Just nu kan det förekomma störningar på riksdagens webbplats. Vi arbetar för att lösa problemet. Kontakta riksdagsinformation vid frågor, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se, telefon: 020-349 000.
Sök
4 474 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Framställningar och redogörelser, Propositioner och skrivelser, Skriftliga frågor, Bilagor, EU-nämndens verksamhetsberättelser, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Kammarens föredragningslistor, Kommittéberättelser, Rapporter från riksdagen, Riksdagsskrivelser, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Lagutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya mål för konsumentpolitiken. De nuvarande konsumentpolitiska målen ersätts av ett nytt mål - Trygga konsumenter som handlar hållbart. Målet ska kompletteras med följande delmål: 1. Konsumentskyddet är på en hög nivå och tillgängligt för alla. 2. Medvetna och kunniga konsumenter hushåller med egna och gemensamma resurser. 3. Producenter och övriga näringsidkare tar sitt ansvar gentemot konsumenterna. Målen ska utvärderas år 2009. En annan nyhet är att Konsumentombudsmannen, KO, ska medverka i alla tvister på hela konsumentområdet om tvisten är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns ett allmänt konsumentintresse av att tvisten prövas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007. Enligt beslutet ska också reglerna i marknadsföringslagen om hur så kallade marknadsstörningsavgifter ska betalas och drivas in förtydligas. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2006, det vill säga en månad senare än vad regeringen föreslagit. Riksdagen uppmanade dessutom regeringen att se över behörighetskraven för KO. Enligt dagens regler måste KO vara både jurist och ha goda allmänna ekonomiska kunskaper. Riksdagen fattade också två beslut som grundade sig på reservationer från de borgerliga partierna som fick stöd av Miljöpartiet vid omröstningen i kammaren. Det ena beslutet handlade om ett uttalande som riksdagen gjorde 2005 om att Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från de opinionsbildande uppgifterna och att verksamheten bör begränsas till de rent produktkontrollerande uppgifterna samt till att kontrollera att den konsumenträttsliga lagstiftningen följs. Riksdagen uppmanade nu regeringen att redovisa vad som gjorts i ärendet. Det andra beslutet var en uppmaning till regeringen om att se över bland annat konsumenttjänstlagen, konsumentköplagen och produktsäkerhetslagen för att ge en mer enhetlig och konkurrensneutral tillämpning oavsett om verksamheter drivs privat eller offentligt.
Regeringen har redovisat för riksdagen en handlingsplan för hållbar komsumtion för hushållen. Handlingsplanen syftar till att öka konsumenternas möjligheter till hållbar konsumtion, stärka deras motivation till ett ändrat beteende och öka deras engagemang för hållbar konsumtion. Det framtida arbetet kommer att inriktas mot att äta, bo och resa hållbart. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen godkände att lagutskottet skjuter upp behandlingen av Riksrevisionens styrelses förslag om länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare till riksmötet 2006/07.
Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet ändras den den 1 juli 2006. Bolagsstämman eller motsvarande organ ska alltid bestämma arvode och annan ersättning som gäller styrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna. Bolagsstämman i ett aktiemarknadsbolag ska besluta om riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Revisorerna ska granska att riktlinjerna följs. Skyldigheten för publika aktiebolag och finansiella företag att i årsredovisningen lämna uppgifter om bland annat löner till ledande befattningshavare utvidgas.
Redovisningsreglerna för framför allt små och medelstora bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer blir enklare den 1 januari 2007. Det innebär bland annat att reglerna om löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning och arkivering förenklas.
Riksdagen beslutade att barn ska ha rätt till ett eget juridiskt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge. Det var en fempartireservation (m, fp, kd, v och c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen beslutade också om nya regler som ska stärka barnperspektivet i alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Barnets bästa ska vara avgörande för besluten. Lagen ska framhålla betydelsen av risken för att barnet far illa. Domstolen och socialnämnden ska vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ta särskild hänsyn till risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.
Aktiebolag ska kunna lämnan in anmälningar för registrering, ansökningar och årsredovisningshandlingar till Bolagsverket elektroniskt. Uppgifter som registreras i aktiebolagsregistret och som i dag kungörs på svenska även ska kunna registreras och kungöras på ett annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska. Årsredovisningen ska få upprättas elektroniskt och undertecknas med en avancerad elektronisk signatur. Lagändringarna, som bland annar syftar till att genomföra ett EG-direktiv, börjar gälla den 1 juli 2006.
När ett barn uppges äga ett fordon så ska barnets förmyndare, i stället för barnet självt, registreras i vägtrafikregistret. Undantag ska gälla för fordon som barnet självt har behörighet att köra. Lagändringen medför att betalningsskyldighet som vilar på den registrerade ägaren belastar förmyndaren och inte barnet. Det kan handla om felparkeringsavgifter och fordonsskatt. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2006. Vidare ändras föräldrabalken, bland annat när det gäller den enskildes ansvar för ersättningen till förordnade ställföreträdare och samverkan mellan kommuner i överförmyndarfrågor. Dessa lagändringar börjar gälla den 1 juli 2006.
Från den 1 januari 2007 ska det bli enklare och gå snabbare att ansöka om skuldsanering. Den stora skillnaden mot tidigare är att kronofogdemyndigheten ska kunna fatta beslut om skuldsanering även i de fall fordringsägarna säger nej. Ett sådant beslut ska kunna överklagas till tingsrätten. Dagens krav på att skuldsatta ska göra ett eget försök att komma överens med fordringsägarna innan de får ansöka om skuldsanering slopas. Liksom tidigare har kommunerna ansvar för att lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. Genom den nya lagen får Konsumentverket ett ansvar för att stödja kommunernas budget- och skuldrådgivning. Skuldsanering innebär att den skuldsatta under en period, oftast fem år, ska leva på begränsade ekonomiska resurser och att det överskott som eventuellt finns fördelas mellan fordringsägarna. Om den skuldsatta har möjlighet att betala tillbaka pengar fastställs en betalningsplan.
Riksdagen godkände en överenskommelse i den europeiska patentkonventionen som ska minska patenthavares översättningskostnader. Därmed försvinner kravet på fullständig översättning till svenska som förutsättning för ett europeiskt patents giltighet i Sverige.
EU:s förordning om europeiska kooperativa föreningar (europakooperativ) ska börja gälla i augusti 2006. Ett europakooperativ ska vara en europeisk associationsform för gränsöverskridande samverkan. De kan närmast liknas vid en ekonomisk förening. Riksdagen har nu sagt ja till ett kompletterande lagförslag från regeringen. Enligt beslutet ska Skatteverket och Finansinspektionen under vissa förhållanden kunna motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige till ett annat EU-land eller att en svensk ekonomisk förening är med och bildar ett europakooperativ genom fusion. Motsvarande bestämmelser förs in i lagen om europabolag. De nya reglerna börjar gälla den 18 augusti 2006, det vill säga samma dag som EU-förordningen träder i kraft.
Riksdagen har antagit regeringens förslag till nya regler för offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Med offentligt uppköpserbjudande menas att aktieägare vars aktier har getts ut av ett svenskt eller utländskt noterat aktiebolag får ett erbjudande om att sälja sina aktier till en budgivare. Beslutet grundar sig på ett EU-direktiv och innehåller regler om hur budgivaren ska gå till väga och vad det bolag som är föremål för uppköpserbjudandet, målbolaget, ska iaktta. Delar av direktivet förutsätts bli genomfört genom självreglering inom näringslivet. Beslutet innehåller också vissa regler om budplikt. Flera av de nya bestämmelserna samlas i en ny lag om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.
Riksdagen har godkänt regeringens förslag om starkare skydd för franchisetagare. Franchising är en vanlig form för samverkan mellan näringsidkare, till exempel mellan snabbmatskedjor och närbutiker. Enligt beslutet ska en franchisegivare i god tid innan ett franchiseavtal ingås informera franchisetagaren om vad avtalet innebär och om övriga förhållanden som kan vara relevanta. En franchisegivare som bryter mot detta ska av Marknadsdomstolen kunna åläggas att vid vite lämna information. Den nya lagen börjar gälla den 1 oktober 2006.
Den 1 januari 2007 införs en skärpt jävsregel för revisorn i aktiebolag som enligt aktiebolagslagen ska ha minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. En sådan revisor ska inte kunna vara verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder aktiebolaget vid bokföringen. Detsamma ska gälla för revisorn i flertalet finansiella företag samt sådana bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer som enligt lagen om ekonomiska föreningar, stiftelselagen eller revisionslagen ska ha minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. Motsvarande bestämmelser ska även gälla för lekmannarevisorer.
Den 1 januari 2007 blir alla som annonserar i Post- och Inrikes Tidningar enligt lag skyldiga att betala en avgift för detta. I lagar eller andra författningar står det ofta att beslut eller andra åtgärder av myndigheter och andra ska kungöras för att sprida informationen till allmänheten eller till vissa personer. Vanligast är att kungörande ska ske i ortstidningar eller i Post- och Inrikes Tidningar eller i bådadera. I dag finns inte några bestämmelser om att den som annonserar i Post- och Inrikes Tidningar är skyldig att betala avgift för detta. Trots det anses det finnas en sådan skyldighet. Med den nya lagen försvinner denna oklarhet. Lagändringen bygger på förutsättningen att Post- och Inrikes Tidningar i fortsättningen ska offentliggöras på Bolagsverkets webbplats. Regeringen får möjlighet att godkänna ett sådant avtal mellan Bolagsverket och Svenska Akademien som har rätt att ge ut Post- och Inrikes Tidningar.
Riksdagen beslutade om en ändring i lagen om ekonomiska föreningar. Syftet är bland annat att underlätta svenska kooperativa företags gränsöverskridande samarbete med motsvarande utländska företag med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2006.
Regeringens proposition 2005/06:140
Offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden Prop. 2005/06:140 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 mars 2006 Göran Persson Thomas Bodström Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås en ny reglering
Regeringens proposition 2005/06:196
Inlösen av minoritetsaktier i försäkringsaktiebolag, Prop. m.m. 2005/06:196 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 mars 2006
Göran Persson
Sven-Erik
Österberg
Finansdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa
Riksdagen sade nej till motioner om fastighetsmäklare från den allmänna motionstiden år 2005. Riksdagen hänvisade till pågående utrednings- och beredningsarbete.