Sök
4 147 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Propositioner och skrivelser, Skriftliga frågor, Bilagor, EU-nämndens verksamhetsberättelser, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Kammarens föredragningslistor, Kommittéberättelser, Rapporter från riksdagen, Riksdagsskrivelser, Jordbruksutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
En särskild straffbestämmelse för otillåten fartygsåtervinning
Betänkande 2022/23:MJU3
Fartygsägare ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år om de inte använder rätt anläggning för att återvinna ett fartyg. Anläggningen ska exempelvis vara auktoriserad av behöriga myndigheter och uppfylla vissa miljö- och hälsokrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på en EU-förordning.
Brottet ska kallas otillåten fartygsåtervinning. Även försök till uppsåtligt brott kriminaliseras.
Egendom som har använts för otillåten fartygsåtervinning ska förverkas om det inte är uppenbart oskäligt.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2023.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2022-12-01
- Bordläggning
- 2022-12-06
- Debatt
- 2022-12-07
- Beslut
- 2022-12-07
- Dokument & lagar
EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier
Utlåtande 2022/23:MJU4
EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier innehåller förslag på ett antal åtgärder för att skapa en hållbar textilindustri. Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar i ett utlåtande textilstrategin och delar uppfattningen att EU ska vara en föregångare för globalt hållbara textila värdekedjor.
Dagens produktion och konsumtion av textilier utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Några av åtgärderna som aviseras i strategin är bland annat obligatoriska ekodesignkrav och stopp för destruktion av osålda eller återlämnade textilier. Dessutom vill EU-kommissionen motverka utsläppen av mikroplaster, införa informationskrav samt ett utökat producentansvar och ökad återanvändning och materialåtervinning av textilavfall.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 32 minuter
- Justering
- 2022-11-29
- Bordläggning
- 2022-12-06
- Debatt
- 2022-12-07
- Beslut
- 2022-12-07
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om statens insatser mot invasiva främmande arter
Skrivelse 2022/23:23
Regeringens skrivelse 2022/23:23 Riksrevisionens rapport om statens insatser mot Skr. invasiva främmande arter 2022/23:23 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 17 november 2022 Ulf Kristersson Jessika Roswall Miljödepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar- Inlämnad
- 2022-11-22
- Följdmotioner
- 2
- Utskottsberedning
- 2022/23:MJU17
- Sista motionsdag
- 2022-12-07
- Dokument & lagar
Förbättrad övervakning av antibiotikaanvändning för behandling av djur
Proposition 2022/23:13
Förbättrad övervakning av antibiotikaanvändning för behandling av djur Regeringens proposition 2022/23:13 Förbättrad övervakning av antibiotikaanvändning Prop. för behandling av djur 2022/23:13 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 november 2022 Ulf Kristersson Peter Kullgren Näringsdepartementet- Inlämnad
- 2022-11-15
- Förslag
- 4
- Följdmotioner
- 1
- Utskottsberedning
- 2022/23:MJU5
- Riksdagsbeslut
- (4 förslag): , 4 bifall,
- Sista motionsdag
- 2022-11-30
- Dokument & lagar
Budgetpropositionen för 2023
Proposition 2022/23:1
Budgetpropositionen för 2023 Regeringens proposition 2022/23:1 Budgetpropositionen för 2023 Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 regeringsformen budgetpropositionen för 2023. Stockholm den 3 november 2022 Ulf Kristersson Elisabeth Svantesson Finansdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll Budgetpropositionen- Inlämnad
- 2022-11-08
- Förslag
- 175
- Utskottsberedning
- 2022/23:AU1 2022/23:AU2 2022/23:CU1 2022/23:FiU1 2022/23:FiU2 2022/23:FiU3 2022/23:FiU4 2022/23:FiU5 2022/23:FöU1 2022/23:JuU1 2022/23:KrU1 2022/23:KU1 2022/23:MJU1 2022/23:MJU2 2022/23:NU1 2022/23:NU2 2022/23:NU3 2022/23:SfU1 2022/23:SfU2 2022/23:SfU3 2022/23:SfU4 2022/23:SkU1 2022/23:SoU1 2022/23:TU1 2022/23:UbU1 2022/23:UbU2 2022/23:UU1 2022/23:UU2
- Riksdagsbeslut
- (175 förslag): , 175 bifall,
- Sista motionsdag
- 2022-11-23
- Dokument & lagar
En särskild straffbestämmelse för otillåten fartygsåtervinning
Proposition 2022/23:4
Regeringens proposition 2022/23:4 En särskild straffbestämmelse för otillåten Prop. fartygsåtervinning 2022/23:4 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 oktober 2022 Morgan Johansson Annika Strandhäll Miljödepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås- Inlämnad
- 2022-10-11
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2022/23:MJU3
- Riksdagsbeslut
- (1 förslag): 1 bifall,
- Sista motionsdag
- 2022-10-27
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur
Utlåtande 2021/22:MJU32
Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller en förordning om restaurering, alltså återställande, av naturområden. Det övergripande målet med förslaget är att bidra till en långsiktig och varaktig återhämtning av biologisk mångfald. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.
Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.
Riksdagen anser att förslaget medför en reglering av nationellt skogsbruk som inte är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen menar att nationellt skogsbruk regleras bäst på nationell nivå. Riksdagen tycker också att kommissionens förslag medför en detaljreglering av i jord- och skogsbruk som inte står i proportion till förslagets mål och syfte.
Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 27, 93 minuter
- Justering
- 2022-08-18
- Bordläggning
- 2022-09-05
- Debatt
- 2022-09-21
- Beslut
- 2022-09-21
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel
Utlåtande 2021/22:MJU33
Riksdagen kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel.
Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.
Riksdagen tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen menar också att mål för ekologisk produktion redan finns på nationell nivå och att förslaget därför inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Mot bakgrund av bland annat detta beslutade riksdagen att rikta invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 14, 48 minuter
- Justering
- 2022-08-18
- Bordläggning
- 2022-09-05
- Debatt
- 2022-09-21
- Beslut
- 2022-09-21
- Dokument & lagar
Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023
Betänkande 2021/22:MJU31
Den successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Syftet med den pausade reduktionsplikten är att undvika alltför höga priser på bensin och diesel under 2023.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 23, 88 minuter
- Justering
- 2022-06-16
- Bordläggning
- 2022-06-21
- Debatt
- 2022-06-22
- Beslut
- 2022-06-22
- Dokument & lagar
Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning
Betänkande 2021/22:UbU27
Elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning ska stärkas. Det är syftet med regeringens förslag till ändringar i skollagen. Riksdagen sa ja till förslaget.
Bland annat innebär lagändringarna att elevhälsans arbete ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. En annan ändring är att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas. Det ska också införas en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik inom grundsärskolan.
Några av förändringarna rör benämningar som förekommer i skollagen:
- Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.
- Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.
- Benämningen träningsskola tas bort.
Lagändringarna ska börja gälla 2 juli 2023, med undantag för ändringen att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en klass som börjar gälla 1 januari 2024, samt ändringen om en garanti för tidiga stödinsatser som ska börja gälla 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 16, 68 minuter
- Justering
- 2022-06-14
- Bordläggning
- 2022-06-17
- Debatt
- 2022-06-20
- Beslut
- 2022-06-21
- Dokument & lagar
Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog
Betänkande 2021/22:MJU30
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare ersättningsregler vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Förslagen innebär bland annat att
- en ny bestämmelse förs in om att pågående markanvändning på produktiv skogsmark i fjällnära skog ska förutsättas vara skogsbruk
- ersättning kan ges om det försvårar den pågående markanvändningen mycket inom den del av fastigheten som berörs
- det inte är möjligt att få ersättning mer än en gång för samma område eller för samma hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen
- uppgifter om avslagsbeslut och utbetalad ersättning ska göras offentlig
- tillstånd till avverkning i fjällnära skog ska gälla i fem år.
Regeringen gör det också tydligt att arbetssätt och verktyg ska utvecklas för att göra det mer attraktivt för skogsägaren att välja formellt skydd som alternativ till tillståndsansökningar.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 7, 62 minuter
- Justering
- 2022-06-09
- Bordläggning
- 2022-06-21
- Debatt
- 2022-06-22
- Beslut
- 2022-06-22
- Dokument & lagar
Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft
Betänkande 2021/22:MJU28
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att kommuner ska ta ställning för eller emot vindkraftsanläggningar i ett tidigare skede och utifrån ett annat underlag än vad som sker i dag.
Regeringen har lämnat förslag om att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft, det så kallade kommunala vetot. Enligt förslaget ska en kommun på begäran av en projektör ta ställning till om den medger eller motsätter sig att ett visst mark- eller vattenområde tas i anspråk för den aktuella vindkraftsanläggningen. En begäran om ställningstagande ska innehålla en karta som utvisar aktuellt mark- eller vattenområde samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd.
Riksdagen menar att det underlag som kommunerna enligt förslaget ska ta ställning till är alltför begränsat. Riksdagen anser också att villkoren för hur lokal kompensation för vindkraftsetableringar ska utformas måste klargöras först, om acceptansen för vindkraft ska öka. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 9, 50 minuter
- Justering
- 2022-06-09
- Bordläggning
- 2022-06-16
- Debatt
- 2022-06-17
- Beslut
- 2022-06-21
- Dokument & lagar
Ordning och reda på avfallet
Betänkande 2021/22:MJU26
Regeringen har lagt fram förslag om utvinningsverksamhet, avfallshantering och producentansvar. Riksdagen sa ja till förslagen.
Förslagen innebär bland annat krav på att den som sysslar med miljöfarlig anmälningspliktig verksamhet ska kunna lämna garantier för att kostnader för en eventuell återställning ska kunna betalas.
Förslagen innebär också att straff ska kunna utdömas när avfall överlämnas till någon som inte har gjort de anmälningar eller har de tillstånd som krävs för avfallshanteringen.
Regeringens förslag är tänkta att förbättra avfallshanteringen, men också att leva upp till EU:s utvinningsavfallsdirektiv.
Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att tillsätta en utredning som bland annat ska undersöka brister i tillsynsarbetet på avfallsområdet och lämna förslag på vilka resurser och förstärkningar det finns behov av.
Lagändringarna i de delar som gäller utvinningsverksamhet börjar gälla den 1 juli 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 10, 56 minuter
- Justering
- 2022-06-09
- Bordläggning
- 2022-06-15
- Debatt
- 2022-06-16
- Beslut
- 2022-06-16
- Dokument & lagar
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2021
Betänkande 2021/22:UbU34
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2021 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av verksamheten.
Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning för 2021. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.
Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga redogörelserna till handlingarna.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2022-06-09
- Bordläggning
- 2022-06-14
- Debatt
- 2022-06-15
- Beslut
- 2022-06-16
- Dokument & lagar
Ett mer likvärdigt skolval
Betänkande 2021/22:UbU33
Riksdagen sa nej till merparten av regeringens förslag om ett mer likvärdigt skolval. Förslaget innebär bland annat förändringar i urvalsgrunder för förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Exempelvis ska kötid inte få användas som urvalsgrund enligt förslaget. Regeringen föreslår också att huvudmän för skolorna aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever.
Riksdagen menar att regeringens förslag har stora brister. Bland annat är det otydligt för huvudmän och rektorer och skulle begränsa föräldrars möjlighet att välja skola.
Dock sa riksdagen ja till den del av regeringens förslag som handlar om urvalsgrunden i resursskolor. Förslaget innebär att om det inte finns plats för alla sökande till kommunala resursskolor med förskoleklass eller fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och grundsärskola ska de elever prioriteras som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder.
Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 49, 152 minuter
- Justering
- 2022-06-09
- Bordläggning
- 2022-06-14
- Debatt
- 2022-06-15
- Beslut
- 2022-06-16
- Dokument & lagar
In- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet
Betänkande 2021/22:UbU26
För att förhindra fusk vid högskoleprovet vill regeringen införa in- och utpasseringskontroller med kroppsvisitering av provdeltagarna. Riksdagen sa ja till lagförslaget.
I sitt förslag konstaterar regeringen att fusket med elektroniska hjälpmedel vid högskoleprovet har fortsatt och att ytterligare åtgärder behövs för att komma till rätta med problemet.
Förslaget innebär att samtliga provdeltagare utom personer under 15 år ska kontrolleras vid in- eller utpassering till och från de lokaler där provet skrivs och där kontroller upprättats.
Kontrollerna ska få utföras i så många lokaler som bedöms vara nödvändigt för att fusk med elektroniska hjälpmedel ska kunna motverkas. Enligt förslaget ska kontrollerna göras av ordningsvakter.
Kontrollerna ska i första hand göras med metalldetektor, till exempel genom att provdeltagarna passerar genom en larmbåge. Om det finns särskilda skäl kan en manuell kroppsvisitation göras. Vid en kroppsvisitering kan kläder, väskor eller andra föremål som en provdeltagare har med sig undersökas, däremot innebär det ingen undersökning av själva kroppen.
Om en provdeltagare vägrar gå igenom en kontroll ska personen kunna stoppas från att komma in i provlokalen. Om det handlar om en utpasseringskontroll så ska provdeltagaren dessutom stängas av från att göra provet under kommande två år, om det inte finns synnerliga skäl.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023. Det innebär att bestämmelserna kommer att kunna tillämpas vid högskoleprovet hösten 2023.
Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att överväga och vid behov återkomma med ett utvecklande förslag för att motverka fusk på högskoleprovet. Regeringen bör överväga nya och andra tekniska lösningar om det på ett rimligt sätt kan bidra till att motverka fusk.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 10, 34 minuter
- Justering
- 2022-06-09
- Bordläggning
- 2022-06-15
- Debatt
- 2022-06-16
- Beslut
- 2022-06-16
- Dokument & lagar
Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning
Betänkande 2021/22:UbU25
Regeringen har lämnat förslag på hur ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden ska göras lättare och hur kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Ändringarna innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Mer konkret innebär det att när en kommun, region eller enskild huvudman lägger fram vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som ska erbjudas och hur många platser utbildningarna ska ha, ska det tas hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner även samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.
Vidare ska det vara tydligt för den sökande vilken inriktning utbildningen har och vad utbildningen kan leda till. Det ska även vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.
Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i följdmotioner.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 17, 88 minuter
- Justering
- 2022-06-09
- Bordläggning
- 2022-06-15
- Debatt
- 2022-06-16
- Beslut
- 2022-06-16
- Dokument & lagar
Högskolan
Betänkande 2021/22:UbU19
Riksdagen sa nej till cirka 280 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om dimensionering och utbyggnad av högskoleutbildning, högskoleutbildningars innehåll samt vissa lärar- och studentfrågor.
Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att åtgärder redan vidtagits eller att det redan finns gällande bestämmelser på området.
- Behandlade dokument
- 131
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 19, 66 minuter
- Justering
- 2022-06-09
- Bordläggning
- 2022-06-15
- Debatt
- 2022-06-16
- Beslut
- 2022-06-16
- Dokument & lagar
Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning
Betänkande 2021/22:UbU29
Riksdagen sa ja till ändringar i skollagen för att öka kontrollen av konfessionella, det vill säga religiösa, inslag i skolan. Ändringarna innebär bland annat att det ställs högre krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning samt att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom skolan så att eleverna kan välja om de vill delta eller inte.
Ändringarna innebär också att definitionerna av undervisning och utbildning i skollagen förtydligas och att det införs nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning. Det innebär bland annat att skolor, förskolor och fritidshem med offentlig huvudman ska kunna genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag.
Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.
Riksdagen avslog också samtliga motionsyrkanden i ärendet.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 8, 184 minuter
- Justering
- 2022-06-07
- Bordläggning
- 2022-06-13
- Debatt
- 2022-06-14
- Beslut
- 2022-06-15
- Dokument & lagar
Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och övergripande miljöfrågor
Betänkande 2021/22:MJU29
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning. Bestämmelserna innebär att fartygsägare kan få böter om de lämnar vilseledande eller oriktiga uppgifter när fartygets återvinningsplan upprättas. Driftsansvariga för återvinningsanläggningarna kan få böter om ett fartyg återvinns på ett annat sätt än vad som är bestämt enligt fartygets återvinningsplan.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022.
Riksdagen har också behandlat cirka 220 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av förslagen ligger till grund för uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena rör frågor om
- klassificering av jordbruket
- proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning
- äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd
- arbetet med grön infrastruktur
- tidsfrist vid miljöprövning
- djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel
- Århuskonventionens talerättsregler.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.
- Behandlade dokument
- 94
- Förslagspunkter
- 26
- Reservationer
- 49
- Anföranden och repliker
- 24, 106 minuter
- Justering
- 2022-06-07
- Bordläggning
- 2022-06-10
- Debatt
- 2022-06-13
- Beslut
- 2022-06-14