Sök

Regeringens proposition 2016/17:219 Utökade möjligheter att behandla uppgifter i Prop. databasen för övervakning av och tillsyn över 2016/17:219 finansmarknaderna Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Gävle den 7 september 2017 Stefan Löfven Ardalan Shekarabi Finansdepartementet Propositionens

Inlämnad

2017-09-11

Förslag

1

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2017/18:FiU13

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Riksdagsskrivelse 2016/17:353 Regeringen Finansdepartementet Med överlämnande av finansutskottets betänkande 2016/17:FiU35 Nya regler om marknader för finansiella instrument MiFID II och MiFIR får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Stockholm den 21 juni 2017 Urban Ahlin Claes

Riksdagsskrivelse 2016/17:352 Riksrevisionen1 Med överlämnande av finansutskottets betänkande 2016/17:FiU34 Årsredovisning för staten 2016 får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Stockholm den 21 juni 2017 Urban Ahlin Claes Mårtensson 1 Riksdagsskrivelse 2016/17:351 till

Riksdagsskrivelse 2016/17:351 Regeringen Finansdepartementet1 Med överlämnande av finansutskottets betänkande 2016/17:FiU34 Årsredovisning för staten 2016 får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Stockholm den 21 juni 2017 Urban Ahlin Claes Mårtensson 1 Riksdagsskrivelse 2016/17:352 till

Riksdagsskrivelse 2016/17:350 Regeringen Finansdepartementet Med överlämnande av finansutskottets betänkande 2016/17:FiU21 Vårändringsbudget för 2017 får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Stockholm den 21 juni 2017 Urban Ahlin Claes

Riksdagsskrivelse 2016/17:349 Regeringen Finansdepartementet Med överlämnande av finansutskottets betänkande 2016/17:FiU20 Riktlinjer för den ekonomiska politiken får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Stockholm den 21 juni 2017 Urban Ahlin Claes

Riksdagsskrivelse 2016/17:341 Regeringen Finansdepartementet Med överlämnande av finansutskottets betänkande 2016/17:FiU32 Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Stockholm den 20 juni 2017 Urban Ahlin Claes

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet, som berett ärendet,  välkomnar att regeringen ansluter sig till den breda parlamentariska uppslutning i Överskottsmålskommittén om att ändra överskottsmålets nivå till en tredjedels procent av BNP, komplettera det finanspolitiska ramverket med ett skuldankare och införa ett ordnat system för en återkommande översyn av målnivån.

BNP-tillväxten i Sverige har varit hög under de senaste åren, finansutskottet delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2017 också blir relativt hög, 2,6 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker från 6,6 procent 2017 till 6,2 procent 2020.

Målet om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Politiken bör därför fortsätta att inriktas på att ytterligare förbättra kunskaperna och minska ojämlikheterna, bland annat genom att utbilda fler lärare, öka lärartätheten och attraktiviteten i läraryrket. Även vården och omsorgen ska vara jämlik och trygg och utskottet anser liksom regeringen att politiken borde inriktas på att öka resurserna till vården.

Finansutskottet håller också med regeringen om att klimatet är vår tids ödesfråga. Miljön och klimatet behöver därför fortsätta att integreras i de politikområden där drivkrafterna och lösningarna till miljöproblematiken finns.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelsen handlade om Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017. Riksrevisionen pekar där på brister kring utgiftstaket och regeringens redovisning. Med anledning av det riktade riksdagen två tillkännagivanden till regeringen:

• Regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen. Riksdagen konstaterar att regeringen inte är transparent med sin redovisning.
• Regeringen bör sätta utgiftstaket på en nivå så att det återfår sin styrande effekt. I dag är marginalerna för utgifter i statens budget mycket stora. Det kan bland annat göra att utgiftstaket inte längre fungerar som stöd för att uppnå överskottsmålet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

42, 157 minuter

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-20

Debatt

2017-06-21

Beslut

2017-06-21

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016. Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget.

Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Utfallet på statens budget blev 95 miljarder kronor bättre än vad som beräknades i statens budget för 2016. Av skrivelsen uppmärksammas också brister i vissa myndigheters årsredovisningar. Tillväxtverkets årsredovisning innehåller så genomgripande fel att den inte kan anses ge en rättvisande bild. Riksdagen förutsätter att regeringen återkommer med en redogörelse av eventuella vidtagna och planerade åtgärder i budgetpropositionen för 2018. Enligt riksdagen är det av central betydelse att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande för att regeringen ska kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-20

Debatt

2017-06-21

Beslut

2017-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2017 samt förslag på ändrad användning av anslag. Förslaget innebär att statens inkomster beräknas öka med 0,5 miljarder kronor 2017. Anvisade medel beräknas öka med 6,6 miljarder kronor.

Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ändamålet för anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområdet Försvar och samhällets beredskap ska specificeras. Det bör framgå att inköp av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan i syfte att öka tillgängligheten till JAS 39C/D-systemet. Detta mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-20

Debatt

2017-06-21

Beslut

2017-06-21

Riksdagsskrivelse 2016/17:324 Regeringen Justitiedepartementet Med överlämnande av finansutskottets betänkande 2016/17:FiU40 Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Stockholm den 15 juni 2017 Esabelle Dingizian Claes

Regeringens skrivelse 2016/17:189 Riksrevisionens rapport om internrevisionen Skr. vid de statliga myndigheterna 2016/17:189 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 juni 2017 Stefan Löfven Magdalena Andersson Finansdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar

Inlämnad

2017-06-15

Utskottsberedning

2017/18:FiU29

Risken för att en privatperson ska drabbas av betalningsanmärkningar på grund av en skuld där staten eller en kommun, det vill säga det allmänna, har en fordran som hen inte känner till ska minskas. Som det är i dag kan ett betalningskrav lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning utan att den betalningsskyldige fått information om betalningskravet. Det leder till en betalningsanmärkning.

Regeringens förslag innebär att en låntagare som betalar en skuld i samband med Kronofogdemyndighetens underrättelse inte ska drabbas av någon betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning får endast ges om målet har pågått efter det att Kronofogdemyndigheten har underrättat låntagaren om skulden, och om låntagaren har haft tillräckligt med tid att bevaka sin rätt. Kreditupplysningar ska på så vis bättre spegla låntagarens betalningsvilja och betalningsförmåga. Låntagaren kommer inte att underrättas om Kronofogdemyndigheten bedömer att det inte behövs. Det kan till exempel handla om fall då låntagaren saknar känd adress.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Riksdagsskrivelse 2016/17:286 Riksbanksfullmäktige Med överlämnande av finansutskottets betänkande 2016/17:FiU24 Utvärdering av penningpolitiken för perioden 20142016 får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Stockholm den 31 maj 2017 Urban Ahlin Claes

AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 Regeringens skrivelse 2016/17:130 AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 Skr. 2016/17:130 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 24 maj 2017 Stefan Löfven Per Bolund Finansdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen

Inlämnad

2017-05-30

Utskottsberedning

2017/18:FiU6

 

Under 2016 fortsatte Riksbanken att föra en historiskt sett mycket expansiv penningpolitik för att få upp inflationen mot inflationsmålet. Det konstaterar finansutskottet efter att ha granskat penningpolitiken för perioden 2014-2016.

Utskottet konstaterar också att inflationen och inflationsförväntningarna fortsatte att stiga under 2016, bland annat till följd av stigande energipriser. Inflationen låg däremot fortfarande en bra bit under inflationsmålet på 2 procent, och långt under målet för perioden 2014-2016. Riksbankens alternativ för att få upp den låga inflationen har varit starkt begränsade.

När det gäller ekonomins utveckling i stort konstaterar utskottet att tillväxttakten i den svenska ekonomin fortfarande är hög. Det är en följd av den expansiva penningpolitiken, samtidigt som arbetslösheten har gått ner ännu mer.

Utskottet välkomnar Riksbankens analys över penningpolitikens effekter. Analysen tillför viktig information om penningpolitikens genomslag i ekonomin. Enligt utskottet skulle den dock vinna på att kompletteras med en analys av penningpolitikens fördelningseffekter.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 22 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Regeringens skrivelse 2016/17:102 Utvecklingen inom den kommunala sektorn Skr. 2016/17:102 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 4 maj 2017 Stefan Löfven Ardalan Shekarabi Finansdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en översiktlig redovisning

Inlämnad

2017-05-04

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2017/18:FiU8

Riksdagsskrivelse 2016/17:242 Regeringen Finansdepartementet Med överlämnande av finansutskottets betänkande 2016/17:FiU31 Arbetsrättsliga villkor vid upphandling får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Stockholm den 3 maj 2017 Urban Ahlin Claes

Riksdagsskrivelse 2016/17:237 Regeringen Finansdepartementet Med överlämnande av finansutskottets betänkande 2016/17:FiU33 Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Stockholm den 3 maj 2017 Urban Ahlin Claes

I upphandlingsprocesser ska myndigheter och enheter i vissa fall ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörens personal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I november 2016 sa riksdagen i stora delar ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling. Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlade om att upphandlande myndigheter och enheter ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Regeringen har nu lämnat ett nytt förslag.

Det nya regeringsförslaget går ut på att upphandlade myndigheter och enheter i vissa fall ska ställa krav när det gäller arbetstid, lön och semester. Skillnaden från det förra förslaget är att bestämmelsen bara ska användas i upphandlingar som överstiger en viss beloppsnivå, de så kallade tröskelvärdena. Skillnaden är också att bestämmelserna inte ska gälla försäkring, pension och annan ledighet än semester.

Riksdagen tycker att regeringens nya förslag är bra och sa därför ja till förslaget. Riksdagen ändrade dock något i regeringens förslag. Ändringen förtydligar att de nya bestämmelserna ska gälla upphandlingar som påbörjas efter det att bestämmelserna börjat gälla. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03