161 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Propositioner och skrivelser, EU-nämndens dokument (övrigt), KU:s särskilda protokoll, 2009/10, 1975, Jordbruksutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Regeringens proposition 2009/10:223
Ändringar till följd av nya EU-bestämmelser
om Prop. social trygghet och vissa andra följdändringar 2009/10:223 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 juni 2010
Fredrik Reinfeldt
Cristina Husmark Pehrsson
Socialdepartementet Propositionens huvudsakliga
Behandlingen av förslag skjuts upp till riksmötet 2010/11. Det gäller regeringens proposition 2009/10:222 Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken. Det gäller också övriga förslag som kan komma att hänvisas till utskottet under resten av riksdagsåret 2009/10.
Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken
Regeringens proposition 2009/10:222
Följdändringar med anledning av införandet av
Prop. socialförsäkringsbalken
2009/10:222
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 maj 2010
Fredrik Reinfeldt
Göran Hägglund
Socialdepartementet
Rikspolisstyrelsen får göra avtal med andra länders myndigheter om omlokalisering av personer som har en stark hotbild emot sig. Dessa personer kallas för skyddspersoner. Meningen är att skyddspersonen ska få hjälp att bosätta sig och skapa en ny framtid i det land som han eller hon omplaceras till. Men för närvarande saknas bestämmelser som gör att uppehållstillstånd i Sverige kan beviljas enbart för att någon är en skyddsperson. Riksdagen har därför sagt ja till en ny grund för uppehållstillstånd. Utländska skyddspersoner och deras närstående som omlokaliseras till Sverige ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst ett år. Därefter ska skyddspersoner och deras närstående kunna ansöka om permanent uppehållstillstånd. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2010.
Sverige har en reglerad invandring där uppehållstillstånd ska ordnas före inresa. Men detta kan resultera i att barn och föräldrar skiljs åt i onödan. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i utlänningslagen. En förälder eller ett barn som redan befinner sig hos anhöriga i Sverige ska därmed kunna beviljas uppehållstillstånd. Beslutet berör främst de fall där det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen hade gjorts före inresan i Sverige. Lagen börja gälla från den 1 juli 2010.
Egenavgifterna ska sänkas med 5 procentenheter, dock högst 10 000 kronor per år. Syftet är att göra det mer attraktivt att starta eget. Egenavgifter är de sociala avgifter egenföretagare betalar för att bland annat finansiera socialförsäkringssystemet. För att företagaren ska få lägre egenavgift måste beräkningsunderlaget för egenavgifterna överstiga 40 000 kronor. Han eller hon måste också ha fyllt 26 men inte 65 år vid årets ingång. Särskilda bestämmelser ska bland annat gälla för egenföretagare som har flera verksamhetsområden och för handelsbolag. De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2010. De ska tillämpas på inkomster som företagaren fått efter den 31 december 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Företagares sociala skyddsnät ska förbättras genom en utveckling av trygghetssystemen. Trygghetssystemen omfattar arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna ska göra övergången mellan att vara anställd och starta eget företag enklare. Socialförsäkringsutskottet har behandlat de delar av beslutet som handlar om sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna berör främst egenföretagare. Förändringarna innebär i huvudsak: Under de två första åren ska en nybliven företagare ha rätt till en sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som minst motsvarar vad en anställd person skulle få för ett liknande arbete. Egenföretagares sjuk- och föräldrapenning ska i fortsättningen inte begränsas till vad en anställd skulle ha fått i lön för ett liknande arbete. Ersättningen baseras på nettoinkomsten i företaget. Egenföretagare ska kunna ta ut tillfällig föräldrapenning på villkor som mer liknar dem som gäller för anställda. Karenstiden för sjukpenningen utökas från en till sju dagar för egenföretagare. Samtidigt sänks företagarnas egenavgift till sjukförsäkringen. Företagaren ska kunna välja en längre karenstid. Alla arbetsgivare ska kunna få ersättning från Försäkringskassan för höga sjuklönekostnader. Ett högkostnadsskydd för de anställdas sjuklönekostnader införs därför. Förslagen träder i kraft den 1 juli 2010.
Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska bli mer flexibel. Kommuner och landsting i olika län ska i fortsättningen kunna vara medlemmar i ett och samma samordningsförbund. I dag måste de komma från samma län. Finansiell samordning innebär att Försäkringskassan, länsarbetsnämnd, kommun och landsting frivilligt samverkar om rehabilitering för att få människor tillbaka i arbete. Samordningen drivs genom ett samordningsförbund med pengar som i budgeten lagts undan för sjukpenning. Målgruppen är människor som är i behov av rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Bestämmelserna börjar att gälla den 1 juli 2010.
Riksdagen sa nej till samtliga motioner som handlar om migration och asylpolitik. Totalt rör det sig om 48 stycken som lämnats in av ledamöterna under den allmänna motionstiden 2009. Här återfinns förslag som handlar om klimatflyktingar, begreppet väpnad konflikt och flyktingstatus för hbt-personer. Andra tar upp barn i riskzonen för människohandel och mottagande av ensamkommande flyktingbarn . Flera motioner tar även upp frågor om samarbetet inom EU. I de flesta fall motiveras beslutet med att arbete redan pågår hos regeringen eller i berörd myndighet. Eller att frågan redan har behandlats i riksdagen.
Regeringens proposition 2009/10:190
Uppehållstillstånd för skyddspersoner Prop. 2009/10:190 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 31 mars 2010
Fredrik Reinfeldt
Tobias Billström
Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny grund för uppehållstillstånd.
Regeringens proposition 2009/10:120
Trygghetssystemen för företagare Prop. 2009/10:120 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 mars 2010
Maud Olofsson
Åsa Torstensson
Näringsdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag till förändringar för företagare
Regeringens proposition 2009/10:178
Nedsättning av egenavgifter Prop. 2009/10:178 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 mars 2010
Maud Olofsson
Anders Borg
Finansdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att det vid beräkningen av egenavgifter för
Regeringens proposition 2009/10:154
Utökad finansiell samordning, m.m. Prop. 2009/10:154 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 mars 2010
Fredrik Reinfeldt
Cristina Husmark Pehrsson
Socialdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I denna proposition lämnas förslag till ändringar
Regeringens proposition 2009/10:137
Åtgärder mot familjeseparation inom Prop. migrationsområdet 2009/10:137 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 mars 2010
Fredrik Reinfeldt
Tobias Billström
Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag
Riksdagen har beslutat om försörjningskrav vid anhöriginvandring. Försörjningskravet ska gälla när en utlänning söker uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige. Villkoret för att få uppehållstillstånd ska vara att personen i Sverige tjänar tillräckligt mycket för att försörja sig själv. Personen ska också ha en bra bostad för sig själv och den anhöriga. Det ska dock finnas vissa undantag från försörjningskravet, till exempel när det gäller barn eller när det handlar om personer som beviljats uppehållstillstånd som flyktingar. Lagändringarna träder i kraft den 15 april 2010.
Riksdagen beslutade om socialförsäkringsbalken som nu blir en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag som i princip omfattar samtliga socialförsäkringsförmåner som administreras av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Riksdagen beslutade samtidigt att upphäva ett trettiotal gällande socialförsäkringslagar. Socialförsäkringsbalken innefattar en del språkliga och lagtekniska justeringar, vilket ska göra den mer tydlig och överskådlig än den nuvarande socialförsäkringslagstiftningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2011.
Regeringens proposition 2009/10:77
Försörjningskrav vid anhöriginvandring Prop. 2009/10:77 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 december 2009
Fredrik Reinfeldt
Beatrice Ask
Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att det uppställs ett
Regeringens proposition 2009/10:69
Kompletteringar av socialförsäkringsbalken Prop. 2009/10:69 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 december 2009
Maud Olofsson
Cristina Husmark Pehrsson
Socialdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen beslutade den 28 maj 2009
Riksdagen beslutade att ändra i lagen om allmän försäkring som gäller införandet den 1 juli 2008 av en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Den prövning mot hela arbetsmarknaden som enligt nuvarande regler ska ske efter 180 dagar i sjukperioden ska kunna skjutas upp inte bara om det finns särskilda skäl utan även om det i annat fall kan anses som oskäligt. När den försäkrade haft sin arbetsförmåga nedsatt under 365 dagar föreslås att prövningen sker mot hela arbetsmarknaden om det inte kan anses oskäligt. Den som är arbetsoförmögen till följd av en allvarlig sjukdom ska kunna få sjukpenning med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten även om sådan sjukpenning redan lämnats för 364 dagar. De nya reglerna börjar gälla den 15 januari 2010 men tillämpas från och med den 1 januari 2010.
Svenska lagar anpassas den 1 januari 2010 till EU:s så kallade skyddsgrundsdirektiv och asylprocedurdirektiv. Skyddsgrundsdirektivet innehåller bestämmelser om vilka som ska beviljas skydd som flyktingar eller andra skyddsbehövande i EU-länderna och vilka rättigheter dessa ska få i EU-länderna. Asylprocedurdirektivet innehåller bestämmelser om hur det ska gå till. Anpassningen av utlänningslagen till skyddsgrundsdirektivets innebär bland annat att det införs en statusreglering. Det innebär att flyktingar och andra skyddsbehövande ska kunna få flyktingstatus respektive skyddsstatus. Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd och åberopat skyddsskäl ska huvudregeln vara att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får verkställas innan ansökan har prövats genom ett beslut som har vunnit laga kraft eller ett beslut om att avvisa ansökan har vunnit laga kraft. Slutligen ändras reglerna om handläggning av ärenden med säkerhetsaspekter. De flesta ärenden med säkerhetsaspekter ska kunna prövas av domstol på samma sätt som andra utlänningsärenden. Särskilt kvalificerade säkerhetsärenden ska handläggas enligt lagen om särskild utlänningskontroll.