Sök
44 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, 2014/15, 2008/09, 1918, 1911, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Regler för rätt tilldelning av utsläppsrätter och om nya kontotyper
Betänkande 2014/15:MJU14
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna för handel med utsläppsrätter. Ändringarna är bland annat en anpassning till nya EU-regler.
Systemet med handel av utsläppsrätter innebär att företag och andra verksamheter som omfattas av systemet inte får släppa ut växthusgaser utan särskilt tillstånd. De måste ha så kallade utsläppsrätter. Företag kan också sälja sina utsläppsrätter och köpa andras. För att de ska kunna göra det behöver de ett konto som de anmäler till ett särskilt register för utsläppsrätter. De nya reglerna innebär bland annat att nya typer av konton införs för handeln med utsläppsrätter. Dessutom införs avgifter för öppnande av nya konton.
Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2015-05-19
- Bordläggning
- 2015-05-26
- Debatt
- 2015-05-27
- Beslut
- 2015-05-27
- Dokument & lagar
Klimatpolitik m.m.
Betänkande 2014/15:MJU13
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna att Kyotoprotokollet förlängts med en andra period, den så kallade Dohaändringen. Den andra perioden inleddes den 1 januari 2013 och avslutas den 31 december 2020. Under den åtar sig Sverige, som medlem i EU, att tillsammans med övriga medlemsstater och Island minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till 2020 jämfört med 1990.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att godkänna ett separat avtal mellan EU och Island som reglerar det gemensamma åtagandet om minskning av utsläppen. Syftet med riksdagens godkännande är att Sverige ska kunna ratificera Dohaändringen och Islandsavtalet.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 31
- Reservationer
- 30
- Anföranden och repliker
- 69, 195 minuter
- Justering
- 2015-05-19
- Bordläggning
- 2015-05-26
- Debatt
- 2015-05-27
- Beslut
- 2015-05-27
- Dokument & lagar
Djurskydd
Betänkande 2014/15:MJU10
Riksdagen uppmanade regeringen i ett par tillkännagivanden att intensifiera arbetet för bättre djurskydd och minskad användning av antibiotika inom EU.
Sverige har i jämförelse med andra länder ett gott djurskydd. De svenska djurbönderna har dock inte kunnat kompenseras för kostnaderna för ett bra djurskydd i form av högre priser. Konkurrenskraftsutredningen, som tillsattes av den förra regeringen, har dessutom konstaterat att konsumenterna i ökad grad väljer importerade livsmedel trots att importländerna kan ha mindre stränga krav på djurskydd.
Riksdagen tycker att det är viktigt att Sveriges höga ambitioner med djurskyddslagstiftningen blir en konkurrensfördel för svenska djurbönder. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att driva på arbetet för bättre djurskydd inom EU. När EU skärper kraven måste Europas bönder anpassa sin djurhållning till de nya kraven medan de svenska bönderna redan håller en hög nivå.
Svenska djur får minst antibiotika i hela EU. Trots det har antibiotikaresistensen ökat över tid i Sverige. Med ökad rörlighet hos människor, djur och livsmedel sprids antibiotikaresistens allt snabbare. Resistensen är ett växande problem inom EU. Riksdagen uppmanade därför regeringen att intensifiera arbetet inom EU för att minska antibiotikaanvändningen inom djurhållningen.
Riksdagens beslut grundade sig på motioner.
- Behandlade dokument
- 39
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 36, 115 minuter
- Justering
- 2015-04-21
- Bordläggning
- 2015-04-28
- Debatt
- 2015-04-29
- Beslut
- 2015-04-29
- Dokument & lagar
Naturvård och biologisk mångfald
Betänkande 2014/15:MJU12
Riksdagen gav fem uppdrag till regeringen inom naturvård och biologisk mångfald. Riksdagen uppmanar regeringen att
- fortsätta låta det vara tillåtet med riktad och selektiv jakt på varg
- stärka viltförvaltningsdelegationernas roll i rovdjursförvaltningen
- verka inom EU för att förändra art- och habitatdirektivet, så att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige
- göra strandskyddet mer ändamålsenligt i hela landet, i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen
- stärka arbetet med biologisk mångfald.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om naturvård och biologisk mångfald.
- Behandlade dokument
- 71
- Förslagspunkter
- 27
- Reservationer
- 25
- Anföranden och repliker
- 33, 129 minuter
- Justering
- 2015-04-21
- Bordläggning
- 2015-04-28
- Debatt
- 2015-04-29
- Beslut
- 2015-04-29
- Dokument & lagar
Skogspolitik
Betänkande 2014/15:MJU11
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om skogspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom området som motionerna tar upp.
Motionerna handlar om bland annat ett nationellt skogsprogram, frivilliga avsättningar, skydd av naturvärden samt en nationell målsättning för ett hyggesfritt skogsbruk. Motionerna tar också upp användning av främmande trädslag, äganderätt, skogs- och miljöcertifiering, regelförenkling samt insatser för att öka andelen röjd skog och sanktioner.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 33, 123 minuter
- Justering
- 2015-03-19
- Bordläggning
- 2015-03-25
- Debatt
- 2015-03-26
- Beslut
- 2015-04-08
- Dokument & lagar
Jakt och viltvård
Betänkande 2014/15:MJU9
I dag har Naturvårdsverket huvudansvaret för viltförvaltningen. Det finns dock ett missnöje med verkets hantering av jakt- och viltförvaltningsfrågorna. Därför har riksdagen i ett så kallat tillkännagivande gett regeringen i uppdrag att inrätta en ny myndighet för jakt och viltvård.
I februari i år beslutade regeringen att den så kallade Jaktlagsutredningen skulle avsluta sitt arbete i förtid. Riksdagen anser att detta innebär att vissa viktiga frågor lämnas utan att ha utretts färdigt. Därför uppmanade riksdagen också regeringen att fortsätta utreda vissa frågor som rör jakt och viltvård, som till exempel samernas rätt att jaga, den så kallade fjälljakten, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl och jakt på kronhjort.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 24, 86 minuter
- Justering
- 2015-03-19
- Bordläggning
- 2015-03-25
- Debatt
- 2015-03-26
- Beslut
- 2015-03-26
- Dokument & lagar
Avfall och kretslopp
Betänkande 2014/15:MJU8
Sverige bör vara drivande inom EU och internationellt när det gäller att minska nedskräpningen i haven. Dessutom bör regeringen se till att mark som är aktuell för bostadsbyggande ska få högre prioritet vid marksanering.
Nedskräpning av haven, som till stor del handlar om plast, är inte bara ett problem globalt utan även när det gäller haven runt Sverige. Därför uppmanade riksdagen regeringen att ta fram regler som bidrar till att minska nedskräpning och spridning av mikroplaster.
När det gäller sanering av förorenad mark prioriteras i dagsläget den mark som är mest förorenad. Riksdagen uppmanade regeringen att även prioritera mark som är av intresse för bostadsbyggande vid marksanering. Miljö- och jordbruksutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att en sådan prioritering är viktig på grund av den rådande bostadsbristen i Sverige.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 24, 91 minuter
- Justering
- 2015-02-19
- Bordläggning
- 2015-03-10
- Debatt
- 2015-03-11
- Beslut
- 2015-03-12
- Dokument & lagar
Kemikaliepolitik
Betänkande 2014/15:MJU7
Riksdagen uppmanar regeringen att inom EU driva frågan om att begränsa eller fasa ut kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel.
När det gäller kvicksilver så finns det i Sverige ett omfattande förbud mot användningen av kvicksilver. Miljö- och jordbruksutskottet, som har förberett beslutet, påpekar att kvicksilverhalterna fortsätter öka i miljön, främst på grund av att kvicksilvret transporteras via luften från Europa och övriga världen. Därför bör regeringen inom EU kraftfullt arbeta för att begränsa och fasa ut kvicksilver.
Bromerade flamskyddsmedel lagras i människokroppen och i miljön. Det finns risk för att de skadar ofödda barn, har hormonstörande effekter och orsakar cancer. Dessa flamskyddsmedel transporteras via luften och miljön i Sverige påverkas alltså av kemikalieanvändningen i EU och övriga världen. Därför tycker miljö- och jordbruksutskottet att regeringen även bör arbeta för att EU ytterligare begränsar eller fasar ut bromerade flamskyddsmedel.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 28, 100 minuter
- Justering
- 2015-02-19
- Bordläggning
- 2015-03-10
- Debatt
- 2015-03-11
- Beslut
- 2015-03-11
- Dokument & lagar
Landsbygdspolitik
Betänkande 2014/15:MJU5
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om landsbygdspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om landsbygdspolitik, jordbrukets konkurrenskraft, livsmedelsstrategi, regelförenkling, ekologisk produktion, skyddszoner längs vattendrag och rennäringsfrågor.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 36, 117 minuter
- Justering
- 2015-02-17
- Bordläggning
- 2015-03-03
- Debatt
- 2015-03-04
- Beslut
- 2015-03-04
- Dokument & lagar
Fiskeripolitik
Betänkande 2014/15:MJU6
Riksdagen sa nej till motioner om olika fiskeripolitiska frågor från allmänna motionstiden 2014. Anledningen är främst att riksdagen tidigare tagit ställning i vissa av frågorna samt att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.
Motionerna handlar bland annat om EU:s gemensamma fiskeripolitik, regelverket för yrkesfisket, vattenbruk och vissa fiskeredskap samt den nationella ålförvaltningsplanen.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 27, 96 minuter
- Justering
- 2015-02-19
- Bordläggning
- 2015-03-03
- Debatt
- 2015-03-04
- Beslut
- 2015-03-04
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Betänkande 2014/15:MJU2
Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till så kallade areella näringar, landsbygd och livsmedel. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Riksdagen sa också delvis ja till regeringens förslag, bland annat när det gäller nytt mål för området.
Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 15,5 miljarder kronor. Mest pengar går till gårdsstöd (drygt 6 miljarder) och åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (knappt 3 miljarder).
- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 3
- Anföranden och repliker
- 49, 130 minuter
- Justering
- 2014-12-15
- Bordläggning
- 2014-12-17
- Debatt
- 2014-12-18
- Beslut
- 2014-12-19
- Dokument & lagar
Vattenvård
Betänkande 2014/15:MJU4
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om vattenvård. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven samt åtgärder för att förbättra rening av avloppsvatten.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 28, 104 minuter
- Justering
- 2015-02-10
- Bordläggning
- 2015-03-10
- Debatt
- 2015-03-11
- Beslut
- 2015-03-11
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Betänkande 2014/15:MJU1
Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen och användningen av pengar i statsbudgeten till miljö- och naturvård. Samtidigt sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag i dessa frågor. Vidare gav riksdagen regeringen tillåtelse att upphäva överskottet av utsläppsutrymme från Kyotoprotokollets första period.
Den sammanlagda summan i statens budget för miljö- och naturvård är drygt 5,3 miljarder kronor. Mest pengar går till skydd av värdefull natur (715 miljoner) och åtgärder för havs- och vattenmiljö (knappt 667 miljoner).
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 59, 178 minuter
- Justering
- 2014-12-15
- Bordläggning
- 2014-12-17
- Debatt
- 2014-12-18
- Beslut
- 2014-12-19
- Dokument & lagar
Livsmedelspolitik
Betänkande 2014/15:MJU3
Riksdagen uppmanar regeringen att
- ta initiativ till ett ökat internationellt samarbete för att minska användningen av antibiotika i livsmedelsproduktionen
- ge Statskontoret i uppdrag att undersöka hur statens livsmedelskontroll kan gå i riktning mot att stärka dialogen och minska antalet förelägganden
- ge Livsmedelsverket uppdraget att arbeta för säkra livsmedel, bra livsmedelshantering och bra matvanor på ett sätt som gör att företagande i livsmedelsbranschen underlättas
- genomföra en kartläggning av de kontakter med myndigheterna som livsmedelsföretag måste ha på regional och kommunal nivå för att på sikt kunna minska antalet regler som företagen måste följa.
Uppmaningarna, tillkännagivandena, gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om livsmedelspolitik och en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens livsmedelskontroll. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 40
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 29, 109 minuter
- Justering
- 2015-02-19
- Bordläggning
- 2015-03-03
- Debatt
- 2015-03-04
- Beslut
- 2015-03-04
- Dokument & lagar
Riktlinjer för klimatpolitiken m.m.
Betänkande 2008/09:MJU28
Riksdagen beslutade om mål för den svenska klimatpolitiken till 2020. Målet är att Sveriges utsläpp 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det innebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsburk och vattenbruk samt delar av industri med mera. Mål för stora industrier och energiproduktion sätter EU-länderna gemensamt.- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 88
- Reservationer
- 63
- Anföranden och repliker
- 70, 258 minuter
- Beredning
- 2009-05-05
- Justering
- 2009-05-26
- Debatt
- 2009-06-15
- Beslut
- 2009-06-16
- Dokument & lagar
En sammanhållen svensk havspolitik m.m.
Betänkande 2008/09:MJU29
Riksdagen beslutade om en ny sammanhållen svensk havspolitik. Inriktningen ska vara att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras. Detta samtidigt som havsanknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Havspolitiken behöver vara integrerad och tvärsektoriell och utgå från en helhetssyn på nyttjandet och bevarandet. En central utgångspunkt är EU:s havspolitik.- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 39
- Reservationer
- 64
- Anföranden och repliker
- 39, 149 minuter
- Beredning
- 2009-04-23
- Justering
- 2009-05-14
- Debatt
- 2009-06-15
- Beslut
- 2009-06-16
- Dokument & lagar
Vitbok om klimatanpassning
Utlåtande 2008/09:MJU30
Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om anpassning till klimatförändring. Vitbokens syfte är att vidareutveckla diskussionen på EU-nivå om klimatförändringens effekter och se till att EU och EU-länderna kan delta fullt ut både i utformningen av politiken och i det praktiska genomförandet av lösningar. I vitboken presenteras en ram för hur man ska kunna minska EU:s sårbarhet för klimatförändringens effekter. Den ska utgöra ett komplement till EU-ländernas åtgärder och stödja mer omfattande internationella insatser för klimatanpassning, särskilt i utvecklingsländer. Arbetet kommer att delas in i olika faser. Fas 1 (2009-2012) ska lägga grunden för utarbetandet av en omfattande EU-strategi för den anpassning som ska genomföras under fas 2 med början 2013. Utskottet ser positivt på de åtgärder som föreslås för fas 1 och ser fram emot de åtgärder som kommer att presenteras för fas 2. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2009-05-26
- Debatt
- 2009-06-15
- Beslut
- 2009-06-16
- Dokument & lagar
Överlåtbara fiskerättigheter m.m.
Betänkande 2008/09:MJU23
Fiskerättigheter ska kunna överlåtas för att främja fartygsstrukturen i det pelagiska yrkesfisket. Med pelagiskt fiske menas fiske efter någon av arterna sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Den pelagiska fiskeflottan består i dag av ett åttiotal fartyg. Fiskeriverket kan från den 1 augusti 2009 överlåta fiskerätter till yrkesfiskare med fartygstillstånd. Fiskerättens storlek bestäms av Fiskeriverket utifrån hur stor yrkesfiskarens fiskefångst har varit tidigare. Detta beslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. För att motverka en för stor ägarkoncentration ska en yrkesfiskares högsta innehav av fiskerättigheter begränsas.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 18, 79 minuter
- Justering
- 2009-05-26
- Debatt
- 2009-06-11
- Beslut
- 2009-06-11
- Dokument & lagar
Prövning av vindkraft
Betänkande 2008/09:MJU27
Det ska bli lättare att bygga vindkraftverk. I dag måste vindkraftverk av en viss storlek innan de uppförs prövas enligt både plan- och bygglagen och miljöbalken. Prövningen handlar i båda fallen till stor del om samma frågor. Från den 1 augusti 2009 försvinner kraven på detaljplan och bygglov om ett vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken. Då kan tiden för handläggning av ärenden kortas och snabbas på. Det ska dock fortfarande krävas detaljplan när vindkraftverk ska uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar. Det blir vidare ändringar i förbudet att uppföra vindkraftverk inom den obrutna kusten.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 19, 83 minuter
- Beredning
- 2009-04-16
- Justering
- 2009-05-07
- Debatt
- 2009-05-18
- Beslut
- 2009-05-20
- Dokument & lagar
Djurskyddskontrollregister m.m.
Betänkande 2008/09:MJU24
Ett centralt register ska inrättas med uppgifter om personer som är föremål för djurskyddskontroll, ett så kallat djurskyddskontrollregister. Registret ska bidra till en effektivare kontroll på djurskyddsområdet och bättre samordning av kontrollmyndigheterna. Det ska även kunna användas till att förbättra kontrollen av de så kallade tvärvillkoren och olika ekonomiska stöd på jordbruksområdet. De nya registerreglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 19, 76 minuter
- Justering
- 2009-04-28
- Debatt
- 2009-05-14
- Beslut
- 2009-05-14