Sök

En rad regler inom socialförsäkringsområdet blir enklare från den 1 januari 2014.

Det innebär till exempel att den som vårdar en svårt sjuk närstående inte ska behöva anmäla vården direkt för att kunna få närståendepenning. Andra exempel är att sjukpenning ska kunna betalas ut för upp till sju dagar före det att sjukanmälan kom in till Försäkringskassan och att dagar i sjukperioder ska läggas samman om färre än 90 dagar har gått mellan perioderna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Gravida egenföretagare som utsätts för risker i sin arbetsmiljö får rätt till graviditetspenning. Om det finns risk för företagarens hälsa eller för skadlig inverkan på graviditeten eller fostret ska graviditetspenning betalas ut för varje dag som företagaren avstår från att arbeta.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Migrationsverket får ökade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun som ska ordna boende till barnet. Migrationsverket ska kunna göra detta även om det inte finns någon överenskommelse mellan verket och kommunen om mottagande av ensamkommande barn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om Försvarsmaktens miljöarbete och den miljöpåverkan myndighetens verksamhet har. En orsak är att gällande lagar redan innehåller bestämmelser för de delar av Försvarsmaktens verksamhet som påverkar miljön.

Motionerna handlar om miljöarbete, övnings- och skjutfält, vindkraft och skydd av flygbas 90-systemet.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Justering

2013-06-13

Debatt

2013-09-19

Beslut

2013-09-19

Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak allmänna motionstiden 2011 och 2012 om jämställdhet och genusperspektiv inom Försvarsmakten. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.

Motionerna handlar om rekrytering av kvinnor till tjänster som officerare, soldater eller sjömän och andelen kvinnor som rekryteras för att tjänstgöra internationellt. Motionerna handlar också om genusperspektiv vid internationella insatser, jämställdhetsarbete, diskrimineringslagen och trakasserier på grund av kön.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-09-19

Beslut

2013-09-19

Riksdagen menar att Försäkringskassans nya metod för att bedöma arbetsförmåga bör utvärderas grundligt innan den försöksverksamhet som pågår i dag utvidgas till fler landsting. Därför uppmanade riksdagen regeringen att göra en utvärdering av de försök som hittills gjorts med metoden och sedan återkomma till riksdagen. Tillkännagivandet kommer med anledning av ett initiativ från socialförsäkringsutskottet.

Försäkringskassans nya metod kallas aktivitetsförmågeutredning, AFU, och ska bedöma arbetsförmåga för de som varit sjukskrivna i 180 dagar. Metoden har testats under 2011 och 2012. Riksdagen konstaterar att metoden har mötts av kritik från flera håll. Samtidigt har Försäkringskassan meddelat att man utan vidare utvärdering kommer att utvidga försöksverksamheten med metoden till åtta landsting. Innan detta sker måste metoden utvärderas grundligt, anser riksdagen. Framför allt är det viktigt att ta reda på om metoden uppfyller kravet på att varje ärende ska prövas individuellt.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

26, 70 minuter

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Riksrevisionen har granskat statens insatser vid mottagande och introduktion av asylsökande utifrån ett integrationsperspektiv. Granskningen gäller åren 2010-2012. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.

I sin granskning har Riksrevisionen bland annat kommit fram till att samordningen mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen kan förbättras. Det gäller exempelvis kartläggningen av asylsökandes yrkes- och utbildningsbakgrund. Regeringen håller med om detta och meddelar att man kommer att se över hur samarbetet mellan de två myndigheterna kan bli mer effektivt.

Riksdagen delar regeringens uppfattning om att tidiga insatser som främjar integration är betydelsefulla för den framtida etableringen i samhället för en asylsökande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 31 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

Försvarsutskottet har granskat ett dokument från EU-kommissionen om försäkring mot naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor. Kommissionens syfte är att öka kunskapen och bedöma om åtgärder på EU-nivå vore lämpliga eller motiverade för att förbättra marknaden för försäkring mot katastrofer i EU. Utskottet välkomnar kommissionens initiativ och konstaterar att det är möjligt att bedöma effekterna på svenska regler först då åtgärderna ytterligare har bearbetats och konkretiserats. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-05-28

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Det ska införas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU. Tillståndet ska heta EU-blåkort och innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

För att få ett blåkort krävs bland annat att lönen för anställningen är minst en och en halv genomsnittlig svensk bruttoårslön och att personen har högskoleutbildning eller fem års motsvarande yrkeserfarenhet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2013. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

I dag kan regeringen upphäva en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott eller bevilja uppehållstillstånd om utvisningen av olika anledningar inte kan genomföras. Det kan till exempel vara vid risk för dödsstraff och tortyr vid ett återvändande eller om den som utvisningsbeslutet gäller är allvarligt sjuk. Dessa ärenden flyttas över till den ordinarie migrationsprocessen och ska hanteras av Migrationsverket och migrationsdomstolarna.

Det är också regeringen som genom nåd kan befria en person från straff. När någon ansöker om nåd ska han eller hon inte längre automatiskt få uppskov med att avtjäna sitt fängelsestraff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2013. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Arbetsgivare som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige ska kunna straffas. Arbetsgivaren ska kunna dömas till böter eller, när omständigheterna är försvårande, till fängelse i högst ett år. Oavsett om ett straff krävs ut eller inte ska den som anställer utlänningar utan tillstånd betala en särskild avgift. Brott ska också kunna leda till att rätten till offentliga stöd och bidrag försvinner.

Utlänningar som saknat rätt att vistas i Sverige ska enligt lagen ha rätt att få lön och annan ersättning för arbete som de har utfört. Om det uppstår en tvist om innestående ersättning ska lönen åtminstone motsvara tre månaders heltidsarbete för den minimilön som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. För att underlätta för utlänningen att få rätt till ersättning ska han eller hon kunna få ett förlängt uppehållstillstånd.

Speciella regler om ansvar ska gälla för uppdragsgivare som anlitar en underentreprenör för att genomföra ett entreprenadavtal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att de nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti i stället för den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

37, 128 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Riksdagen godkände en konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien. Konventionen samordnar ländernas lagar om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Den innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2013-05-28

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om bemanningen inom marinens och flygvapnets stående insatsförband. Riksdagen konstaterar att den inte har fått tillräcklig information om bemanningen, vilket i förlängningen gör det svårt för riksdagen att fatta beslut om Försvarsmaktens förmåga, organisation och uppgifter. Med tanke på långsiktigheten i strategiska beslut ses detta som mycket allvarligt. Riksdagen betonar att regeringen har ett ansvar för att informera riksdagen. Tillkännagivandet bygger på en S-motion.

Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av bemanningen inom marinens och flygvapnets stående insatsförband. Med anledning av den har regeringen lämnat en skrivelse till riksdagen. Riksrevisionens granskning har visat på vissa brister i bemanningen, med en sämre situation inom flygvapnet än inom marinen. Granskningen visar också på bristande information från regeringen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

17, 48 minuter

Beredning

2013-04-23

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att utreda utvecklingen av försvarets personalförsörjning. Riksdagen beslutade 2009 om ett nytt personalförsörjningssystem för försvaret, vilket innebar att totalförsvarsplikten ersattes av anställda soldater och sjömän. Riksdagen anser att det är viktigt att successivt åtgärda de problem som uppkommer i samband med övergången till det nya systemet. I dagsläget lämnar cirka 20 procent av soldaterna sin tjänst i förtid. Riksdagen anser att rekryteringsbasen behöver breddas både för anställningar inom försvaret och för rekryteringen till frivilligorganisationerna. Riksdagen anser också att folkförankringen behöver stärkas. För att trygga en långsiktigt hållbar personalförsörjning bör översynen bland annat ta upp orsakerna till att många soldater slutar i förtid, ökad information om totalförsvaret, ett utvecklat mönstringsinstrument, frivilligorganisationernas möjlighet att bidra till personalförsörjningen, förutsättningar för att bredda frivilligorganisationernas ungdomsverksamhet och samverkan med myndigheter. Översynen bör också ta fasta på erfarenheter från andra länder där försvarets personalförsörjning har förändrats på liknande sätt. I och med tillkännagivandet sa riksdagen delvis ja till ett motionsförslag från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om Försvarsmaktens personalförsörjning.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

14, 61 minuter

Beredning

2013-04-09

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om asyl- och migrationsfrågor och om svenskt medborgarskap. Motionerna handlar om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, könsrelaterad förföljelse, samarbetet inom EU, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering och svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

25

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

55, 183 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-25

Riksdagen anser att hemvärnet bör ha en centralare roll vid större samhällskriser, som naturkatastrofer och större olyckor, än det har i dag. Frågan är dock hur det kan uppnås och vilka konsekvenser det kan få för bland annat organisationens kärnverksamhet och rekrytering. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att klargöra förutsättningarna för att utvidga hemvärnets och de nationella skyddsstyrkornas tjänstgöringsskyldighet. De nationella skyddsstyrkorna är hemvärnets insatsförband. Tillkännagivandet grundar sig delvis på motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Hemvärnet har till uppgift att verka över hela konfliktskalan - från stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred till väpnad strid i krig. Tjänstgöringen är frivillig och grundar sig på avtal med Försvarsmakten.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 61 minuter

Beredning

2013-03-14

Justering

2013-04-09

Debatt

2013-04-18

Beslut

2013-04-18

Regeringen bör se över möjligheten att lagstifta om att det ska finnas hjärtstartare i miljöer där många människor vistas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om detta. Riksdagen konstaterar att teknikutvecklingen har gjort det lättare att använda hjärtstartare. De borde därför vara lika självklara som brandsläckare i miljöer där många människor vistas, som i gallerior och på arbetsplatser. Tillkännagivandet bygger på en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om samhällets räddningstjänst.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

12

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

13, 42 minuter

Beredning

2013-03-14

Justering

2013-04-09

Debatt

2013-04-18

Beslut

2013-04-18

EU-kommissionens förslag om hur man ska höja nät- och informationssäkerheten inom EU är alltför omfattande och strider mot subsidiaritetsprincipen. Det anser riksdagen och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Kommissionens förslag handlar om hur man ska förbättra säkerheten för internet och för privata nät och informationssystem som behövs för att samhället och ekonomin ska fungera. Riksdagen anser att förslaget är alltför omfattande, långtgående och kostar oproportionerligt mycket i förhållande till vilka förbättringar de kan förväntas leda till. Dessutom rör förslagen flera olika sektorer och nivåer i samhället. Riksdagen anser att varje EU-land bör få genomföra förslagen utifrån sina egna förutsättningar. Det bästa sättet att stärka nät- och informationssäkerheten i hela EU är inte tvingande lagstiftning utan samverkan mellan länderna och ett aktivt nationellt arbete, anser riksdagen.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10

Riksdagen riktar kritik mot regeringens agerande i den så kallade Genomförandegruppen i samband med besparingar inom försvarets materielförsörjning. Riksdagen har inte fått tillräcklig information om vilka konsekvenser besparingarna haft för Försvarsmaktens förmåga, och rollfördelningen mellan regeringen och myndigheterna har varit otydlig. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Bakgrunden till ställningstagandet är Riksrevisionens granskning av besparingar i materielförsörjningen under perioden 2009-2011 och regeringens skrivelse som behandlar granskningen. Riksdagen menar att Riksrevisionens rapport innehåller omfattande kritik och ser en risk att den svenska försvarsförmågan inte kunnat garanteras. Om det uppstår förändringar i försvarets ambitionsnivåer är det regeringens ansvar att garantera att riksdagen får tillfredsställande information om detta. Riksdagen anser också att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör redovisa för försvarsutskottet vad den har gjort för att tydliggöra rollfördelningen gentemot myndigheterna och ge rimliga förutsättningar för att kvalitetssäkra och dokumentera viktiga beslutsunderlag. Tillkännagivandet grundar sig på två olika motioner från S och SD.

Riksdagen lade skrivelsen om besparingar inom försvarets materielförsörjning och en annan skrivelse om den nordiska stridsgruppen 2011 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

37, 134 minuter

Beredning

2013-02-19

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-04-11

Beslut

2013-04-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om fyrverkerier och andra pyrotekniska produkter och om satsning på explosivämnesteknik. Skälet är gällande lagar och regler.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Beredning

2013-02-19

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-04-11

Beslut

2013-04-17