Dokument & lagar (9 träffar)

Betänkande 2017/18:KrU3

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2017 om bland annat bidrag till civila samhället och stöd till trossamfund. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att offentliga bidrag inte ska ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår inom flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-19 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:KrU3 (pdf, 571 kB) Webb-tv debatt om förslag: Civila samhället inklusive trossamfund

Betänkande 2005/06:LU33

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya mål för konsumentpolitiken. De nuvarande konsumentpolitiska målen ersätts av ett nytt mål - Trygga konsumenter som handlar hållbart. Målet ska kompletteras med följande delmål: 1. Konsumentskyddet är på en hög nivå och tillgängligt för alla. 2. Medvetna och kunniga konsumenter hushåller med egna och gemensamma resurser. 3. Producenter och övriga näringsidkare tar sitt ansvar gentemot konsumenterna. Målen ska utvärderas år 2009. En annan nyhet är att Konsumentombudsmannen, KO, ska medverka i alla tvister på hela konsumentområdet om tvisten är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns ett allmänt konsumentintresse av att tvisten prövas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007. Enligt beslutet ska också reglerna i marknadsföringslagen om hur så kallade marknadsstörningsavgifter ska betalas och drivas in förtydligas. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2006, det vill säga en månad senare än vad regeringen föreslagit. Riksdagen uppmanade dessutom regeringen att se över behörighetskraven för KO. Enligt dagens regler måste KO vara både jurist och ha goda allmänna ekonomiska kunskaper. Riksdagen fattade också två beslut som grundade sig på reservationer från de borgerliga partierna som fick stöd av Miljöpartiet vid omröstningen i kammaren. Det ena beslutet handlade om ett uttalande som riksdagen gjorde 2005 om att Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från de opinionsbildande uppgifterna och att verksamheten bör begränsas till de rent produktkontrollerande uppgifterna samt till att kontrollera att den konsumenträttsliga lagstiftningen följs. Riksdagen uppmanade nu regeringen att redovisa vad som gjorts i ärendet. Det andra beslutet var en uppmaning till regeringen om att se över bland annat konsumenttjänstlagen, konsumentköplagen och produktsäkerhetslagen för att ge en mer enhetlig och konkurrensneutral tillämpning oavsett om verksamheter drivs privat eller offentligt.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 32
Beredning: 2006-04-27 Justering: 2006-06-02 Debatt: 2006-06-13 Beslut: 2006-06-14

Betänkande 2005/06:LU33 (pdf, 500 kB)

Betänkande 2005/06:LU27

Riksdagen beslutade att barn ska ha rätt till ett eget juridiskt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge. Det var en fempartireservation (m, fp, kd, v och c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen beslutade också om nya regler som ska stärka barnperspektivet i alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Barnets bästa ska vara avgörande för besluten. Lagen ska framhålla betydelsen av risken för att barnet far illa. Domstolen och socialnämnden ska vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ta särskild hänsyn till risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 13
Beredning: 2006-04-27 Justering: 2006-05-18 Debatt: 2006-05-30 Beslut: 2006-05-30

Betänkande 2005/06:LU27 (pdf, 2386 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya vårdnadsregler

Betänkande 2005/06:LU18

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ändra företagsinteckningens förmånsvärde från nuvarande 55 procent till 100 procent. Den som har en företagsinteckning har lånat pengar till företaget och har rätt att få tillbaka inteckningens värde före de fordringsägare som inte har förmånsrätt om företaget går i konkurs. Riksdagen beslutad i juni 2003 att denna rätt ska omfatta 55 procent av inteckningens värde (se 2002/03:LU17 ). Riksdagen vill nu höja den till 100 procent. Det var en reservation av fyra partier i lagutskottet (m, fp, kd, c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sade nej till en motion från allmänna motionstiden 2005 om lönefordringar i konkurs.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2006-02-02 Justering: 2006-03-07 Debatt: 2006-03-22 Beslut: 2006-03-23

Betänkande 2005/06:LU18 (pdf, 154 kB)

Betänkande 2004/05:LU13

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att snarast ta initiativ till en översyn av namnlagen. Namnlagen innehåller bestämmelser som inskränker och komplicerar människors val av namn. Det gäller såväl förnamn som mellannamn och efternamn. Personnamnet är en stor del av den personliga identiteten och bör, enligt riksdagen, i högre utsträckning vara möjligt att ändra efter egna önskemål. Det var en reservation av fyra partier i lagutskottet (m, fp, kd, c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sade nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 som också handlar om namnfrågor.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2005-01-25 Justering: 2005-03-01 Debatt: 2005-03-17 Beslut: 2005-03-23

Betänkande 2004/05:LU13 (pdf, 163 kB)

Betänkande 2004/05:LU12

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning om utökade möjligheter att jämka oskäliga avtal mellan näringsidkare. Det saknas i lagstiftningen skydd för småföretagare som ofta kan befinna sig i en underlägsen position i ett mellanhavande med ett större företag. Det var en reservation av fem partier i lagutskottet (m, fp, kd, v, c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att ta initiativ till en översyn av lagen om skydd för företagshemligheter. Lagen innehåller brister i flera avseenden och är svår att tillämpa, särskilt för mindre företag som verkar på en begränsad marknad och för vilka kundlistan ofta är den mest värdefulla tillgången. I detta fall var det var en reservation av fyra partier i lagutskottet (m, fp, kd, c) som fick stöd när riksdagen röstade. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om associationsrättsliga frågor.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 6
Beredning: 2005-01-25 Justering: 2005-03-01 Debatt: 2005-03-17 Beslut: 2005-03-23

Betänkande 2004/05:LU12 (pdf, 192 kB)

Betänkande 2004/05:LU8

Riksdagen gjorde tre uttalanden om konsumentfrågor. Det första handlar om Konsumentverket. Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från de opinionsbildande uppgifterna. Verksamheten bör begränsas till de rent produktkontrollerande uppgifterna samt till att kontrollera att den konsumenträttsliga lagstiftningen följs. Det andra uttalandet handlar om att stärka konsumenternas ställning inom den offentligt finansierade sektorn. Konsumentmakten är i dag svagare på detta område. Regeringen bör därför göra en översyn av lagstiftningen för att så långt som möjligt ge den en enhetlig och konkurrensneutral tillämpning på de olika sektorerna i ekonomin. Det tredje uttalandet handlar om resegarantisystemet. Det nuvarande systemet binder mycket kapital men utnyttjas lite. Det är också betungande för mindre företag som betalar mångdubbelt mer än stora researrangörer, vilket snedvrider konkurrensen. Regeringen bör därför utreda en alternativ modell för resegaranti för att bättre tillgodose de små reseföretagens intressen och konsumenternas behov av skydd. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om konsumentfrågor.

Förslagspunkter: 32 Reservationer: 23
Beredning: 2004-11-18 Justering: 2005-01-25 Debatt: 2005-02-09 Beslut: 2005-02-10

Betänkande 2004/05:LU8 (pdf, 612 kB)

Betänkande 2003/04:KRU7

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över relationen mellan verksamhets- och projektbidragen till de fria grupperna så att en långsiktigt hållbar utveckling kan åstadkommas för dem. I dagsläget tvingas de fria grupperna att genomföra sin ordinarie verksamhet som projekt, eftersom verksamhetsbidragen är otillräckliga. Det är inte rimligt. Det behövs även en snar lösning på frågan om hur pensionerna för de fria grupperna ska säkerställas. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag (kd) som de fyra borgerliga partierna ställt sig bakom. Riksdagen sade också nej till motioner om teater, dans och musik. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2002 och 2003.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 12
Justering: 2004-03-02 Debatt: 2004-04-28 Beslut: 2004-04-29

Betänkande 2003/04:KRU7 (doc, 164 kB)

Betänkande 2001/02:KRU21

Folkrörelser tillåts fr.o.m. den 1 augusti 2002 ordna lotterier över Internet, mobiltelefoni och liknande. Lotterilagen anpassas till den tekniska utvecklingen genom särskilda regler för lotterier som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor. För att få ordna lotterier över bl.a. Internet kommer det att krävas tillstånd från Lotteriinspektionen. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, tre tillkännagivande till regeringen: A-lotteriernas nuvarande tillstånd för testförsäljning av lotterier över Internet bör upphöra när deras tillstånd går ut den 30 juni 2002. Därmed kan alla folkrörelser på lika villkor söka tillstånd när lagändringarna träder i kraft. A-lotterierna har sedan 1998 haft regeringens tillstånd att anordna testförsäljning av lotterier över Internet. Ingen annan folkrörelse har givits den möjligheten. Det har gjort att regeringen inte fått en bredare erfarenhet som grund för förslagen om generella regler i lotterilagen. Dessutom har A-lotterierna fått konkurrensfördelar i förhållande till andra folkrörelser. I det andra tillkännagivandet föreslås ökade medel för att motverka och behandla spelmissbruk. I det tredje tillkännagivandet uttalar riksdagen att det inte är rimligt att införa en bestämmelse om krav på folkbokföring i Sverige för lotterier över Internet, mobiltelefoni och liknande.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 8
Beredning: 2002-05-16 Justering: 2002-05-23 Debatt: 2002-06-10 Beslut: 2002-06-11

Betänkande 2001/02:KRU21 (doc, 166 kB)