Dokument & lagar (99 897 träffar)

Proposition 2020/21:217

Regeringens proposition 2020/21:217 Skärpta straff för våld och andra kränkningar i Prop. nära relationer 2020/21:217 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 juli 2021 Morgan Johansson Anna Ekström Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll Våld och andra kränkningar

Sista motionsdag: 2021-09-29

Proposition 2020/21:217 (pdf, 623 kB)

Skrivelse 2020/21:215

Regeringens skrivelse 2020/21:215 Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses Skr. särskilda ungdomshem 2020/21:215 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 22 juli 2021 Morgan Johansson Ardalan Shekarabi Socialdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksdagen har den 7 april

Utskottsberedning: Socialutskottet Sista motionsdag: 2021-09-29

Skrivelse 2020/21:215 (pdf, 487 kB)

Betänkande 2020/21:UU10

Regeringen bör aktivt arbeta för en breddning av EU:s lagstiftning om restriktiva åtgärder, sanktioner, mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna till att även omfatta storskalig och systematisk korruption och penningtvätt. Dessutom bör regeringen utarbeta en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter, i likhet med den som finns inom EU. Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om detta.

Tillkännagivandena kom i samband med att riksdagen behandlade den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU, det gångna året. I övrigt sade riksdagen nej till ett 180-tal andra motionsförslag om EU-samarbetet och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen konstaterar att covid-19-pandemin i sig innebär en påfrestning för EU-samarbetet och att den också medför nya aspekter på de redan komplexa politiska utmaningar som EU behöver hantera. Det handlar om tilltagande klimatförändringar, säkerhetspolitiska spänningar i EU:s närområden, terrorism och gränsöverskridande organiserad brottslighet, internationell migration och ökade sociala och ekonomiska skillnader såväl inom EU som globalt.

Riksdagen står fast vid att EU är det bästa verktyget för att hantera dessa gränsöverskridande utmaningar och för att garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt. Ett starkt och enigt EU är enligt riksdagen avgörande i ett osäkert omvärldsläge, och det svenska EU-medlemskapet ger Sverige en större möjlighet att vara med och utforma politiken på europeisk och global nivå. Riksdagen betonar också vikten av att garantera respekten för de grundläggande värdena om frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstaten som EU-samarbetet bygger på.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 34
Justering: 2021-06-01 Debatt: 2021-06-09 Beslut: 2021-06-09

Betänkande 2020/21:UU10 (pdf, 10700 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamheten i Europeiska unionen under 2020

Skrivelse 2020/21:213

Regeringens skrivelse 2020/21:213 Riksrevisionens rapport om riktade Skr. utbyggnadsuppdrag till universitet och 2020/21:213 högskolor Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 17 juni 2021 Stefan Löfven Matilda Ernkrans Utbildningsdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll Skrivelsen

Utskottsberedning: Utbildningsutskottet Sista motionsdag: 2021-09-29

Skrivelse 2020/21:213 (pdf, 1247 kB)

Skrivelse 2020/21:211

Regeringens skrivelse 2020/21:211 Redovisning av fördelning av medel från Skr. Allmänna arvsfonden under budgetåret 2020 2020/21:211 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 17 juni 2021 Stefan Löfven Lena Hallengren Socialdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse

Utskottsberedning: 2021/22:SoU4 Sista motionsdag: 2021-09-22

Skrivelse 2020/21:211 (pdf, 1030 kB)

Proposition 2020/21:209

Regeringens proposition 2020/21:209 Utökade möjligheter att använda tidiga förhör Prop. 2020/21:209 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 juni 2021 Stefan Löfven Mikael Damberg Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll Regeringen föreslår lagändringar som syftar till

Utskottsberedning: 2021/22:JuU6
Sista motionsdag: 2021-09-22

Proposition 2020/21:209 (pdf, 741 kB)

Skrivelse 2020/21:140

2021 års redogörelse för företag med statligt ägande Regeringens skrivelse 2020/21:140 2021 års redogörelse för företag med statligt Skr. ägande 2020/21:140 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 17 juni 2021 Stefan Löfven Ibrahim Baylan Näringsdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Utskottsberedning: Näringsutskottet Sista motionsdag: 2021-09-22

Skrivelse 2020/21:140 (pdf, 4876 kB)

Betänkande 2020/21:FiU52

Regeringen har lagt fram en rad förslag till åtgärder med anledning av coronapademin. Ett förslag innebär att det förstärkta stödet vid korttidsarbete förlängs med tre månader, till och med september 2021. Denna lagändring börjar gälla den 29 juni 2021. Riksdagen anser att det är viktigt att ansökningar, avstämningar och utbetalningar för den nya stödperioden hanteras så effektivt som möjligt, så att företag inte behöver vänta längre än nödvändigt på stöd som de har rätt till.

Regeringen har vidare föreslagit ändringar i statens budget för år 2021:

• Ytterligare pengar satsas på att förlänga ersättningarna inom sjukförsäkringen och på sjuklönekostnader.
• Medel tillförs för att utöka omställningsstödet och omsättningsstödet till vissa typer av företag.
• Kultur, idrott och civilsamhälle får ytterligare stöd.
• Mer pengar satsas också på insatser som rör vaccinering och att hindra smittspridning.
• Regeringen får rätt att ge kreditgarantier eller besluta om en låneram för flygbolaget SAS.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att åtgärda brister i de befintliga krisstöden till företag. Regeringen bör se över

• reglerna om krisstöd till enskilda företagare som varit sjukskrivna eller föräldralediga
• reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin
• flexibiliteten när det gäller jämförelsemånad i reglerna kring stöd vid korttidsarbete för verksamheter som har säsongsvariationer.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Justering: 2021-06-22 Debatt: 2021-06-23 Beslut: 2021-06-23

Betänkande 2020/21:FiU52 (pdf, 794 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Betänkande 2020/21:SfU28

För att uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv så föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär bland annat att

• uppehållstillstånd för skyddsbehövande och andra som huvudregel ska vara tidsbegränsade
• permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att personen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år, och om vissa särskilda krav är uppfyllda
• det i vissa fall ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd
• försörjningskravet vid anhöriginvandring inte bara ska gälla den som bor i Sverige utan även omfatta den anhörige
• en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

Lagändringarna börjar gälla den 20 juli 2021.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag om

• kunskapskrav i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd
• möjlighet att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder
• ett mer effektivt och sammanhållet återvändande.

Förslagspunkter: 35 Reservationer: 51
Justering: 2021-06-17 Debatt: 2021-06-22 Beslut: 2021-06-22

Betänkande 2020/21:SfU28 (pdf, 13698 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade regler i utlänningslagen

Betänkande 2021/22:CU2

Beredning: 2021-09-16 Justering: 2021-11-18

Betänkande 2021/22:JuU8

Betänkande 2021/22:JuU7

Beredning: 2021-10-14 Justering: 2021-11-11

Betänkande 2021/22:JuU6

Beredning: 2021-10-14 Justering: 2021-11-11

Betänkande 2020/21:FiU21

I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit ändringar i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för år 2021. Regeringens förslag innehåller ytterligare åtgärder för att minska coronapandemins effekter på den svenska ekonomin.

De största utgiftsökningarna är 3,2 miljarder kronor till stöd vid korttidsarbete, 3,0 miljarder till tillfälligt stöd för hyreskostnader, 2,0 miljarder till merkostnader för covid-19-vård och uppskjuten vård, 1,7 miljarder till förstärkta resurser till testning och smittspårning, 1,0 miljarder i bidrag för att upprätthålla kollektivtrafik och 1,0 miljarder kronor till förstärkta resurser för inköp av vaccin.

Regeringen har också föreslagit en lagändring som innebär att det införs ett tillfälligt bidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av coronapandemin. Reglerna om tilläggsbidraget börjar gälla den 1 juli 2021 och sluta att gälla den 31 december 2021.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 19,5 miljarder kronor. Ungefär 16,1 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av coronapandemin.

I en extra ändringsbudget föreslås vidare en tillfällig ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets början hade fyllt 18 men inte 23 år. För ersättning som betalas ut till unga under juni, juli och augusti 2021 ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas. Lagändringen börjar gälla den 19 juni 2021 och tillämpas på ersättning som ges under perioden 1 juni-31 augusti 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten och den extra ändringsbudgeten.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2021-06-10 Debatt: 2021-06-16 Beslut: 2021-06-16

Betänkande 2020/21:FiU21 (pdf, 4223 kB)

Betänkande 2020/21:MJU22

Utredningen om en ny renskötsellag ska utöver samers rätt ta hänsyn till lokalbefolkningens och övriga svenskars tradition, intresse och behov att jaga och fiska. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om kompletterande direktiv för utredningen.

Den nyligen tillsatta utredningen ska senast den 20 maj 2025 lämna ett förslag till en ny renskötsellag. Riksdagen anser att nuvarande utredningsdirektiv är för svaga vad gäller hänsyn till lokalbefolkning, övriga svenskar, organisationer som samlar jägare, skogsbruk och turism.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag att Länsstyrelsen i enskilda fall ska kunna besluta om förbud mot eller villkor för utfodring av vilda djur som inte hålls i hägn. Detta för att förebygga eller minska risken för trafikolyckor med vilt eller risken för att viltet orsakar allvarliga skador på egendom. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2021.

Utöver detta riktade riksdagen ytterligare tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Uppmaningarna rör följande frågor:

• Det bör under nästa mandatperiod göras en utvärdering av konsekvenserna av de nya reglerna kring utfodring av vilda djur.
• Beslut om finansiering av jakt- och viltvårdsuppdraget bör fattas för tre år i taget istället för ett år i taget.
• Det bör göras en översyn av vilka organisationer som ska finansieras från viltvårdsfonden.

Samtliga fyra tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 25
Justering: 2021-06-17 Debatt: 2021-06-21 Beslut: 2021-06-22

Betänkande 2020/21:MJU22 (pdf, 738 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utfodring av vilt

Betänkande 2020/21:JuU38

En ny lag med kompletterande regler om straffrättsligt samarbete mellan EU och Storbritannien införs med anledning av brexit. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget rör överlämnande av misstänkta eller dömda personer, ömsesidig rättslig hjälp i brottmål och frysning och förverkande av egendom.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-06-17 Debatt: 2021-06-23 Beslut: 2021-06-23

Betänkande 2020/21:JuU38 (pdf, 1152 kB)

Betänkande 2020/21:JuU37

Tulltjänstemän ska få utökade möjligheter att agera vid misstänkt brottslighet i samband med en tullkontroll. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I korthet innebär lagändringarna att tulltjänstemän vid ordinarie kontroller ska få möjlighet att ingripa vid ett misstänkt brott även om det är polisen och inte Tullverket som ska utreda brottet. Det gäller exempelvis vid misstanke om stöldgods, människosmuggling eller penningtvätt. Som huvudregel ska polisen först godkänna ingripandet. Det krävs dock inte om det till exempel finns en risk att personen försvinner ut ur landet. Då ska tulltjänstemannen kunna gripa personen, hålla ett inledande förhör och omhänderta elektronisk utrustning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen tycker dock inte att regeringens förslag är tillräckligt för att komma till rätta med den gränsöverskridande brottsligheten. Därför uppmanade riksdagen i tre tillkännagivanden regeringen att

• skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om en ny samlad lagstiftning som även ger Tullverket befogenheter att ingripa vid andra tillfällen än vid ordinarie kontroller
• ge Tullverket ett utökat uppdrag att genomföra kontroller vid utförsel av varor
• överväga att klassa utförsel av stöldgods som ett brott enligt smugglingslagen.

Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8
Justering: 2021-06-17 Debatt: 2021-06-22 Beslut: 2021-06-23

Betänkande 2020/21:JuU37 (pdf, 1076 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott

Betänkande 2020/21:TU16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ekonomisk ram för satsningar på transportinfrastruktur som järnvägar och vägar 2022-2033.

Förslaget är en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna och omfattar totalt 799 miljarder kronor. Pengarna ska fördelas så att 165 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga järnvägar, 197 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga vägar och 437 miljarder kronor går till utveckling av transportsystemet, exempelvis utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Vidare ska 52 miljarder kronor gå till investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt. Det gäller de delar som finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett finansierat förslag till en satsning på elektrifiering av transportsektorn med en fungerande laddinfrastruktur, alltså exempelvis laddstationer för eldrivna fordon, i hela Sverige. Vidare bör regeringen sätta tydliga mål för 2030 för utbyggnaden av laddinfrastruktur i anslutning till vägar, rastplatser, tankställen, hamnar, företag och bostäder samt aktivt arbeta inom ramen för EU för en harmonisering av elektrifiering av all infrastruktur.
• Finansieringen av nya isbrytare bör ske inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen.
• Trafikverkets anslagskredit, alltså möjligheten att använda mer pengar än planerat vid oförutsedda behov, bör höjas till 10 procent för drift, underhåll och utveckling av järnvägar och vägar.

Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 57
Justering: 2021-06-15 Debatt: 2021-06-21 Beslut: 2021-06-22

Betänkande 2020/21:TU16 (pdf, 1821 kB) Webb-tv debatt om förslag: Framtidens infrastruktur

Betänkande 2021/22:SoU6

Beredning: 2021-10-19 Justering: 2021-11-16

Betänkande 2021/22:SoU4

Beredning: 2021-10-19 Justering: 2021-11-18