Sök

Inlämnad

2024-09-17

Utskottsberedning

Socialförsäkringsutskottet

Sista motionsdag

2024-10-02

Behandlade dokument

5

Beredning

2024-09-24

Justering

2024-09-26

Bordläggning

2024-10-01

Debatt

2024-10-02

Beslut

2024-10-02

Regeringen har föreslagit ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor och kriminalisering av förstadier till brott mot tillståndsplikten. Syftet är att minska den illegala användningen av explosiva varor i samhället och att stärka det brottsbekämpande arbetet.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De nya reglerna börjar gälla den 8 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-19

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-09-24

Justering

2024-09-26

Bordläggning

2024-10-01

Debatt

2024-10-02

Beslut

2024-10-02

Inlämnad

2024-05-28

Förslag

7

Följdmotioner

4

Utskottsberedning

2024/25:SfU5

Sista motionsdag

2024-06-19

Inlämnad

2024-05-28

Förslag

1

Utskottsberedning

2024/25:SfU7

Sista motionsdag

2024-06-12

Regeringen har i en skrivelse informerat riksdagen om att den har ändrat i utlänningsförordningen. Ändringen innebär en utvidgning av den grupp personer som får ges uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige, utöver dem som omfattas av Europeiska unionens råds beslut om att aktivera EU:s så kallade massflyktsdirektiv efter Rysslands militära invasion av Ukraina.

Utvidgningen innebär att ukrainska medborgare och vissa andra som lagligen befann sig i Sverige före den 22 december 2023 har rätt till uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, med undantag för den som är dömd för ett brott som har ett maximistraff på minst två års fängelse i straffskalan.

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-28

Debatt

2024-05-29

Beslut

2024-05-29

Socialförsäkringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för återkallelser av uppehållstillstånd.

Riksrevisionen anser att systemet inte fungerat effektivt under bedömningsperioden. I skrivelsen till riksdagen redogör regeringen för sin bedömning av läget, och vilka åtgärder som vidtagits på området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 63 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-28

Debatt

2024-05-29

Beslut

2024-05-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ersättning för höga sjuklönekostnader ska upphöra.

Ersättningsformen, som funnits i knappt tio år, innebär att arbetsgivare i vissa fall har rätt till ersättning från staten för sina sjuklönekostnader. Riksdagen instämmer i regeringens beskrivning av det aktuella ekonomiska läget och behovet av att offentliga medel används på ett effektivt sätt. I likhet med regeringen framhåller riksdagen bland annat även att kontrollmöjligheterna är begränsade och ökar risken för felaktiga utbetalningar.

Bestämmelserna om ersättningen ska enligt förslaget upphöra att gälla vid utgången av juni 2024, men ersättning ska fortfarande kunna betalas ut för vissa kostnader som avser tid dessförinnan.

Utöver propositionen har riksdagen även behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om systemet för ersättning vid höga sjuklönekostnader. I skrivelsen gör regeringen bedömningen att det inte finns skäl att vidta några åtgärder utifrån Riksrevisionens iakttagelser då ersättningsformen enligt regeringens förslag ska avskaffas.

Mot bakgrund av detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 47 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Riksdagen sa ja till ändringar i medborgarskapslagen.

En person kan förvärva svenskt medborgarskap vid födseln, genom adoption, genom anmälan eller efter ansökan. Regeringen föreslår att kraven för att förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan ska skärpas.

De föreslagna bestämmelserna innebär att en person som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller har anknytning till vissa grupper och organisationer inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. Bestämmelserna ska, med vissa undantag, omfatta alla som har fyllt 15 år. Enligt regeringen behöver det svenska medborgarskapets betydelse stärkas såväl rättsligt som symboliskt.

Regeringen föreslår också att möjligheterna att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap ska utökas. Syftet är att stärka skyddet för barn och vuxna som befinner sig i en utsatt situation.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 oktober 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att åtgärda de brister som Europadomstolen funnit både vad gäller lagstiftning och tillämpning i den svenska signalspaningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024 respektive den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda vissa avtal som berör olika delar av försvarssamarbetet. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att godkänna fyra avtal.

Två av avtalen, Nato SOFA och Parisprotokollet, är statusavtal. Syftet med dessa är att stärka de allierades förmåga att agera militärt tillsammans genom att på förhand reglera frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära personal befinner sig i en mottagande stat. De två andra avtalen berör frågor om informationshantering och hemlighållande av försvarsuppfinningar.

Avtalen kräver vissa författningsändringar för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser. Riksdagen sade ja till lagändringarna, som föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer att de ska börja gälla.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-24

Debatt

2024-05-27

Beslut

2024-05-29

Inlämnad

2024-05-14

Förslag

2

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2023/24:FöU12

Riksdagsbeslut

(2 förslag): , 2 bifall,

Sista motionsdag

2024-05-29

Riksdagen sa ja till att lägga Riksrevisionens rapport om nödnumret 112 till handlingarna.

I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm.

Riksrevisionen anser att staten och bolaget SOS Alarm inte ser att larm till nödnumret 112 hanteras på ett effektivt sätt. Regeringen har inte utnyttjat möjligheterna att följa upp och styra bolaget. Att särskild lagstiftning saknas skapar också otydlighet i fråga om roller och ansvar och försvårar effektiv tillsyn.

Regeringen välkomnar dock granskningen och instämmer i delar av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, men anser också att de åtgärder som vidtagits började ge effekt på bland annat medelsvarstiden hos SOS Alarm under 2023. Regeringen anser att denna positiva utveckling bör inkluderas i den övergripande bedömningen, med nuvarande utveckling bör bolaget kunna uppnå målet för medelsvarstiden under 2024. Regeringen avser att fortsätta följa utvecklingen med särskilt fokus på svarstiderna för 112 och till exempel antalet samtal med mycket långa svarstider. I skrivelsen redovisar regeringen hur tillsynen och kontrollen av bolagets verksamhet kan utvecklas och åtgärder som kan komma att tas om den positiva utvecklingen inte fortsätter som förväntat. I och med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2024-05-14

Bordläggning

2024-05-17

Debatt

2024-05-20

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa nej till de cirka 180 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

28

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

20, 87 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-15

Debatt

2024-05-16

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa nej till de cirka 130 förslag i motioner om migrationsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om permanent uppehållstillstånd, informationsplikt, EU:s migrations- och asylpolitik, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och svenskt medborgarskap.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

15

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

29, 115 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-15

Debatt

2024-05-16

Beslut

2024-05-22

Kommunerna ska i större utsträckning kompenseras för sina kostnader i samband med hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att fler av kommunernas kostnader ska täckas av kärnavfallsfonden.

Beslutet innebär att kommunerna ska kunna få ersättning ur kärnavfallsfonden till exempel för insatser i samband med stegvis prövning av utbyggnaden av slutförvaret för radioaktivt driftavfall och använt kärnbränsle.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Inlämnad

2024-04-24

Förslag

8

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2023/24:FöU10

Riksdagsbeslut

(8 förslag): , 8 bifall,

Sista motionsdag

2024-05-10

Inlämnad

2024-04-23

Förslag

2

Utskottsberedning

2023/24:FöU11

Riksdagsbeslut

(2 förslag): , 2 bifall,

Sista motionsdag

2024-05-08

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om personalförsörjning i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller.

Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt och frivilliga försvarsorganisationer.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

6

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

10, 67 minuter

Justering

2024-04-18

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-05-02