Sök

Inlämnad

2015-06-25

Förslag

1

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2015/16:UbU4

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Genom att ha en så kallad referensram blir det möjligt att jämföra nivån på olika kvalifikationer, såsom examina, certifikat och diplom. En referensram gör att det blir lättare för enskilda, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en viss kvalifikation ligger.

En nationell referensram införs, i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Referensramar kan innebära att det underlättas för arbetstagare och studerande att få en anställning eller studera utomlands.

Regeringen fastställer vilken nivå i nationella referensramen som vissa kvalifikationer motsvarar. Det ska vara möjligt att ansöka om nivåbedömning av andra kvalifikationer. Det är den som utfärdar en viss kvalifikation som kan ansöka om en nivåbedömning. För denna ansökan ska en avgift betalas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 oktober 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som tar upp Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för att styra mot en mer likvärdig skola. Det finns problem med att skolhuvudmännen inte tar del av statliga satsningar på skolområdet fast det finns möjlighet. Skolor som har behov blir utan statsbidrag.

Riksdagens utbildningsutskott höll med regeringen och Riksrevisionen om att de riktade statsbidragen i högre utsträckning bör riktas till de skolor och huvudmän som har störst behov av statliga bidrag. Utskottet konstaterade att Skolverket har en central roll i hanteringen av riktade statsbidrag och betonade vikten av att verkets erfarenheter tas till vara när nya satsningar ska göras. Utskottet välkomnade också den analys av Skolverket som Statskontoret har fått i uppdrag att göra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Riksrevisionen har granskat statens system för lärarförsörjning. Granskningen fokuserar på om systemet är effektivt för att tillhandahålla rätt antal lärare med tillräcklig formell kompetens.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsats om att systemet för lärarförsörjning kan fungera mer effektivt. Regeringen menar att frågan om tillräckligt antal kvalificerade lärare till stor del handlar om läraryrkets attraktivitet. Regeringen har föreslagit flera reformer som syftar till att öka läraryrkets attraktivitet. Regeringen avser att fortsätta att arbeta för att dessa åtgärder ska genomföras. Dessutom pågår en utredning om högskolans utbildningsutbud.

Utbildningsutskottet konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om lärarförsörjning. Utskottet anser också att den pågående utredningen om högskolans utbildningsutbud kan ge ett värdefullt underlag till den fortsatta utvecklingen av utbudet av lärarutbildningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa ja, med vissa mindre ändringar, till regeringens förslag om en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Det handlar framför allt om utbildningen i svenska för invandrare, sfi, och den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.

Beslut innebär att sfi inte längre ska vara en egen skolform utan i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen - på grundläggande och gymnasial nivå samt i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

Beslutet innebär också att elevens hemkommun ska erbjuda studie- och yrkesvägledning om eleven börjar på en kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Hemkommunen ska även upprätta en individuell studieplan.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2016 men ska tillämpas från och med den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

33, 101 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Inlämnad

2015-05-29

Förslag

1

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2015/16:UbU3

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Inlämnad

2015-05-26

Förslag

1

Utskottsberedning

2015/16:MJU3

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna för handel med utsläppsrätter. Ändringarna är bland annat en anpassning till nya EU-regler.

Systemet med handel av utsläppsrätter innebär att företag och andra verksamheter som omfattas av systemet inte får släppa ut växthusgaser utan särskilt tillstånd. De måste ha så kallade utsläppsrätter. Företag kan också sälja sina utsläppsrätter och köpa andras. För att de ska kunna göra det behöver de ett konto som de anmäler till ett särskilt register för utsläppsrätter. De nya reglerna innebär bland annat att nya typer av konton införs för handeln med utsläppsrätter. Dessutom införs avgifter för öppnande av nya konton.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-05-26

Debatt

2015-05-27

Beslut

2015-05-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna att Kyotoprotokollet förlängts med en andra period, den så kallade Dohaändringen. Den andra perioden inleddes den 1 januari 2013 och avslutas den 31 december 2020. Under den åtar sig Sverige, som medlem i EU, att tillsammans med övriga medlemsstater och Island minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till 2020 jämfört med 1990.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att godkänna ett separat avtal mellan EU och Island som reglerar det gemensamma åtagandet om minskning av utsläppen. Syftet med riksdagens godkännande är att Sverige ska kunna ratificera Dohaändringen och Islandsavtalet.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

31

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

69, 195 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-05-26

Debatt

2015-05-27

Beslut

2015-05-27