Dokument & lagar (17 träffar)

Betänkande 2017/18:KU19

Insynen i partiernas finansiering ska öka. Kravet på öppen redovisning av intäkter utökas till att gälla även partiers verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening eller sidoorganisation inom ett parti samt varje ledamot och ersättare ska redovisa sin egen verksamhet. De begränsningar till politisk verksamhet och personvalskampanjer som har funnits tas bort. Skyldigheten att offentligt redovisa intäkter ska gälla också för partier som deltar i landstings- och kommunalval.

Partier på central nivå med mandat i riksdagen eller Europaparlamentet ska alltid lämna en intäktsredovisning. Detsamma gäller deras sidoorganisationer på central nivå. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna är mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga under 22 750 kronor för 2018. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som är högre än 0,05 prisbasbelopp, vilket motsvarar 2 275 kronor för 2018.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen tycker också att lottköpare ska få tydlig information ifall ett lotteri finansierar partipolitisk verksamhet. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att tydliggöra detta.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:KU19 (pdf, 2223 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad insyn i partiers finansiering

Betänkande 2011/12:KU17

Regeringen har i en skrivelse presenterat en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under 2012-2032. Riksdagen gjorde med anledning av skrivelsen ett tillkännagivande till regeringen om modersmålslärare och undantaget från kravet på lärarlegitimation. Modersmålslärare ska inte vara undantagna från kravet på lärarlegitimation utan ska ha en lärarutbildning och ämneskompetens i modersmålet. Om romska elevers modersmålslärare har legitimation och en hög kvalitet på modersmålsundervisningen därmed kan garanteras finns det en stor möjlighet för bättre inkludering av romska elever. Riksdagens tillkännagivande innebär att regeringen i samband med strategin bör överväga att återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för att förstärka modersmålsundervisningen generellt men också specifikt för romer.

Strategin för romsk inkludering ingår som en satsning på ett utvecklingsarbete främst inom områdena utbildning och arbete under 2012-2015. Strategins målgrupp är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om de nationella minoriteterna.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 5
Beredning: 2012-04-17 Justering: 2012-05-10 Debatt: 2012-05-23 Beslut: 2012-05-23

Betänkande 2011/12:KU17 (pdf, 408 kB) Webb-tv debatt om förslag: En strategi för romsk inkludering och andra minoritetsfrågor

Betänkande 2007/08:KU15

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en utvärdering av verksamheten vid Granskningsnämnden för radio och TV. Riksdagen konstaterar att nämnden har fått kritik för sina arbetsmetoder och att resultatet av granskningar har ifrågasatts. Granskningsnämnden är en statlig myndighet som granskar innehållet i radio- och tv-program efter anmälningar från tittare och lyssnare eller på eget initiativ. Riksdagen sade också ja till en reservation från s, v, och mp som innebär att regeringen får i uppdrag att se över mediekoncentrationen, som under senare år har ökat. Vidare sade riksdagen nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om tryck- och yttrandefrihet.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 7
Beredning: 2008-01-31 Justering: 2008-03-06 Debatt: 2008-03-12 Beslut: 2008-03-12

Betänkande 2007/08:KU15 (pdf, 262 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tryck- och yttrandefrihet

Betänkande 2005/06:LU33

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya mål för konsumentpolitiken. De nuvarande konsumentpolitiska målen ersätts av ett nytt mål - Trygga konsumenter som handlar hållbart. Målet ska kompletteras med följande delmål: 1. Konsumentskyddet är på en hög nivå och tillgängligt för alla. 2. Medvetna och kunniga konsumenter hushåller med egna och gemensamma resurser. 3. Producenter och övriga näringsidkare tar sitt ansvar gentemot konsumenterna. Målen ska utvärderas år 2009. En annan nyhet är att Konsumentombudsmannen, KO, ska medverka i alla tvister på hela konsumentområdet om tvisten är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns ett allmänt konsumentintresse av att tvisten prövas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007. Enligt beslutet ska också reglerna i marknadsföringslagen om hur så kallade marknadsstörningsavgifter ska betalas och drivas in förtydligas. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2006, det vill säga en månad senare än vad regeringen föreslagit. Riksdagen uppmanade dessutom regeringen att se över behörighetskraven för KO. Enligt dagens regler måste KO vara både jurist och ha goda allmänna ekonomiska kunskaper. Riksdagen fattade också två beslut som grundade sig på reservationer från de borgerliga partierna som fick stöd av Miljöpartiet vid omröstningen i kammaren. Det ena beslutet handlade om ett uttalande som riksdagen gjorde 2005 om att Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från de opinionsbildande uppgifterna och att verksamheten bör begränsas till de rent produktkontrollerande uppgifterna samt till att kontrollera att den konsumenträttsliga lagstiftningen följs. Riksdagen uppmanade nu regeringen att redovisa vad som gjorts i ärendet. Det andra beslutet var en uppmaning till regeringen om att se över bland annat konsumenttjänstlagen, konsumentköplagen och produktsäkerhetslagen för att ge en mer enhetlig och konkurrensneutral tillämpning oavsett om verksamheter drivs privat eller offentligt.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 32
Beredning: 2006-04-27 Justering: 2006-06-02 Debatt: 2006-06-13 Beslut: 2006-06-14

Betänkande 2005/06:LU33 (pdf, 500 kB)

Betänkande 2005/06:LU27

Riksdagen beslutade att barn ska ha rätt till ett eget juridiskt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge. Det var en fempartireservation (m, fp, kd, v och c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen beslutade också om nya regler som ska stärka barnperspektivet i alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Barnets bästa ska vara avgörande för besluten. Lagen ska framhålla betydelsen av risken för att barnet far illa. Domstolen och socialnämnden ska vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ta särskild hänsyn till risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 13
Beredning: 2006-04-27 Justering: 2006-05-18 Debatt: 2006-05-30 Beslut: 2006-05-30

Betänkande 2005/06:LU27 (pdf, 2386 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya vårdnadsregler

Betänkande 2005/06:KU26

Riksdagen sade ja till ett motionsförslag om så kallad återremiss i kommunfullmäktige. Det var en reservation från fem partier (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Beslutet innebär att den som föreslår återremiss, det vill säga att ett ärende ska skickas tillbaka till en nämnd eller annat beredande organ för ny beredning, också ska kunna påverka motiveringen av varför ärendet förtjänar en ny behandling. Bakgrunden är att kommunallagens nuvarande utformning innebär att den återremiss en minoritet får igenom kan göras betydelselös genom att majoriteten driver igenom en helt annan motivering än den som minoriteten hade. Riksdagen sade samtidigt nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om kommunal demokrati och kompetens.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 7
Beredning: 2006-04-27 Justering: 2006-05-11 Debatt: 2006-05-18 Beslut: 2006-05-18

Betänkande 2005/06:KU26 (pdf, 114 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunal demokrati och kompetens

Betänkande 2005/06:KU27

Ansvarsprövningen i kommunfullmäktige blir starkare genom att fullmäktige blir skyldig att motivera sitt ställningstagande till revisorernas uttalande i frågan om ansvarsfrihet, det vill säga om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. De förtroendevalda revisorernas oberoende blir tydligare genom att valbarheten till revisorsuppdrag begränsas. Revisorernas rätt till sakkunnigt biträde förtydligas. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en ny utredning om en oberoende kommunal revision. Riksdagen menar att det kan behövas ytterligare åtgärder för att stärka oberoendet och att den utredning som regeringen planerar att tillsätta är alltför snäv. Det var en reservation av fem partier i konstitutionsutskottet (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2006-03-28 Justering: 2006-04-20 Debatt: 2006-05-03 Beslut: 2006-05-03

Betänkande 2005/06:KU27 (pdf, 109 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting

Betänkande 2005/06:LU18

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ändra företagsinteckningens förmånsvärde från nuvarande 55 procent till 100 procent. Den som har en företagsinteckning har lånat pengar till företaget och har rätt att få tillbaka inteckningens värde före de fordringsägare som inte har förmånsrätt om företaget går i konkurs. Riksdagen beslutad i juni 2003 att denna rätt ska omfatta 55 procent av inteckningens värde (se 2002/03:LU17 ). Riksdagen vill nu höja den till 100 procent. Det var en reservation av fyra partier i lagutskottet (m, fp, kd, c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sade nej till en motion från allmänna motionstiden 2005 om lönefordringar i konkurs.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2006-02-02 Justering: 2006-03-07 Debatt: 2006-03-22 Beslut: 2006-03-23

Betänkande 2005/06:LU18 (pdf, 154 kB)

Betänkande 2004/05:LU13

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att snarast ta initiativ till en översyn av namnlagen. Namnlagen innehåller bestämmelser som inskränker och komplicerar människors val av namn. Det gäller såväl förnamn som mellannamn och efternamn. Personnamnet är en stor del av den personliga identiteten och bör, enligt riksdagen, i högre utsträckning vara möjligt att ändra efter egna önskemål. Det var en reservation av fyra partier i lagutskottet (m, fp, kd, c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sade nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 som också handlar om namnfrågor.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2005-01-25 Justering: 2005-03-01 Debatt: 2005-03-17 Beslut: 2005-03-23

Betänkande 2004/05:LU13 (pdf, 163 kB)

Betänkande 2004/05:LU12

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning om utökade möjligheter att jämka oskäliga avtal mellan näringsidkare. Det saknas i lagstiftningen skydd för småföretagare som ofta kan befinna sig i en underlägsen position i ett mellanhavande med ett större företag. Det var en reservation av fem partier i lagutskottet (m, fp, kd, v, c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att ta initiativ till en översyn av lagen om skydd för företagshemligheter. Lagen innehåller brister i flera avseenden och är svår att tillämpa, särskilt för mindre företag som verkar på en begränsad marknad och för vilka kundlistan ofta är den mest värdefulla tillgången. I detta fall var det var en reservation av fyra partier i lagutskottet (m, fp, kd, c) som fick stöd när riksdagen röstade. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om associationsrättsliga frågor.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 6
Beredning: 2005-01-25 Justering: 2005-03-01 Debatt: 2005-03-17 Beslut: 2005-03-23

Betänkande 2004/05:LU12 (pdf, 192 kB)

Betänkande 2004/05:KU14

Riksdagen uppmanar regeringen att komma med förslag om hårdare tag mot långsamma myndigheter. Medborgarna ska ha möjlighet att gå till domstol för att pröva om handläggningen av ett myndighetsärende har tagit onödigt lång tid. Regeringen ska också undersöka möjligheterna att ta ut en straffavgift av myndigheter som inte rättar till egna misstag inom en viss tid. Det kan till exempel gälla misstag som lett till att en medborgare felaktigt hamnat i kronofogdens register. Det var en reservation från fem partier i konstitutionsutskottet (m, fp, kd, c och mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sa nej till andra motionsförslag om den statliga förvaltningen från allmänna motionstiden.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 15
Beredning: 2005-01-18 Justering: 2005-02-01 Debatt: 2005-02-09 Beslut: 2005-02-10

Betänkande 2004/05:KU14 (pdf, 393 kB)

Betänkande 2004/05:LU8

Riksdagen gjorde tre uttalanden om konsumentfrågor. Det första handlar om Konsumentverket. Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från de opinionsbildande uppgifterna. Verksamheten bör begränsas till de rent produktkontrollerande uppgifterna samt till att kontrollera att den konsumenträttsliga lagstiftningen följs. Det andra uttalandet handlar om att stärka konsumenternas ställning inom den offentligt finansierade sektorn. Konsumentmakten är i dag svagare på detta område. Regeringen bör därför göra en översyn av lagstiftningen för att så långt som möjligt ge den en enhetlig och konkurrensneutral tillämpning på de olika sektorerna i ekonomin. Det tredje uttalandet handlar om resegarantisystemet. Det nuvarande systemet binder mycket kapital men utnyttjas lite. Det är också betungande för mindre företag som betalar mångdubbelt mer än stora researrangörer, vilket snedvrider konkurrensen. Regeringen bör därför utreda en alternativ modell för resegaranti för att bättre tillgodose de små reseföretagens intressen och konsumenternas behov av skydd. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om konsumentfrågor.

Förslagspunkter: 32 Reservationer: 23
Beredning: 2004-11-18 Justering: 2005-01-25 Debatt: 2005-02-09 Beslut: 2005-02-10

Betänkande 2004/05:LU8 (pdf, 612 kB)

Betänkande 2003/04:KU19

Regeringen har i en skrivelse rapporterat till riksdagen om demokratipolitiken. Skrivelsen innehåller en redovisning och analys av den svenska demokratins utveckling efter 2002 och en presentation av demokratipolitikens fortsatta inriktning. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att utreda Internets användning i demokratiska beslutsprocesser och om det finns rättsliga eller tekniska hinder för det. Motioner om demokratifrågor avslogs.

Förslagspunkter: 37 Reservationer: 30
Beredning: 2004-04-15 Justering: 2004-05-27 Debatt: 2004-06-17 Beslut: 2004-06-17

Betänkande 2003/04:KU19 (doc, 403 kB)

Betänkande 2003/04:KU11

Regeringens utnämningsmakt ska ses över. Riksdagen vill öka öppenheten i samband med tillsättningen av högre statliga tjänster. Regeringen ska utreda frågan och komma tillbaka till riksdagen med ett förslag om ökad öppenhet i samband med tillsättningarna. Riksdagen sade ja till en reservation från fem partier (m, fp, kd, c och mp).

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 9
Beredning: 2004-02-17 Justering: 2004-03-16 Debatt: 2004-03-25 Beslut: 2004-03-25

Betänkande 2003/04:KU11 (pdf, 191 kB)

Betänkande 2003/04:KU3

Regeringen fick i uppdrag att utreda frågan om kommunala extraval och komma tillbaka till riksdagen med förslag. Regeringen ska också lämna förslag till riksdagen om en ordning för att besluta om och genomföra ändringar i Sveriges indelning i län och landsting som ger riksdagen avgörandet. Förslag ska lämnas senast den 1 september 2004. Indelningsfrågan var aktuell i riksdagen även våren 2001 (se 2000/01:BoU13 ).

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 9
Beredning: 2003-09-18 Justering: 2003-10-30 Debatt: 2003-11-12 Beslut: 2003-11-13

Betänkande 2003/04:KU3 (doc, 328 kB)

Betänkande 2002/03:KU29

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen meddelar regeringen sina beslut.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Beredning: 2003-03-20 Justering: 2003-05-22 Debatt: 2003-06-03 Beslut: 2003-06-03

Betänkande 2002/03:KU29 (doc, 267 kB)

Betänkande 2002/03:KU26

Bidrag från fackföreningar till politiska partier behöver redovisas. Just nu arbetar en statlig utredning med att ta fram förslag på hur allmänheten kan få bättre insyn i hur partierna finansierar sin verksamhet. Utredningen uppmärksammar bland annat frågan om finansiering av personvalskampanjer. Riksdagen vill nu att utredningen också ska belysa en redovisning av stödet från fackföreningar. Beslutet fattades med anledning av motionsförslag. Riksdagen avslog också motioner från allmänna motionstiden 2002 om fri- och rättighetsskydd.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 20
Beredning: 2003-01-21 Justering: 2003-02-13 Debatt: 2003-03-05 Beslut: 2003-03-06

Betänkande 2002/03:KU26 (doc, 371 kB)