Sök

Riksdagen riktade tolv uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området sexualbrott och andra straffrättsliga frågor:

• Regeringen bör se över straffskalorna för sexualbrott
• Regeringen bör höja minimistraffet för våldtäkt av normalgraden till fängelse i tre år
• Regeringen bör skärpa minimistraffet för sexuellt övergrepp till fängelse i minst sex månader
• Regeringen bör införa en ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande
• Regeringen bör avskaffa respektive förlänga den så kallade preskriptionstiden för bland annat sexualbrott mot barn
• Regeringen bör skyndsamt skärpa straffet för inbrottsstöld
• Regeringen bör skyndsamt stärka det straffrättsliga skyddet för exempelvis polis, sjukvårds- och räddningstjänstpersonal, så kallad blåljusverksamhet
• Regeringen bör skärpa straffet för övergrepp i rättssak
• Regeringen bör skärpa straffen för brott kopplade till kriminella uppgörelser
• Regeringen bör skärpa straffet för den som överlåter narkotika till andra
• Regeringen bör skyndsamt införa en lag om tillträdesförbud till butiker
• Regeringen bör föreslå en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet

Tillkännagivandena bygger på motioner från allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag inom straffrättsliga frågor.

Behandlade dokument

103

Förslagspunkter

70

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-04-10

Debatt

2019-04-11

Beslut

2019-04-11

Barn under 15 år som misstänks för brott ställs inte inför rätta. Vid särskilt allvarliga brott kan skuldfrågan ändå prövas i domstol, vid så kallad bevistalan. Riksdagen anser att regeringen bör utreda systemet med bevistalan så att åklagare i högre utsträckning får avgöra om skuldfrågan ska prövas. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen konstaterar att barn inte ska straffas, men när skuldfrågan inte prövas kan det misstänkta barnet heller aldrig rentvås. Om fel person utpekas leder det inte bara till att ett oskyldigt barn stämplas som förövare, dessutom går den riktiga gärningsmannen fri.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om unga lagöverträdare. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2019-03-28

Bordläggning

2019-04-02

Debatt

2019-04-03

Beslut

2019-04-03

Riksdagen anser att regeringen bör utreda ett antal frågor om vittnen. Riksdagen anser att det är mycket angeläget att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En avgörande del av detta är att kunna genomföra rättegångar på ett effektivt och rättssäkert sätt och att vittnen kan och vågar vittna. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över lagstiftningen om vittnen.

• Regeringen överväga att införa ett system med så kallade kronvittnen. Det innebär att man inför en möjlighet till viss strafflindring för en person som döms för brott förutsatt att han eller hon medverkar vid utredning kring andra personers brottslighet.
• Regeringen bör därför utreda möjlighet till anonymitet i domstol vid allvarlig brottslighet, till exempel när det finns allvarliga hot från gäng.
• Arbetet med vittnesskydd bör förstärkas. Den långsiktiga målsättningen ska vara att alla vittnen kan lita på det skydd som samhället erbjuder.

Riksdagen riktade även tillkännagivanden till regeringen om att ta bort tillståndskravet för polisens kameraövervakning och att se över regelverket för förundersökningsbegränsning.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om processrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

35

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

13, 62 minuter

Justering

2019-03-28

Bordläggning

2019-04-02

Debatt

2019-04-03

Beslut

2019-04-03

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om bibliotek, språk, teater, film, dans och musik samt konst och arkitektur i det offentliga rummet. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

19

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

20, 80 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-28

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att åklagare ska få rätt att utse offentliga försvarare utanför domstolarnas kontors- och beredskapstider. Att åklagare ska kunna utse offentliga försvarare kan ifrågasättas av både principiella och rättssäkerhetsskäl, enligt riksdagen.

Regeringens förslag är ett led i att uppfylla EU:s rättsäkerhetsdirektiv. Direktivet innebär bland annat att rättshjälp ska beviljas utan onödigt dröjsmål. Eftersom domstolarna, som är den instans som utser offentliga försvarare, inte tjänstgör utanför kontorstid, ska åklagare i vissa fall kunna utföra den uppgiften.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att införa en nationell domstolsjour som ska utföra uppgifterna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 40 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-27

Regeringen har föreslagit vissa ändringar i lagen om passagerarregister och utlänningslagen. I passagerarregistret finns uppgifter om passagerare som rest till Sverige med flyg från ett land som inte tillhör EU och som inte har samarbetsavtal enligt Schengenkonventionen. Det är Polismyndigheten som har hand om passagerarregistret.

Anledningen till lagändringarna är att anpassa lagarna till EU:s dataskyddsreform och att göra reglerna mer lämpade för sina ändamål. Bland annat ska det bli möjligt för Polismyndigheten att elektroniskt lämna ut personuppgifter ur passagerarregister på annat sätt än genom direktåtkomst, om det inte är olämpligt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2019.

Riksdagen sa även ja till en motion om att Tullverket ska få direktåtkomst till personuppgifterna i passagerarregistret på samma sätt som Säkerhetspolisen har i dag. Genom direktåtkomst får Tullverket bättre förutsättningar att bekämpa bland annat stöldligor. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-27

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om museifrågor, kyrkoantikvariska frågor, immateriellt kulturarv och fornminnen. Motionerna handlar exempelvis om statligt stöd till vissa museer och verksamheter och om världsarvsklassning av vissa platser med kulturhistoriska värden. Andra områden är förvaltningen av värdefulla kulturmiljöer, bland annat en mer rättvis finansiering av arkeologiska utgrävningar.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

23

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

17, 78 minuter

Justering

2019-03-07

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen sa nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga från allmänna motionstiden 2018/19. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om information och kunskap om barns rättigheter, förebyggande åtgärder för att förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, aktiviteter för barn på sommaren samt främjande av elevers inlärning av matematik och naturvetenskap.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 68 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-27

Debatt

2019-02-28

Beslut

2019-02-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om folkbildningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om utvärdering av folkbildningen, regler om nya folkhögskolor och allmän kurs på folkhögskolor. Andra områden är bidraget till folkbildningen och folkhögskolors betygssättning. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är gjorda.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

12

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

9, 42 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-27

Debatt

2019-02-28

Beslut

2019-02-28

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om hemliga tvångsmedel under 2017. Det är en årlig redovisning som handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av hemliga metoder som rumsavlyssning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation. De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till skydd för privatliv.

I redovisningen framgår bland annat att det gavs 12 686 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket är en ökning jämfört med föregående år.

Riksdagen anser att tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har inneburit en reell nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-05

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen har behandlat en redogörelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2017 till 30 juni 2018. Regeringen redogör också för utvecklingen av den internationella terrorismen under samma period.

Under perioden fattade regeringen två beslut med stöd av lagen. Ett beslut innebar avslag på ett överklagande av Migrationsverkets beslut om utvisning. Det andra beslutet innebar att ett tidigare beslut om utvisning ställdes in, samtidigt som regeringen beslutade om anmälningsplikt.

Terrorhot kommer framför allt från personer och grupper som motiveras av våldsbejakande islamistiska ideologier. Den här typen av hot mot Sverige bedöms vara förhöjt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-05

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en ny europeisk agenda för kultur. Agendan har tre strategiska mål:

• Den sociala dimensionen - att ta till vara styrkan hos kulturen för att främja social sammanhållning och välfärd
• Den ekonomiska dimensionen - ge stöd till konstarter, kultur och kreativt tänkande inom utbildningar för innovation och sysselsättning
• Den externa dimensionen - fokusera på att stärka internationella kulturella förbindelser

Utöver de strategiska målen är kulturarvet och digitalisering två övergripande och prioriterade områden.

Riksdagen välkomnar kommissionens genomlysning av hur kultur kan bidra till samhällsutveckling, social sammanhållning och en mer inkluderande union. Enligt riksdagen är det särskilt viktigt att fokus ligger på kulturarvet och digitalisering. Detta eftersom de temana är viktiga för att lyckas genomföra de tre strategiska målen.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2019-01-31

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

Knappt 15,8 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar går till folkbildning, knappt 4,3 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor går till idrotten och drygt 1,5 miljarder går till regional kulturverksamhet. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa vidare ja till förslag från regeringen om bland annat att Sveriges Radio AB får drygt 3 miljarder kronor, Sveriges Television AB får drygt 4,9 miljarder och Sveriges Utbildningsradio AB får drygt 436 miljoner kronor för år 2019. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till nytt mål för spelmarknaden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

65, 156 minuter

Justering

2018-12-14

Bordläggning

2018-12-17

Debatt

2018-12-18

Beslut

2018-12-18

Drygt 48 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, drygt 26,3 miljarder kronor. Kriminalvården får drygt 9 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 5,8 miljarder. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma till riksdagen med ett förslag om fördubblad kränkningsersättning till brottsoffer.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

40, 100 minuter

Justering

2018-12-12

Bordläggning

2018-12-13

Debatt

2018-12-14

Beslut

2018-12-17

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag på en ny ungdomsstrategi vars syfte är att ge ungdomar mer makt över sina egna liv, uppmuntra ungdomar till att vara aktiva medborgare, bidra till att förebygga socialt utanförskap bland ungdomar och bidra till att de politiska besluten påverkar ungdomar i en mer positiv riktning. Detta ska enligt kommissionens förslag uppnås bland annat med hjälp av en ungdomssamordnare inom EU som ska ge ungdomar en röst vid utformningen av EU:s politik, en kartläggning av EU:s satsningar på ungdomar och en förstärkning av kopplingen mellan EU:s ungdomspolitik och EU-program som Erasmus plus.

Riksdagen har granskat kommissionens meddelande om EU:s nya ungdomsstrategi och lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2018-11-15

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Regeringen föreslår ändringar i lagen om skiljeförfarande. Skiljeförfarande är en form av privat rättskipning för tvister där parterna kan förlikas, alltså komma överens med varandra, och syftar till att snabbt avgöra tvister utan insyn utifrån.

Syftet med ändringarna är att modernisera lagen så att skiljeförfarande även fortsättningsvis ska vara en effektiv och rättssäker form av tvistlösning. Moderniseringen syftar även till att lagen ska vara lättillgänglig, även för utländska tillämpare, och till att attrahera internationella skiljeförfaranden till Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-15

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Möjligheten att kombinera ordningsböter med förverkande och andra liknande åtgärder återinförs. Lagändringen innebär att den ordning som gällde före den 1 juli 2018 återställs.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-15

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen om en ny lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Beslutet innebär att den nuvarande radio- och tv-avgiften ersätts med en public service-avgift som är individuell. Avgiften ska betalas av den som är obegränsat skattskyldig, har fyllt 18 år och har en beskattningsbar förvärvsinkomst, alltså inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Juridiska personer omfattas inte av beslutet. Skatteverket får ansvar för att ta in avgiften.

Avgiften ska vara 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. För 2019 kommer avgiften maximalt att vara drygt 1 300 kronor per person och år. Personer med en lägre inkomst än cirka 13 600 kr/månad betalar en reducerad avgift.

Regeringen har också lämnat förslag om längden på de sändningstillstånd som ska finansieras av public service-avgiften. Riksdagen delar inte regeringens bedömning att den första tillståndsperioden ska vara i tio år. Istället vill riksdagen att de sändningstillstånd som programföretagen får närmast efter att de nya reglerna börjat gälla ska vara i sex år, med start från 2020. De nya åttaåriga sändningstillstånden ska därmed gälla från den 1 januari 2026 och inte från 2030 som regeringen föreslagit.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med ändringen ovan.

Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

18, 89 minuter

Justering

2018-11-08

Bordläggning

2018-11-13

Debatt

2018-11-14

Beslut

2018-11-14

Förvaltningsdomstolarna ska bli mer rättssäkra och effektiva. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar. Förslaget innebär bland annat att rätten till muntlig förhandling i förvaltningsrätten blir starkare och att reglerna om sammansättningen i rätten blir mer flexibla. Det ska också införas kompetenskrav för tolkar och översättare som anlitas av förvaltningsdomstolarna. Tolkarna och översättarna som anlitas av domstolarna ska om möjligt vara auktoriserade.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-06

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om underrättelseinformation mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Riksrevisionen har granskat om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har ett ändamålsenligt utbyte av underrättelseinformation för att förhindra våldsbejakande extremism och terrorism. Granskningen visar att myndigheterna i stort har ett ändamålsenligt underrättelseutbyte, men att vissa förbättringar behövs på lokal och regional nivå. Riksrevisionen bedömer att samverkan mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har utvecklats positivt sedan 2015 då de blev två separata myndigheter.

Riksdagen anser att rapporten är ett värdefullt bidrag till ett förbättrat informationsutbyte mellan myndigheterna och lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-06

Bordläggning

2018-11-13

Debatt

2018-11-14

Beslut

2018-11-14