Sök

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Redovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på statsbudgetens inkomstsida. Skatteutgiftsredovisningen är även den enda uppdateringen som publiceras löpande om regelavvikelser från principen om enhetlig beskattning.

Det mest centrala syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Därigenom ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Ett annat syfte är att beskriva hur enhetlig skattelagstiftningen är.

Riksdagen lade redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Regeringen föreslår att regler om bränslebeskattningen ändras. Ändringarna görs för att genomföra EU-regler om att information om de företag som får statligt stöd ska finnas på en webbplats. Förslagen innebär även begränsningar när det gäller att ge statligt stöd till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 17 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 som handlar om beskattning av företagande, kapital och fastigheter. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Beslutet kommer efter att riksdagen den 20 april återförvisat ärendet, som då hette SkU17, för ny behandling i skatteutskottet. Vid den förnyade behandlingen tillkom två nya förslagspunkter om motioner.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

14

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

26, 80 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-12

Regeringen har föreslagit ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien. Avtalet ska förhindra dubbelbeskattning och skatteflykt mellan de två länderna. Det ligger nära den modell för skatteavtal mellan två länder som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar.

Regeringen får bestämma när avtalet ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-21

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Förenade Arabemiraten om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, möjligheten att avslå en begäran, sekretess och om ömsesidiga överenskommelser. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-12

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Riksdagen beslutade att återförvisa skatteutskottets betänkande om beskattning av företag, kapital och fastighet. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

5, 3 minuter

Justering

2016-04-12

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-21

I januari 2016 presenterade EU-kommissionen flera förslag för att motverka skatteflykt inom EU. Ett av förslagen innehöll bestämmelser mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar.

Riksdagen ser positivt på EU-kommissionens arbete med att förhindra skatteflykt, men menar att förslagen har tagits fram på kort tid och att konsekvenserna inte har utretts. Det gör det svårt att bedöma vilka effekter förslagen kan få. Riksdagen anser också att det är viktigt att värna medlemsländernas självbestämmande på skatteområdet. EU-kommissionens förslag om skatteflyktsmetoder som påverkar den inre marknaden strider därför mot subsidiaritetsprincipen och riksdagen beslutade lämna ett motiverat yttrande om detta.

Riksdagen granskar lagförslag från EU utifrån subsidiaritetsprincipen, som handlar om på vilken politisk nivå beslut ska fattas, i medlemsländerna eller på EU-nivå. Principen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, samtidigt som de kan genomföras på ett effektivt sätt. Om riksdagen anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen lämnas ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

I januari 2016 presenterade EU-kommissionen flera förslag för att motverka skatteflykt inom EU. Ett av förslagen gällde obligatoriskt och automatiskt utbyte av information mellan medlemsländerna om multinationella företags inkomster, vinster, skatter, anställda, aktiekapital och materiella tillgångar - så kallad land-för-land-rapportering.

Riksdagen ser positivt på EU-kommissionens arbete med att förhindra skatteflykt, men menar att förslagen har tagits fram på kort tid och att konsekvenserna inte har utretts. Det gör det svårt att bedöma vilka effekter förslagen kan få. Riksdagen ansåg därför att EU-kommissionens förslag om land-för-land-rapportering strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade lämna ett motiverat yttrande om detta.

Riksdagen granskar lagförslag från EU utifrån subsidiaritetsprincipen, som handlar om på vilken politisk nivå beslut ska fattas, i medlemsländerna eller på EU-nivå. Principen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, samtidigt som de kan genomföras på ett effektivt sätt. Om riksdagen anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen lämnas ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Riksdagen sa nej till motioner om moms från den allmänna motionstiden 2015. Förslagen handlade bland annat om skattesatser, att se över momssystemet samt att förändra momsreglerna för ideella föreningar.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan planerar en översyn av momssystemet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

13, 41 minuter

Justering

2016-03-10

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-23

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 om punktskatter. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare riksdagsbeslut, pågående och avslutade utredningar samt i vissa fall till att frågan redan är aktuell inom Regeringskansliet. Motionerna handlar bland annat om skatt på energi, drivmedel, handelsgödsel, avfall, alkohol och tobak. Motionerna tar även upp frågor som fordonsskatt, trängselskatt, flygskatt, lotteriskatt och reklamskatt.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

10, 50 minuter

Justering

2016-03-01

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 om skatteförfarande och folkbokföring.

Motionerna om skatteförfarande handlade om att göra skatter och avgifter mer synliga för medborgaren och om att arbetsgivare ska lämna kontrolluppgifter varje månad i stället för en gång om året. Andra förslag gällde F-skatt. En motion föreslog att utländska företag verksamma i Sverige ska ha anmälningsplikt hos Skatteverket, något som enbart svenska företag har i dag, en annan ville försvåra för kriminella att få F-skatt. Vidare handlade motionerna om att gymnasieelever som driver företag i utbildningssyfte, Ung Företagsamhet, ska kunna gå över till F-skattsedel, om höjda beloppsgränser vid deklarationsskyldighet, frågan om tyst godkännande av en deklaration samt att införa en möjlighet till frivillig extrainbetalning av skatt.

Motionerna om folkbokföring gällde felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar och adressändring vid utlandsflytt, barn som tillbringar lika mycket tid på två adresser, könsneutrala personnummer samt skydd för våldsutsattas personnummer.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

23

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

22, 69 minuter

Justering

2016-03-03

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16 om inkomstskatt. Motionerna handlar om skatteskala och grundavdrag, skatteregler för utländska experter (expertskatt), beskattning av fritidsledare och försvarsanställda, personalvårdsförmåner, personaloptioner, avdrag för hälsofrämjande åtgärder och pensionssparande. Även frågor som rör bilförmåner, reseavdrag, bosparande, uthyrning av bostäder, HUS-avdrag och gåvor till ideella ändamål tas upp i motionerna.

Behandlade dokument

113

Förslagspunkter

11

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

40, 111 minuter

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02