Sök

Regeringens skrivelse 2022/23:90 Nordiskt samarbete 2022 Skr. 2022/23:90 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 9 mars 2023 Ulf Kristersson Jessika Roswall Utrikesdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet mellan de nordiska regeringarna

Inlämnad

2023-03-20

Följdmotioner

2

Utskottsberedning

2022/23:UU5

Sista motionsdag

2023-04-05

Regeringens skrivelse 2022/23:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2022 Skr. 2022/23:115 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 9 mars 2023 Ulf Kristersson Jessika Roswall Statsrådsberedningen Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten i Europeiska

Inlämnad

2023-03-16

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2022/23:UU10

Sista motionsdag

2023-03-31

Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar.

I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet.

När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat.

Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

122, 386 minuter

Justering

2023-03-16

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-22

Regeringens proposition 2022/23:74 Sveriges medlemskap i Nato Prop. 2022/23:74 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 mars 2023 Ulf Kristersson Tobias Billström Utrikesdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll Sverige ansökte den 18 maj 2022 om medlemskap i Nordatlantiska

Inlämnad

2023-03-08

Förslag

4

Följdmotioner

2

Utskottsberedning

2022/23:UU16

Riksdagsbeslut

(4 förslag): , 4 bifall,

Sista motionsdag

2023-03-13

Anpassning av svensk rätt till EU:s nya system för reseuppgifter och resetillstånd Regeringens proposition 2022/23:66 Anpassning av svensk rätt till EU:s nya system Prop. för reseuppgifter och resetillstånd 2022/23:66 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 februari 2023 Ulf Kristersson

Inlämnad

2023-02-28

Förslag

3

Utskottsberedning

2022/23:SfU18

Riksdagsbeslut

(3 förslag): , 3 bifall,

Sista motionsdag

2023-03-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om Sidas (Sveriges biståndsmyndighet) val av samarbetspartners och biståndsform. Riksrevisionens iakttagelser baseras på myndighetens strategier som började gälla mellan 2014 och 2018. Granskningen fokuserar på om regeringen och Sida har skapat förutsättningar för att kunna göra dessa val på ett effektivt sätt när svenskt utvecklingssamarbete har genomförts.

Granskningen visar att Sidas interna styrning och stöd i huvudsak främjar effektiva val, men att förbättringar kan göras när det gäller såväl Sidas verksamhet som regeringens riktlinjer och strategiarbete. Riksdagen välkomnar att regeringen avser att använda Riksrevisionens granskning i arbetet med att förenkla, förtydliga och effektivisera styrningen och uppföljningen av biståndet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Vartannat år lämnar regeringen en skrivelse med en samlad redovisning av utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet genom multilaterala organisationer. Det vill säga stöd till internationella organisationer, som till exempel olika FN-organ. 

I skrivelsen med fokus på åren 2019 och 2020 framgår det att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under den perioden. Från cirka 59 procent av den svenska biståndsbudgeten 2019 till cirka 67 procent 2020.

Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Samtidigt sa riksdagen nej till följdmotioner och åtta förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022 som gäller multilateralt bistånd. Detta med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

15, 63 minuter

Justering

2023-02-23

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden.

Riksrevisionens slutsats är att systemet med offentliga biträden i stort fungerar bra i flera avseenden, men inte i alla. Till exempel kan brist på tydliga regler leda till att personer får ett biträde som saknar tillräcklig juridisk kompetens eller som av andra skäl är olämplig för uppdraget. Det kan leda till att personer drabbas på olika sätt.

I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar till regeringen. Regeringen hänvisar till att den har gett en utredare i uppdrag att ta ställning till vissa frågor om offentliga biträden. Syftet är att stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen. Vidare avser regeringen att göra en översyn av asylprocessen i vilken frågan om offentliga biträden ska ingå.

Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är viktigt för rättssäkerheten att offentliga biträdens arbete i migrationsärenden håller hög kvalitet. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 7 minuter

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Regeringens skrivelse 2022/23:63 Riksrevisionens rapport om spårbyte i Skr. migrationsprocessen kontroller och 2022/23:63 uppföljning Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 16 februari 2023 Ebba Busch Maria Malmer Stenergard Justitiedepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen

Inlämnad

2023-02-21

Följdmotioner

3

Utskottsberedning

2022/23:SfU13

Sista motionsdag

2023-03-08

Riksdagen sa nej till samtliga motioner om socialförsäkringar som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på inbetalningarna till pensionssystemet, mer jämlika pensioner och rätten till garantipension för personer som är bosatta utanför Sverige.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

2

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

36, 84 minuter

Justering

2023-02-09

Bordläggning

2023-02-15

Debatt

2023-02-16

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa nej till ett tiotal förslag från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om lägre socialavgifter för småföretag och undantag från avgiftsskyldigheten för ideella föreningar.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 41 minuter

Justering

2023-02-09

Bordläggning

2023-02-15

Debatt

2023-02-16

Beslut

2023-02-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas.

Därmed ställer sig riksdagen bakom att biståndsramen för 2023 uppgår till 47,2 miljarder kronor och frikopplas från bruttonationalinkomsten (BNI). Inom utgiftsområdet går mest pengar till biståndsverksamhet, drygt 42 miljarder kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner samt övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

85, 221 minuter

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-20

Cirka 2,1 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 1,3 miljarder, går till avgifter till internationella organisationer. Drygt 183 miljoner går till freds- och säkerhetsfrämjande arbete.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 113 minuter

Justering

2022-12-08

Bordläggning

2022-12-13

Debatt

2022-12-14

Beslut

2022-12-14

Drygt 16 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Mest pengar, drygt 9 miljarder kronor, går till ersättningar och bostadskostnader. Migrationsverket får cirka 4,7 miljarder kronor. Till domstolsprövning i utlänningsmål går knappt 780 miljoner kronor.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen avgjorde ärendet trots att det hade varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

52, 162 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-14

Debatt

2022-12-15

Beslut

2022-12-15

Nästan 105,2 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sade ja till regeringens budgetförslag.

Mest pengar, nästan 50 miljarder kronor, går till föräldraförsäkringen. Cirka 33,4 miljarder kronor går till barnbidrag och knappt 9,1 miljarder till pensionsrätt för barnår.

Riksdagen godkände regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga tilläggbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget till och med juni 2023.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

40, 92 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-15

Debatt

2022-12-16

Beslut

2022-12-20

Totalt cirka 55,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 25,6 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Drygt 13,4 miljarder kronor går till bostadstillägg till pensionärer. Övriga anslag inom området går till efterlevandepension till vuxna, inkomstpensionstillägg, äldreförsörjningsstöd samt till Pensionsmyndigheten.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet, samt till regeringens begäran om bemyndigande. Det sistnämnda ger regeringen rätt att ta vissa ekonomiska beslut inom området. Samtidigt sa riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-17

Debatt

2022-12-19

Beslut

2022-12-20

Totalt 106,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa till regeringens förslag.

Mest pengar, 45,6 miljarder kronor, går till sjukpenning och rehabilitering och 45,4 miljarder kronor går till aktivitets- och sjukersättningar. Försäkringskassan får drygt 9 miljarder kronor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga undantaget från vissa bedömningar av sjukpenningen vid uppskjuten vård eller rehabilitering till och med utgången av 2023.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndiganden, befogenheter, om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

53, 141 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-17

Debatt

2022-12-19

Beslut

2022-12-20

Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för år 2023. I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den tänker lägga fram.

EU-kommissionens arbetsprogram tar sin utgångspunkt i Rysslands krig mot Ukraina. Riksdagen håller med kommissionen om att kriget och dess olika allvarliga konsekvenser tydliggör vikten av att EU ökar takten i den gröna och digitala omställningen, inte minst för att minska beroendet av rysk fossil energi. Utskottet understryker vikten av fortsatt stöd till Ukraina och att EU förbereder ytterligare sanktioner mot Ryssland.

Bland de initiativ som nämns i arbetsprogrammet välkomnar riksdagen bland annat ett fortsatt samarbete med kandidatländerna i anslutningsprocessen och att EU inför en möjlighet att anta sanktioner baserat på ett kriterium för korruption.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 47 minuter

Justering

2022-12-01

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

Regeringens skrivelse 2022/23:26 Verksamhet inom Europarådets Skr. ministerkommitté under helåret 2021 och första 2022/23:26 halvåret 2022 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 24 november 2022 Ulf Kristersson Tobias Billström Utrikesdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll I

Inlämnad

2022-11-30

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2022/23:UU13

Sista motionsdag

2022-12-15

Regeringens skrivelse 2022/23:24 Riksrevisionens rapport om offentliga biträden i Skr. migrationsärenden 2022/23:24 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 24 november 2022 Ulf Kristersson Maria Malmer Stenergard Justitiedepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar

Inlämnad

2022-11-29

Utskottsberedning

2022/23:SfU12

Sista motionsdag

2022-12-14