Sök

För att möta bostadsbristen i Sverige ska det bli enklare att ge tidsbegränsat bygglov för bostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behovet av nya bostäder är stort i många kommuner. I dag krävs det att behovet är tillfälligt för att ett tidsbegränsat bygglov ska ges. Med de nya reglerna bedöms i stället om platsen kan återställas efteråt. Ändringarna ger också kommunerna möjlighet att använda sin mark mer effektivt. Det tidsbegränsade bygglovet får ges för sammanlagt högst 15 år.

Avsikten med förslaget är att tillfälliga bostäder ska kunna byggas när behovet är mycket stort. Utgångspunkten är dock fortfarande att bostadsbristen på sikt ska lösas genom permanent byggande. Den nya bestämmelsen ska gälla från den 1 maj 2017 till och med den 1 maj 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-05

Privatpersoner ska på förhand kunna utse en person som kan ta hand om deras personliga och ekonomiska angelägenheter om de senare i livet inte kan det. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om framtidsfullmakter.

Framtidsfullmakter är ett alternativ till gode män och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Syftet med den nya lagen är att öka personers självbestämmande genom att se till att privatpersoner kan behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse för dem. Framtidsfullmakten ska börja gälla när den enskilde på grund av till exempel sjukdom eller psykisk störning inte längre har förmågan att fatta beslut.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet var en uppmaning om elektroniska framtidsfullmakter. Riksdagen anser att regeringen borde ta initiativ till att se över om framtidsfullmakter kan hanteras elektroniskt.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 49 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Inspektioner av utländska fartygs barlastvattenhantering ska kunna göras i större utsträckning än i dag i svenska hamnar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i barlastvattenlagen.

Barlastvatten är det havsvatten som pumpas ombord ett fartyg som inte är fullastat. Det görs för att stabilisera fartyget. Risken med denna hantering är dock att levande organismer som kan vara farliga för miljön sprids runt om i världen. Det är fartygens hantering kring detta som nu alltså kan inspekteras på ett mer ingående sätt.

Nuvarande bestämmelser innebär att personal i de svenska hamnarna i princip bara får inspektera de utländska fartygens certifikat och liknande handlingar. Lagändringen görs för att den svenska lagen bättre ska stämma överens med internationella bestämmelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda nya regler om när inspektionerna får göras i de svenska hamnarna. Regeringen eller myndigheten får också utfärda avgiftsregler som ska gälla alla ärenden som handlar om barlastvattenfrågor och som myndigheten ansvarar för.

Lagändringarna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Regeringens intention är i dagsläget att det kommer att bli den 8 september 2017.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

30, 116 minuter

Justering

2017-05-30

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Fartygsägare ska bli skyldiga att ta bort eller på annat sätt ingripa då fartygsvrak innebär en fara för sjösäkerheten eller miljön. Dessutom får Sjöfartsverket större befogenhet att bl.a. ta bort vrak om ägaren inte gör det. I dessa fall får fartygsägaren betala. Anledningen till de nya bestämmelserna är att Sverige går med i Nairobikonventionen om avlägsnande av vrak, den så kallade vrakkonventionen. Konventionen reglerar ansvaret för fartygsvrak efter olyckor till sjöss. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 14 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Riksdagen sa nej till motionsförslag om bland annat järnvägsmarknaden, samhällsuppdrag för SJ AB, banavgifter och kollektivtrafikfrågor. Riksdagens motivering till det är främst att arbete redan pågår och att åtgärder i en del fall redan har gjorts.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

18

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 130 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-31

Debatt

2017-06-01

Beslut

2017-06-07

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om ett nationellt cykelkansli, infrastruktur- och trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister och åtgärder för att öka användningen av elcyklar.

Trafikutskottet, som förberett riksdagens beslut, framhåller att cykling är ett transportsätt som har många fördelar. Bland annat minskar cykling trängseln i tätbebyggda områden och har positiva effekter på folkhälsan. Utskottet betonar även att det är angeläget att stärka cykelns roll som transportmedel och att utformningen och utbyggnaden av cykelinfrastrukturen ska medverka till att göra det attraktivt att cykla.

Riksdagen sa nej till motionsförslagen bland annat med hänvisning till den nationella cykelstrategi för ökad och säker cykling som regeringen nyligen presenterat.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

7

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 104 minuter

Justering

2017-05-11

Bordläggning

2017-05-31

Debatt

2017-06-01

Beslut

2017-06-07

Kommuner som planerar att bygga nya bostäder ska kunna sköta planeringsarbetet mer effektivt. Bland annat ska kommunerna tidigt i planeringen kunna få besked från länsstyrelsen om vad staten anser om det planerade byggandet. På så vis minskar risken för att kommunerna lägger tid på planering i onödan. Beslut som rör detaljplaner ska kunna delegeras från kommunfullmäktige till kommunstyrelse eller byggnadsnämnden. Då blir handläggningstiden kortare och kostnaden kan bli mindre. Fler åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen. För privatpersoner handlar det till exempel om att bygga en balkong eller burspråk i en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 120 minuter

Justering

2017-05-09

Bordläggning

2017-05-16

Debatt

2017-05-17

Beslut

2017-05-17

Det ska bli enklare för markägare att få tillbaka sin mark när personer har bosatt sig där utan tillstånd. Riksdagens beslut innebär att det införs en ny form av särskild handräckning, avlägsnande. Avlägsnande ska användas vid otillåten bosättning på mark, i en byggnad eller liknande när ägaren vill att personen eller personerna i fråga flyttar. Syftet är att det ska bli enklare för bland annat markägare att få tillbaka sin mark, samtidigt som de som uppehåller sig otillåtet på en plats ska få en rättssäker process. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017. Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om detta men med två ändringar. Tidsfristen för ett avlägsnande ska vara fem dagar och inte en vecka från det att den som bosatt sig utan tillstånd blev underrättad om verkställigheten, det vill säga att ett avlägsnande ska genomföras. Kronofogdemyndighetens handläggningstid i fråga om verkställighet ska vara tre veckor i stället för fyra från det att handlingarna kom in.

Riksdagen gjorde också fyra tillkännagivanden till regeringen:

• Regeringen bör senast årsskiftet 2017/2018 ta nödvändiga initiativ till en uppföljning av de nya reglerna.
• Regeringen bör ta initiativ till att reglerna görs tydligare kring polisens befogenheter att hantera kvarlämnad egendom i samband med ett ingripande mot en otillåten bosättning enligt polislagen.
• Alla som har identifierats som otillåtna bosättare vid Kronofogdemyndighetens utslag ska ha samma ansvar för kostnader. Regeringen bör återkomma med ett lagförslag om detta.
• Regeringen bör ta initiativ till att sökandens kostnader för verkställighet, genomförandet av ett avlägsnande, begränsas.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2017-05-09

Bordläggning

2017-05-16

Debatt

2017-05-17

Beslut

2017-05-17

Det ska bli tydligare att utländska företag med filialer i Sverige är bokföringsskyldiga för sin svenska verksamhet enligt bokföringslagen. Det innebär också att de omfattas av ett straffansvar och kan dömas för bokföringsbrott om de inte uppfyller sin bokföringsskyldighet.

Avsikten med förslaget är att förutsättningarna för att driva verksamhet i Sverige ska vara lika oavsett om företaget är svenskt eller om det är en filial till ett utländskt bolag. Det gäller även fysiska personer som är bosatta utomlands men driver verksamhet i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-09

Bordläggning

2017-05-12

Debatt

2017-05-16

Beslut

2017-05-17

I maj 2015 beslutade EU om nya tvingande regler kring skuldsättning, vilka i huvudsak ska börja gälla i medlemsländerna den 26 juni 2017.

Insolvens innebär att en person eller ett företag inte kan betala sina skulder, och de nya reglerna syftar till att skapa mer av en andra-chans-kultur för skuldsatta företag och privatpersoner. Förändringarna innebär bland annat att svenska beslut om skuldsanering kommer att gälla även i andra länder inom EU.

Regeringen har gett förslag till en ny lag med kompletterande bestämmelser för att syftet med EU-reglerna ska uppfyllas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 26 juni 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-10

Debatt

2017-05-11

Beslut

2017-05-11

Inom EU finns ett särskilt tillvägagångssätt för tvistemål som gäller ett mindre värde, det europeiska småmålsförfarandet. Syftet med det här förfarandet är att förenkla och skynda på mindre tvister som är gränsöverskridande. EU-reglerna om detta har nu gjorts om för att förfarandet ska bli snabbare och enklare att använda för konsumenter och företag. Bland annat har värdegränsen för målen höjts från 2 000 euro till 5 000 euro. Regeringen har föreslagit nya regler för att anpassa svensk lag till de här ändringarna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Reglerna börjar gälla den 14 juli 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-10

Debatt

2017-05-11

Beslut

2017-05-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny bärighetsklass för vägar, BK4, som ska möjliggöra färd med tyngre fordon än vad som är tillåtet i dag. Riksdagen motsätter sig dock regeringens uttalande i propositionen om att användningen av BK4-klassningen inte får äventyra regeringens ambition att flytta över gods från väg till järnväg och sjöfart. Riksdagen anser att vägarnas bärighet ska vara avgörande för vilket vägnät som upplåts för dessa fordon och att detta bör genomföras skyndsamt. Riksdagens uttalanden om det här bör vara vägledande när ett vägnät ska upplåtas för BK4.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att se över hur längre fordon i högre utsträckning ska kunna tillåtas på det svenska vägnätet.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

18

Reservationer

15 

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-26

Debatt

2017-04-27

Beslut

2017-05-03

För att minska den akuta bostadsbristen på vissa studieorter bör det bli enklare att bygga studentbostäder. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att utreda möjligheten till lättnader i byggreglerna för studentbostäder. Till exempel kan lättnaderna handla om att begränsa kraven på tillgänglighet.

Enligt riksdagen är det också en viktig uppgift för regeringen att fortsätta arbetet med att förbättra och förenkla plan- och byggreglerna för att underlätta för ökat bostadsbyggande. Till exempel skulle snabbare handläggning av plan- och bygglovsärenden innebära att tiden från projektstart till byggstart kan kortas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen även om detta.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

33

Reservationer

30 

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 och 2016 om bostadspolitik. Motionsförslagen handlar om åtgärder på bostadsmarknaden, kommunal bostadsförmedling, kommunala allmännyttiga bostadsbolag, så kallade byggemenskaper, bostäder för unga och studenter, boenden för våldsutsatta, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet i vissa bostadsområden, möjligheten att äga sin bostad, kreditgarantier på landsbygden samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

12

Reservationer

13 

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

För att minska flygtrafikens klimatpåverkan bör användning av biodrivmedel stödjas. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att genom lämpliga styrmedel främja användningen av biodrivmedel. Bland annat ska möjligheten att införa olika start- och landningsavgifter beroende på vilket bränsle som används ses över.

Biodrivmedel är fordonsbränslen som är producerade från förnybar biomassa till skillnad från fossila bränslen.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

10

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

24, 120 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Tillsynen av mindre fartyg som används till sjöfart ska moderniseras och utvecklas. Fartygsägare ska börja genomföra löpande kontroller på sina fartyg och dokumentera dessa, så kallad egenkontroll. Resultatet ska rapporteras till Transportstyrelsen som ska utföra tillsyn av de här egenkontrollerna.

I dag kontrolleras i praktiken bara större fartyg genom tillsynsbesök. Anledningen är bland annat att systemet med besök är resurskrävande. Förändringen innebär alltså att ett alternativt tillsynssätt införs, dokumentationskontroll, där Transportstyrelsen även kommer att granska de mindre fartygen.

Andra förändringar som införs är bland annat att Transportstyrelsen får överlåta till en privat aktör att utfärda och förnya certifikat. Dessutom ska kravet på fartcertifikat bestämmas av fartygets längd i stället för dess volym för att bättre möta internationella standarder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Det behövs en utredning för att skyndsamt stärka den svenska åkerinäringens konkurrenskraft. Det anser riksdagen. Riksdagen uppmanar, i ett tillkännagivande, regeringen att tillsätta en sådan utredning.

Åkerinäringen är av stor betydelse för hela det svenska samhället och dess omsättning stod för nästan fyra procent av Sveriges BNP under 2015. Den svenska åkerinäringen har dock svårt att hävda sig i en internationell konkurrens konstaterar trafikutskottet. Anledningen till det är att lönerna i andra länder ofta är lägre, liksom regelefterlevnaden. Utskottet anser alltså därför att regeringen borde göra mer för att stärka åkerinäringens konkurrenskraft.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

35, 120 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Regeringen vill införa ändringar i fordonslagen. Den föreslagna ändringen innebär att poliser och bilinspektörer som utför flygande inspektioner och kontroller av fordons last ska ha en utbildning som är anpassad till EU:s krav.

Dessutom ska regeringen ha rätt att meddela kraven på utbildning och kompetens för de poliser och bilinspektörer som utför kontrollerna. Regeringen kan också välja att delegera kravställandet till en myndighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringen börjar gälla den 20 maj 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-05

En strategi borde tas fram för att säkerhetsställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, inklusive motorcyklister. Det anser riksdagen och vill därför att regeringen ska ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en sådan strategi. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen menar att en strategi behövs då det finns behov av åtgärder för att öka motorcykeltrafikens säkerhet. Till exempel bör vägräckens utformning ses över då de i dag kan utgöra en risk för motorcyklister. Riksdagen konstaterar också att antalet cykelolyckor ökar och ser därför ett behov av insatser som höjer trafiksäkerheten för cyklister.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om ändringar i körkortslagen. Förändringarna innebär bland annat att svenskar inte längre kan förnya sina körkort om de bor permanent utanför Sverige. De lagändringarna som nu görs innebär att samma regler gäller oavsett om man bor inom eller utanför EES. Förändringarna innebär att den svenska lagen bättre anpassas till EU-regler.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

23, 124 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-05

Trots att flera lagändringar har gjorts för att komma till rätta med oseriös utlåning av snabblån finns det problem i branschen och många hamnar i en skuldfälla. Riksdagen uppmanar därför i ett tillkännagivande regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att motverka oseriös kreditgivning på snabblånemarknaden. Åtgärderna bör framför allt riktas mot brister vid kreditprövningen och marknadsföringen av krediter.

Riksdagen anser också att regeringen bör se över reglerna vid köp av levande djur. Detta eftersom konsumentköplagens regler om fel på en vara inte är anpassade för köp av levande djur. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att verka både nationellt och inom EU för att se över om reglerna vid köp av djur är ändamålsenligt utformade.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om konsumenträtt. Dessa handlar bland annat om reklam riktad till barn, bluffakturor, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam, telefonförsäljning, konsumentvägledning, betalningstider i näringslivet och miljömärkning av produkter.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

24

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

33, 111 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06