125 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Propositioner och skrivelser, EU-nämndens dokument (övrigt), KU:s särskilda protokoll, 2005/06, Arbetsmarknadsutskottet, EU-nämnden, Lagutskottet, Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
1 Regeringens proposition 2005/06:208 Svenskt deltagande i Förenta nationernas insats i Libanon Prop. 2005/06:208 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 september 2006 Göran Persson Carin Jämtin Utrikesdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås
2006-06-28
Preliminär sammanträdesplan för EU-nämnden juli t.o.m. december 2006
Anmärkning
Sammanträdena börjar klockan 09.30 om inget annat
anges. Inför informella ministermöten se bilaga äger information och samråd i
princip ej rum, såvida inte särskilda skäl föreligger. Fredagen den 7 juli klockan 10.00 Obs tid
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya mål för konsumentpolitiken. De nuvarande konsumentpolitiska målen ersätts av ett nytt mål - Trygga konsumenter som handlar hållbart. Målet ska kompletteras med följande delmål: 1. Konsumentskyddet är på en hög nivå och tillgängligt för alla. 2. Medvetna och kunniga konsumenter hushåller med egna och gemensamma resurser. 3. Producenter och övriga näringsidkare tar sitt ansvar gentemot konsumenterna. Målen ska utvärderas år 2009. En annan nyhet är att Konsumentombudsmannen, KO, ska medverka i alla tvister på hela konsumentområdet om tvisten är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns ett allmänt konsumentintresse av att tvisten prövas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007. Enligt beslutet ska också reglerna i marknadsföringslagen om hur så kallade marknadsstörningsavgifter ska betalas och drivas in förtydligas. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2006, det vill säga en månad senare än vad regeringen föreslagit. Riksdagen uppmanade dessutom regeringen att se över behörighetskraven för KO. Enligt dagens regler måste KO vara både jurist och ha goda allmänna ekonomiska kunskaper. Riksdagen fattade också två beslut som grundade sig på reservationer från de borgerliga partierna som fick stöd av Miljöpartiet vid omröstningen i kammaren. Det ena beslutet handlade om ett uttalande som riksdagen gjorde 2005 om att Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från de opinionsbildande uppgifterna och att verksamheten bör begränsas till de rent produktkontrollerande uppgifterna samt till att kontrollera att den konsumenträttsliga lagstiftningen följs. Riksdagen uppmanade nu regeringen att redovisa vad som gjorts i ärendet. Det andra beslutet var en uppmaning till regeringen om att se över bland annat konsumenttjänstlagen, konsumentköplagen och produktsäkerhetslagen för att ge en mer enhetlig och konkurrensneutral tillämpning oavsett om verksamheter drivs privat eller offentligt.
Riksdagen godkände regeringens förslag om att Sverige ska delta i en EU-ledd militär styrka som ska stödja FN:s insats i Demokratiska republiken Kongo. EU-styrkan ska bevaka de första fria valen i Kongo sedan 1960. Beslutet innebär att en svensk styrka på högst 200 personer ska ställas till förfogande som längst sex månader efter första valomgången, som beräknas äga rum den 30 juli 2006. Styrkan ska skickas under förutsättning att insatsen vilar på en folkrättslig grund i form av en resolution antagen av FN:s säkerhetsråd.
Behandlingen av två förslag skjuts upp till riksmötet 2006/07. Det gäller regeringens proposition 2005/06:207 Skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för arbetstagare med funktionshinder och Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS22 angående insatserna mot deltidsarbetslösheten. Det gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till arbetsmarknadsutskottet under resten av riksmötet 2005/06.
Regeringen har redovisat för riksdagen en handlingsplan för hållbar komsumtion för hushållen. Handlingsplanen syftar till att öka konsumenternas möjligheter till hållbar konsumtion, stärka deras motivation till ett ändrat beteende och öka deras engagemang för hållbar konsumtion. Det framtida arbetet kommer att inriktas mot att äta, bo och resa hållbart. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Regeringens proposition 2005/06:207 Skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för arbetstagare med funktionshinder Prop. 2005/06:207 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 maj 2006 Bosse Ringholm Hans Karlsson Näringsdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll Förslagen gäller
Riksdagen godkände att lagutskottet skjuter upp behandlingen av Riksrevisionens styrelses förslag om länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare till riksmötet 2006/07.
Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet ändras den den 1 juli 2006. Bolagsstämman eller motsvarande organ ska alltid bestämma arvode och annan ersättning som gäller styrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna. Bolagsstämman i ett aktiemarknadsbolag ska besluta om riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Revisorerna ska granska att riktlinjerna följs. Skyldigheten för publika aktiebolag och finansiella företag att i årsredovisningen lämna uppgifter om bland annat löner till ledande befattningshavare utvidgas.
Redovisningsreglerna för framför allt små och medelstora bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer blir enklare den 1 januari 2007. Det innebär bland annat att reglerna om löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning och arkivering förenklas.
Riksdagen beslutade att barn ska ha rätt till ett eget juridiskt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge. Det var en fempartireservation (m, fp, kd, v och c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen beslutade också om nya regler som ska stärka barnperspektivet i alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Barnets bästa ska vara avgörande för besluten. Lagen ska framhålla betydelsen av risken för att barnet far illa. Domstolen och socialnämnden ska vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ta särskild hänsyn till risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.
Aktiebolag ska kunna lämnan in anmälningar för registrering, ansökningar och årsredovisningshandlingar till Bolagsverket elektroniskt. Uppgifter som registreras i aktiebolagsregistret och som i dag kungörs på svenska även ska kunna registreras och kungöras på ett annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska. Årsredovisningen ska få upprättas elektroniskt och undertecknas med en avancerad elektronisk signatur. Lagändringarna, som bland annar syftar till att genomföra ett EG-direktiv, börjar gälla den 1 juli 2006.
När ett barn uppges äga ett fordon så ska barnets förmyndare, i stället för barnet självt, registreras i vägtrafikregistret. Undantag ska gälla för fordon som barnet självt har behörighet att köra. Lagändringen medför att betalningsskyldighet som vilar på den registrerade ägaren belastar förmyndaren och inte barnet. Det kan handla om felparkeringsavgifter och fordonsskatt. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2006. Vidare ändras föräldrabalken, bland annat när det gäller den enskildes ansvar för ersättningen till förordnade ställföreträdare och samverkan mellan kommuner i överförmyndarfrågor. Dessa lagändringar börjar gälla den 1 juli 2006.
Regeringens proposition 2005/06:203
Svenskt deltagande i en EU-ledd
militär Prop. förstärkningsstyrka till stöd för FN-insatsen
i 2005/06:203 Demokratiska republiken Kongo Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 maj 2006
Göran Persson
Carin Jämtin
Utrikesdepartementet Propositionens
En ny lag införs om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Lagen om arbetslöshetsförsäkring ändras när det gäller dels utökade bemyndiganden att meddela föreskrifter, dels samordning av ekonomiskt skadestånd med arbetslöshetsersättningen, dels viss uppgiftsskyldighet vid Arbetsmarknadsverket och IAF. En ny bestämmelse om återbetalning till a-kassan införs. Slutligen ändras lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten så att Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna får behandla personuppgifter för att tillhandahålla information som behövs inom IAF:s intygsverksamhet. Det innebär också att IAF under vissa förutsättningar får direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i den arbetsmarknadspolitiska databasen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.
Riksdagen beslutade om en ny lag om arbetstagarinflytande i europakooperativ och några lagändringar i syfte att genomföra ett EU-direktiv i svensk lag. Lagstiftningen börjar gälla den 18 augusti 2006.
Flygbolagen blir skyldiga att på begäran låta Rikspolisstyrelsen få uppgift om vilka flygpassagerare som är på väg till Sverige från länder utanför EU. Flygbolagen ska då uppge passagerares namn, medborgarskap, passnummer, flightnummer och när planet väntas anlända. Polisen ska spara uppgifterna i ett delvis sekretessbelagt passagerarregister. Flygbolag som låter bli att föra över uppgifter ska bli skyldiga att betala en avgift på upp till 46 000 kronor. De svenska bestämmelserna grundar sig på ett EU-direktiv med syfte att förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig invandring. Direktivet är också ett led i kampen mot terrorismen. Lagförslagen börjar gälla den 1 september 2006. Samtidigt ger riksdagen regeringen i uppdrag att "följa upp och analysera tillämpningen av bestämmelserna och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till Genèvekonventionen och annan folkrätt, liksom till svensk grundlag". Regeringen ska sedan redovisa resultatet för riksdagen. Det blir också bli möjligt för Migrationsverket att dra tillbaka ett uppehållstillstånd för studier i Sverige om det visar sig att förutsättningarna har ändrats. Bakgrunden är en rapport från Migrationsverket som pekar på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Många som hämtat ut tillståndet skriver aldrig in sig vid någon högskola eller universitet. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2007.
Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.
