Sök
31 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Propositioner och skrivelser, Skriftliga frågor, Bilagor, EU-nämndens verksamhetsberättelser, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Kammarens föredragningslistor, Kommittéberättelser, Ministerrådsmöten (arkiv), Rapporter från riksdagen, Riksdagsskrivelser, Lagutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Socialutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel
Utlåtande 2021/22:MJU33
Riksdagen kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel.
Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.
Riksdagen tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen menar också att mål för ekologisk produktion redan finns på nationell nivå och att förslaget därför inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Mot bakgrund av bland annat detta beslutade riksdagen att rikta invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 14, 48 minuter
- Justering
- 2022-08-18
- Bordläggning
- 2022-09-05
- Debatt
- 2022-09-21
- Beslut
- 2022-09-21
- Dokument & lagar
Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.
Betänkande 2021/22:SoU15
Riksdagen har behandlat cirka 430 förslag om hälso- och sjukvård i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av motionsförslagen ligger till grund för ett antal uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena handlar om att
- stärka den medicinska kompetensen och personalförsörjningen inom äldreomsorgen
- ha ett större fokus på barn i anhörigstödet inom hälso- och sjukvården
- utreda hur ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME kan inrättas
- förstärka de tidiga insatserna för psykisk hälsa inom primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
- följa upp och analysera arbetet med en jämställd vård och bland annat föreslå konkreta åtgärder
- öka kunskapen om patientens delaktighet, så kallat brukarinflytande, hos kommuner, regioner och andra myndigheter
- skapa förutsättningar för minskade vårdköer genom utökad samverkan mellan sjukvården och Försäkringskassan.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.
- Behandlade dokument
- 127
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 67
- Anföranden och repliker
- 16, 78 minuter
- Justering
- 2022-06-02
- Bordläggning
- 2022-06-10
- Debatt
- 2022-06-13
- Beslut
- 2022-06-14
- Dokument & lagar
En ny växtskyddslag
Betänkande 2021/22:MJU25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny växtskyddslag samt en ändring i skogsvårdslagen. Den nya lagen innebär att svensk rätt anpassas till EU-förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och EU-förordningen om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan.
Syftet med såväl EU-förordningarna som den nya växtskyddslagen är att ge ett bättre och effektivare skydd mot växtskadegörare.
Riksdagen riktar också sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen kring och om:
- utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen
- tillståndsprövningar av växtskyddsmedel
- det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden
- godkännandeprocessen för glyfosat
- Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier
- den europeiska kemikaliemyndighetens (Echas) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter.
- verka för att åtgärder vidtas för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter och förpackningsmaterial som är avsedda för livsmedelsändamål inom hela EU.
Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden om kemikaliepolitiska åtgärder. Anledningen är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Den nya växtskyddslagen och ändringen i skogsvårdslagen börjar gälla den 1 juli 2022.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 11, 70 minuter
- Justering
- 2022-05-19
- Bordläggning
- 2022-05-30
- Debatt
- 2022-05-31
- Beslut
- 2022-06-01
- Dokument & lagar
Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m.
Betänkande 2021/22:SoU14
Riksdagen riktade fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Kompetensförsörjning innebär bland annat att på kort och lång sikt säkerställa att en verksamhet har tillgång till medarbetare med rätt kompetens.
Enligt uppmaningarna bör regeringen
- se över frågan om ett införande av ett krav på - och rätt till - en kontinuerlig fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården. Det vill säga en löpande uppdatering av kunskaper och färdigheter inom områden som personalen redan har utbildning för, eller är verksam inom
- se över vissa övergripande frågor inom mödrahälso- och förlossningsvård
- se över frågan om att modernisera abortlagstiftningen i syfte att stärka kvinnors självbestämmande och möjliggöra medicinsk abort i hemmet
- se över frågan om könsstympning.
Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 152
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 48
- Anföranden och repliker
- 28, 113 minuter
- Justering
- 2022-04-05
- Bordläggning
- 2022-04-20
- Debatt
- 2022-04-21
- Beslut
- 2022-04-27
- Dokument & lagar
Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor
Betänkande 2021/22:SoU10
Riksdagen beslutade att rikta tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om alkohol- och narkotikapolitiken. Uppmaningarna handlar om att regeringen bör
- göra en bred utvärdering av alkoholpolitiken
- i den kommande utvärderingen av narkotikapolitiken analysera utfallet av de internationella insatser som gjorts för att minska narkotikadödligheten
- se över frågan om serveringstillstånd i alkohollagen i syfte att skapa ett enklare och mindre godtyckligt regelverk.
Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om bland annat alkohol- och narkotikapolitiken. Riksdagen sa nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 72
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 15, 69 minuter
- Justering
- 2022-02-03
- Bordläggning
- 2022-02-15
- Debatt
- 2022-02-16
- Beslut
- 2022-02-17
- Dokument & lagar
Fortsatt beredskap genom förlängd giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen
Betänkande 2021/22:SoU9
Lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen och lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, den så kallade covid-19-lagen, har möjliggjort åtgärder för att minska spridningen av coronaviruset i miljöer där trängsel, folksamlingar och liknande kan uppstå. Lagarna är tidsbegränsade och gäller i nuläget till och med den 31 januari 2022.
Regeringen anser att det även efter den 31 januari finns behov av att ha beredskap för att vidta åtgärder för att minska smittspridning. Därför har regeringen föreslagit att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla till och med den 31 maj 2022.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att lagarna ska fortsätta att gälla till och med den 31 maj.
Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma med ett förslag om att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska gälla endast till och med den 31 mars 2022.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 28, 95 minuter
- Justering
- 2022-01-17
- Bordläggning
- 2022-01-18
- Debatt
- 2022-01-19
- Beslut
- 2022-01-19
- Dokument & lagar
Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem
Betänkande 2021/22:SoU6
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem. I skrivelsen redogörs för vilka insatser som genomförts, pågår och beslutats för att komma tillrätta med de brister som uppmärksammats på ungdomshemmen.
I samband med behandlingen av skrivelsen har riksdagen riktat tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:
- Regeringen ska återkomma med en ny skrivelse om på vilket sätt bristerna vid Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska åtgärdas. Skrivelsen ska beskriva de fortsatta insatser som krävs för att vården inom Sis särskilda ungdomshem ska vara säker och för att de placerade ska få den vård och behandling som krävs. Senast den 19 april 2022 ska skrivelsen lämnas till riksdagen.
- Regeringen ska också ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda möjligheten till alternativa placeringsformer för flickor. Bakgrunden är att regeringen i sin skrivelse konstaterade att Sis behandlingsmetoder inte är anpassade för alla målgrupper, exempelvis unga flickor.
- Regeringen ska även vidta åtgärder för att tvångsåtgärden avskiljningar ska upphöra.
Samtidigt beslutade riksdagen att lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 18, 85 minuter
- Justering
- 2021-11-16
- Bordläggning
- 2021-11-24
- Debatt
- 2021-11-25
- Beslut
- 2021-12-01
- Dokument & lagar
Reduktionsplikt för bensin och diesel – kontrollstation 2019
Betänkande 2020/21:MJU23
För att minska växthusgasutsläppen från bland annat transportsektorn ska reduktionsnivåerna för bensin och diesel succesivt höjas fram till 2030. Det innebär att drivmedelsleverantörerna ska öka inblandningen av förnybara eller andra fossilfria drivmedel i bensinen och dieseln. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa smärre ändringar.
Enligt beslutet utökas också leverantörernas möjlighet att uppfylla sin reduktionsplikt genom eget eller köpt överskott av utsläppsminskningar. Dessutom höjs maxgränsen för den avgift som tas ut vid försenad redovisning av reduktionsplikten. Ändringarna ska bidra till Sveriges klimatpolitiska mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att under 2022 återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Den ska bland annat belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Regeringen ska då även redogöra för om det motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 24, 95 minuter
- Justering
- 2021-06-10
- Bordläggning
- 2021-06-18
- Debatt
- 2021-06-21
- Beslut
- 2021-06-22
- Dokument & lagar
Socialtjänst- och barnfrågor
Betänkande 2020/21:SoU24
Riksdagen riktade totalt 12 tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen i socialtjänst- och barnfrågor. Tillkännagivandena handlar om
- samarbetsmodell vid våldshändelser
- kompetenskrav för socialtjänstens personal
- handledarstöd och introduktionsutbildningar
- evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredningar
- översyn av anhörigstödet
- sökbara orosanmälningar
- studier angående våld, med mera
- placerade barns skolgång och hälsa
- samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten
- riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga
- barnperspektiv på skyddade boenden
- nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttning.
Beslutet om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade cirka 460 förslag i motioner, främst från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, framför allt med hänvisning till pågående arbeten i de frågor som förslagen berör.
- Behandlade dokument
- 150
- Förslagspunkter
- 48
- Reservationer
- 71
- Anföranden och repliker
- 28, 95 minuter
- Justering
- 2021-06-03
- Bordläggning
- 2021-06-09
- Debatt
- 2021-06-10
- Beslut
- 2021-06-15
- Dokument & lagar
Förebyggande av våld i nära relationer
Betänkande 2020/21:SoU26
Flera lagändringar ska göras för att förebygga våld i nära relationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Besluten innebär att:- Socialnämnden får som ansvar att arbeta för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende
- Hälso- och sjukvården ska ta barns behov av information, råd och stöd i särskilt beaktande om barnets föräldrar, eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med, utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp
- Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska under vissa förutsättningar kunna lämna uppgifter till Polismyndigheten som rör en person, eller en närstående till personen, i syfte att förebygga att det begås ett allvarligare vålds-, frids- eller sexualbrott mot den närstående
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till ett tjugotal förslag i motioner.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 33, 111 minuter
- Justering
- 2021-06-01
- Bordläggning
- 2021-06-07
- Debatt
- 2021-06-08
- Beslut
- 2021-06-09
- Dokument & lagar
Ett modernt regelverk för Allmänna arvsfonden
Betänkande 2020/21:SoU29
Allmänna arvsfonden ska moderniseras i syfte att fonden även i fortsättningen ska vara ett relevant och rättssäkert sätt att förvalta arv efter personer som saknar arvsberättigade släktingar. De nya reglerna blir tydligare och lättare att överblicka. Det föreslår regeringen i en ny lag och lagändring.
Förslagen innebär bland annat
- att målgruppen utökas till att även omfatta verksamhet för äldre personer
- att regeringen ska fatta beslut om hur mycket pengar som ska kunna delas ut kommande år
- att de övergripande kriterierna för stöd ur fonden regleras i lag
- att en möjlighet införs för att hindra att stöd betalas ut om kraven för stöd inte uppfylls och
- att arv eller försäkringsbelopp som har kommit till fonden kommer att kunna avstås till sambo i något fler fall än tidigare.
Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag och nej till förslag i motioner.
Den nya lagen och lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2021.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 5, 26 minuter
- Justering
- 2021-05-04
- Bordläggning
- 2021-05-19
- Debatt
- 2021-05-20
- Beslut
- 2021-05-26
- Dokument & lagar
Äldrefrågor
Betänkande 2020/21:SoU9
Regeringen bör se över vilka kunskapskrav i svenska språket som ska gälla för personalen inom äldreomsorgen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
Beslutet om tillkännagivande fattades i samband med att riksdagen behandlade cirka 210 förslag om äldreomsorgen i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 72
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 16, 80 minuter
- Justering
- 2021-02-09
- Bordläggning
- 2021-03-02
- Debatt
- 2021-03-03
- Beslut
- 2021-03-04
- Dokument & lagar
Frågor om placerade barn och unga
Betänkande 2020/21:SoU19
Alla barn och unga har rätt till en trygg uppväxt, även de som exempelvis bor i ett familjehem. Regeringen bör därför på olika sätt stärka placerade barns rättigheter. Det tycker riksdagen som riktade nio tillkännagivanden, uppmaningar, om det till regeringen.
Enligt riksdagen bör regeringen:
- Ta fram en ny lag om tvångsvård för barn och unga, LVU, som är tydlig och begriplig och innehåller tydliga mål och krav för tvångsvården.
- Se över vilka insatser som bör kunna erbjudas även efter en så kallad vårdnadsöverflyttning, det vill säga när familjehemsföräldrar blir barnets nya vårdnadshavare. Då upphör nämndens ansvar att noga följa och ompröva vården av barnet.
- Se till att det tas fram riktlinjer för i vilka situationer socialnämnden bör överväga adoption på liknande sätt som gäller vid vårdnadsöverflyttning.
- Initiera en översyn av familjehemmens uppdrag och hur omplaceringar av barn i familjehem kan undvikas.
- Införa lagkrav på obligatoriska drogtester av föräldrar eller vårdnadshavare vid ansökan om umgänge eller omprövning av vård enligt LVU, och i samband med att vården upphör.
- Säkra att socialnämnden blir skyldig att följa upp ett barns situation under minst tolv månader efter att barnet är tillbaka hos sin ursprungsfamilj. Det ska också vara tydligt vilket stöd ett barn eller en ungdom bör ha efter att vården har avslutats.
- Införa lagkrav på att uppföljningen under en placering i familjehem respektive jourhem ska dokumenteras skriftligt.
- Se över frågan om en skyldighet för socialnämnden att fortsätta erbjuda en familjehemsplacering för barn mellan 18 och 21 år som fortfarande går i gymnasiet.
- Införa ett nationellt register över familjehem för att kunna följa upp och rapportera olika familjers lämplighet att vara familjehem. Det skulle i sin tur bidra till förbättrad kvalitet och rättssäkerhet hos familjehemmen.
Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner från M, SD, C, KD och L från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 19, 74 minuter
- Justering
- 2021-02-04
- Bordläggning
- 2021-02-09
- Debatt
- 2021-02-10
- Beslut
- 2021-02-10
- Dokument & lagar
Apoteks- och läkemedelsfrågor
Betänkande 2020/21:SoU8
Regeringen bör utreda hur staten, läkemedelsföretag och regioner tillsammans kan säkra en jämlik tillgång till nya behandlingsmetoder över landet, särskilt för personer med sällsynta diagnoser. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
Tillkännagivandet bygger på förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, främst på grund av pågående arbeten på området.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 7, 47 minuter
- Justering
- 2021-02-04
- Bordläggning
- 2021-02-09
- Debatt
- 2021-02-10
- Beslut
- 2021-02-10
- Dokument & lagar
Stöd till personer med funktionsnedsättning
Betänkande 2018/19:SoU12
Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2018. I samband med detta riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör tillsätta en ny utredning om tolktjänst för personer med hörselnedsättning och språkstörning. Enligt utskottet finns det problem med tolktjänsten för personer med hörselnedsättning och det råder oklarhet kring viktiga frågor som ansvarsfördelning, huvudmannaskap och finansiering.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, stöd till personer med funktionsnedsättning och hjälpmedel.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 40, 95 minuter
- Justering
- 2019-03-05
- Bordläggning
- 2019-03-13
- Debatt
- 2019-03-14
- Beslut
- 2019-03-27
- Dokument & lagar
Skyddet av värdefull skog
Betänkande 2018/19:MJU8
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och ett 30-tal motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör skyddet av värdefull skog. Skrivelsen är ett svar på Riksrevisionens granskning av om statens insatser för skydd av värdefull skog hjälper till att nå riksdagens och regeringens målsättningar för miljö och friluftsliv på ett kostnadseffektivt sätt. Motionerna handlar bland annat om ägande- och brukanderätt, mål för skogspolitiken, skogsvårdslagstiftningen, artskyddsförordningen och omställning av jordbruksmark till skogsmark.
Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska fortsätta att försvara det nationella självbestämmandet i skogsfrågor inom EU-samarbetet.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den ska inrätta en nationell bioekonomistrategi för att skapa större miljö- och klimatnytta. Strategin ska bland annat underlätta samarbete mellan staten och näringslivet för att underlätta de omställningar som krävs inom skogsindustrin och lantbruket.
Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 22
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 16, 90 minuter
- Justering
- 2019-02-26
- Bordläggning
- 2019-03-05
- Debatt
- 2019-03-06
- Beslut
- 2019-03-06
- Dokument & lagar
Ny djurskyddslag
Betänkande 2017/18:MJU24
Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.
Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.
Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.
Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.
- Behandlade dokument
- 52
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 41, 145 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-13
- Debatt
- 2018-06-14
- Beslut
- 2018-06-14
- Dokument & lagar
En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården
Betänkande 2017/18:SoU18
All högspecialiserad vård ska organiseras på nationell nivå i ett samlat system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I dag är den högspecialiserade vården koncentrerad på nationell nivå genom systemet för rikssjukvård och genom regionala cancercentrum i samverkan. Regeringen har nu lämnat ett förslag till en ny beslutsprocess för den nationella högspecialiserade vården som innebär att den ska organiseras på nationell nivå i ett samlat system. De olika områdena inom den högspecialiserade vården kommer att fördelas mellan de olika regionsjukhusen. Lagen börjar gälla den 1 juli 2018.
Riksdagen tycker att förslaget är bra, men det finns en oro för vilka konsekvenser det kommer att få för bland annat akutsjukvården på mindre regionsjukhus. Därför uppmanar riksdagen regeringen, i ett tillkännagivande, att utse en myndighet som ska få i uppdrag att säkerställa patientsäkerheten när det gäller akutsjukvård i alla regioner. Riksdagen uppmanar också regeringen att regelbundet följa upp hur den nya beslutsprocessen fungerar.
Därutöver tycker riksdagen att det krävs ett ökat statligt ansvarstagande när det gäller sjukvårdens organisation. Därför uppmanar riksdagen regeringen att också tillsätta en parlamentarisk utredning för att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och de nuvarande huvudmännen.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 7, 52 minuter
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-03-07
- Debatt
- 2018-03-08
- Beslut
- 2018-03-08
- Dokument & lagar
Jakt och viltvård
Betänkande 2010/11:MJU8
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om jakt och viltvård. Orsaken är bland annat att riksdagen i flera frågor har delegerat rätten att fatta beslut till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Motionerna handlar bland annat om jakttider, jaktformer, skyddsjakt och fäbodjordbrukare, fjälljakt, skadskjutning och rovdjurscentrum.- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 26, 76 minuter
- Justering
- 2011-01-20
- Debatt
- 2011-02-09
- Beslut
- 2011-02-09
- Dokument & lagar
Konsumentpolitikens mål och inriktning
Betänkande 2005/06:LU33
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya mål för konsumentpolitiken. De nuvarande konsumentpolitiska målen ersätts av ett nytt mål - Trygga konsumenter som handlar hållbart. Målet ska kompletteras med följande delmål: 1. Konsumentskyddet är på en hög nivå och tillgängligt för alla. 2. Medvetna och kunniga konsumenter hushåller med egna och gemensamma resurser. 3. Producenter och övriga näringsidkare tar sitt ansvar gentemot konsumenterna. Målen ska utvärderas år 2009. En annan nyhet är att Konsumentombudsmannen, KO, ska medverka i alla tvister på hela konsumentområdet om tvisten är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns ett allmänt konsumentintresse av att tvisten prövas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007. Enligt beslutet ska också reglerna i marknadsföringslagen om hur så kallade marknadsstörningsavgifter ska betalas och drivas in förtydligas. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2006, det vill säga en månad senare än vad regeringen föreslagit. Riksdagen uppmanade dessutom regeringen att se över behörighetskraven för KO. Enligt dagens regler måste KO vara både jurist och ha goda allmänna ekonomiska kunskaper. Riksdagen fattade också två beslut som grundade sig på reservationer från de borgerliga partierna som fick stöd av Miljöpartiet vid omröstningen i kammaren. Det ena beslutet handlade om ett uttalande som riksdagen gjorde 2005 om att Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från de opinionsbildande uppgifterna och att verksamheten bör begränsas till de rent produktkontrollerande uppgifterna samt till att kontrollera att den konsumenträttsliga lagstiftningen följs. Riksdagen uppmanade nu regeringen att redovisa vad som gjorts i ärendet. Det andra beslutet var en uppmaning till regeringen om att se över bland annat konsumenttjänstlagen, konsumentköplagen och produktsäkerhetslagen för att ge en mer enhetlig och konkurrensneutral tillämpning oavsett om verksamheter drivs privat eller offentligt.- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 28
- Reservationer
- 32
- Beredning
- 2006-04-27
- Justering
- 2006-06-02
- Debatt
- 2006-06-13
- Beslut
- 2006-06-14