Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om hur stöd från Allmänna arvsfonden fördelades under 2022. Regeringen redogör också i skrivelsen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling och analyserar fördelningen av stöd. I skrivelsen anges också den kommande inriktningen av stöd ur arvsfonden och de områden som enligt regeringen bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd.

Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-22

Debatt

2023-11-23

Beslut

2023-11-29

Det blir statens ansvar att tillhandahålla ledarhundar till personer med synnedsättning. Ansvaret för ledarhundsverksamhet förs över från Synskadades Riksförbund till den förvaltningsmyndighet regeringen bestämmer.

De nya reglerna syftar till att flytta över myndighetsutövningen gällande dispositionsrätt till ledarhund från Synskadades Riksförbund till en förvaltningsmyndighet. Det är också en fördel att samma myndighet som prövar ansökningar och tilldelar ledarhundar ansvarar för information, inköp av ledarhundsutrustning, utbildningar och veterinärvård.

Den som beviljats ledarhund ska tilldelas en ledarhund inom skälig tid, att den som tilldelats ledarhund ska genomgå fortlöpande utbildning tillsammans med hunden, samt ansvara för att hunden får den vård som behövs under den tid som hunden disponeras.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 77 minuter

Justering

2023-10-26

Bordläggning

2023-11-07

Debatt

2023-11-08

Beslut

2023-11-15

Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att begränsa Trafikverkets möjlighet att direkttilldela avtal gällande järnvägsbunden kollektivtrafik, det vill säga att avtal kan tilldelas utan krav på en konkurrensutsatt upphandlingsprocess. Begränsningen utgörs av att Trafikverket endast får direkttilldela avtal vars årliga uppskattade genomsnittsvärde ej överstiger ett belopp motsvarande 7 500 000 euro.

Förslaget innebär också förändringar gällande hamnskyddet som bland annat ska skydda hamnar mot säkerhetshot. Hamnskyddet bygger på ett EU-direktiv och lagändringen innebär att Sverige tillämpar direktivet i rätt omfattning.

Lagändringarna ska börja gälla den 25 december 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-07

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering ska ersättas av ett så kallat auktorisationssystem, och regleringen ska utvidgas till att omfatta också digital post.

Den nya lagen innebär bland annat att såväl privatpersoner som myndigheter och andra offentliga aktörer kan välja vem bland de leverantörer som anslutit sig till systemet som ska utföra tjänsterna. En myndighet ska utses som tar emot ansökningarna från leverantörerna och tecknar avtal med dem som godkänns.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-07

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Företag som erbjuder radioutrustning ska göra det med, eller utan laddningsenhet. Syftet är att användarna inte ska tvingas köpa en ny laddare vid varje ny mobiltelefon eller liknande radioutrustning.

Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och innebär att regeringen får bestämma regler om skyldigheter för ekonomiska aktörer som tillhandahåller radioutrustning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 28 december 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-10-17

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslag i motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om prioriteringar, assisterad befruktning, donation och oskuldskontroll.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-14

Debatt

2024-06-15

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sa nej till 43 förslag i motioner om mineralpolitik från den allmänna motionstiden 2023. Detta med hänvisning bland annat till pågående utredningar, redan gjorda insatser och en av regeringen utlovad mineralstrategi.

Motionerna handlar bland annat om tillstånd och tillståndsprocesser, förbud mot utvinning, äganderätt och ersättning samt om innovationskritiska metaller och mineral.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

14

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

28, 101 minuter

Justering

2024-02-01

Bordläggning

2024-02-14

Debatt

2024-02-15

Beslut

2024-02-28

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om immaterialrättsliga frågor, det vill säga det område inom juridiken som bland annat reglerar rättigheter till intellektuella prestationer som till exempel design, litteratur, varumärken och uppfinningar. Motionerna handlar exempelvis om en översyn av de immaterialrättsliga regelverken i ljuset av utvecklingen av artificiell intelligens (AI), stöd vid patentintrång, kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område och en ny strategi om innovation och immaterialrätt. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar till olika insatser och pågående arbete.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2024-02-01

Bordläggning

2024-02-14

Debatt

2024-02-15

Beslut

2024-02-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet. En viktig utgångspunkt för regeringen är att myndigheter kan bedriva sin verksamhet effektivt oavsett var de är lokaliserade. Detta är något som regeringen följer inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen.

Riksdagen ser positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med frågan om statlig närvaro i hela landet. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och avslog motionerna.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 52 minuter

Justering

2024-01-25

Bordläggning

2024-02-06

Debatt

2024-02-07

Beslut

2024-02-07

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ny kärnkraft i Sverige. Lagändringarna gör att det blir tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessutom tillåts fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt.

Riksdagen delar regeringens bedömning att fossilfri kärnkraftsel ska spela en central roll i den svenska energimixen även fortsättningsvis. Huvudskälen till detta är en förväntad större efterfrågan på el i kombination med att fossila bränslen måste fasas ut, inte minst av klimatskäl. Kärnkraften bidrar dessutom till att det svenska kraftsystemet kan fungera på ett stabilt och förutsägbart sätt.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

54, 176 minuter

Justering

2023-11-23

Bordläggning

2023-11-24

Debatt

2023-11-28

Beslut

2023-11-29

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

17

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

11, 53 minuter

Justering

2024-01-25

Bordläggning

2024-02-06

Debatt

2024-02-07

Beslut

2024-02-07

Totalt går cirka 5,6 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 1,4 miljarder kronor, går till energiforskning. Knappt 1 miljard vardera går till laddinfrastruktur och biogasstöd.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Bland annat kreditgarantier för ny kärnkraft och Affärsverkets svenska kraftnäts investeringsplan. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

56, 143 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-12

Debatt

2023-12-13

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Regional utveckling.

Totalt handlar det om cirka 3,9 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 2 miljarder kronor, går till regionala utvecklingsåtgärder.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, nej till alternativa budgetförslag i motioner samt ja till regeringens förslag om ändring i lagen om regionalt utvecklingsansvar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 79 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-13

Debatt

2023-12-14

Beslut

2023-12-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om strategi för företag i kulturella och kreativa branscher. Strategin innehåller regeringens övergripande vision, sex strategiska mål och lika många prioriterade områden. Ett av målen är bland annat träffsäker rådgivning och finansiering, träffsäkert stöd och minskade regelkostnader. Ett annat mål är god kompetensförsörjning, livslångt lärande och goda villkor i trygghetssystemen.

Riksdagen anser att strategin sammantaget lägger en god grund för det fortsatta arbetet med att främja företag i kulturella och kreativa branscher.

Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

10, 64 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-11

Debatt

2024-06-12

Beslut

2024-06-12

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om styrningen av Business Sweden. Business Sweden ägs gemensamt av staten och näringslivet och har i uppdrag att hjälpa svenska företag att växa globalt, men även hjälpa internationella företag att investera och expandera i Sverige.

Riksdagen delar regeringens bedömning att styrningen och uppföljningen av Business Sweden kan förbättras och att Riksrevisionens rekommendationer bör kunna omhändertas inom ramen för den nuvarande verksamhetsformen. Riksdagen sätter stort värde på Riksrevisionens granskning och menar att den är ett värdefullt bidrag till den fortsatta utvecklingen av styrningen och uppföljningen av Business Sweden.

Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-11

Debatt

2024-06-12

Beslut

2024-06-12

Tillståndsprocesserna för gruvor i Sverige ska effektiviseras. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i minerallagen som innebär att Natura 2000-tillstånd inte ska vara en förutsättning för att en ansökan om bearbetningskoncession ska kunna beviljas.

Riksdagen anser att förslaget tillgodoser de EU-rättsliga kraven på en fullständig, exakt och slutgiltig bedömning av hur livsmiljöer och arter i ett Natura 2000-område påverkas.

De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 52 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Det behövs en tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Det anser riksdagen som säger ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken och ellagen. Beslutet innebär en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät. De nya reglerna gäller starkströmsledningar som kräver nätkoncession för linje, eftersom tillståndsprocessen för sådana ledningar är längre än för övriga nät. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 45 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-22

Debatt

2024-05-23

Beslut

2024-05-29

Regeringen föreslår två nya mål för Sveriges elsystem: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Riksdagen föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget.

Planeringsmålet innebär att elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att göra den gröna omställningen möjlig. Målet ska underlätta i planeringen för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045.

Leveranssäkerhetsmålet innebär att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Myndigheten Svenska kraftnät ska ansvara för regelbundna uppföljningar av målet.

Riksdagen sa nej till förslag i motioner på det energipolitiska området, bland annat cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

16

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

57, 187 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-22

Debatt

2024-05-23

Beslut

2024-05-29

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om regional utveckling från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om insatser för regional utveckling och tillväxt, samt kommersiell service. Det finns också förslag om att regionerna och kommunerna ska få behålla mer av de värden som genereras av lokala naturresurser, exempelvis regionalisering av fastighetsskatten samt ekonomisk ersättning för vind- och vattenkraft och annan förnybar elproduktion.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

3

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

28, 101 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Näringsliv ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 9,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. Cirka 834 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och cirka 680 miljoner går till bidrag till företagsutveckling och innovation. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden när det gäller SAS AB och Almi AB, samt ja till övriga förslag till bemyndiganden om eko-no--miska åtaganden. Dessutom säger riksdagen ja till regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

35, 116 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-18

Debatt

2023-12-19

Beslut

2023-12-20