143 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Framställningar och redogörelser, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Kammarens föredragningslistor, protutdr, 2010/11, 2005/06, 1918, Arbetsmarknadsutskottet, Justitieutskottet, Kulturutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen ber regeringen att snarast återkomma med ett förslag om att införa anmälningsplikt för personer som har tillträdesförbud på idrottsevenemang. Anmälningsplikten ska också omfatta personer som dömts för våldsbrott eller ordningsstörning i samband med idrottsevenemang. Beslutet innebär att personerna ska kunna beordras att anmäla sig hos polisen vid tidpunkten för arrangemangen. Riksdagen menar att den utredare som i dag löpande ska lämna förslag för att motverka idrottsrelaterad brottslighet saknar instruktioner om anmälningsplikt i sina utredningsdirektiv. Åtgärderna för anmälningsplikten får inte gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet. Anmälningsplikten ska enligt riksdagens beslut därför utformas i enlighet med de regler som gäller i fråga om grundlagsfästa rättigheter enligt regeringsformen och Europakonventionen. Sedan tidigare innebär lagen om tillträdesförbud att en person kan förbjudas att besöka ett idrottsarrangemang som anordnas på en idrottsanläggning. Förbudet är möjligt om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att personen kommer att begå brott under idrottsarrangemanget. Anmälningsplikt ska enligt beslutet kunna införas 2012.
Riksdagen har beslutat om tre tillkännagivanden till regeringen om lex Laval, EU:s utstationeringsdirektiv och en konvention från Internationella arbetsorganisationen (ILO). Det första beslutet innebär att riksdagen ber regeringen att skyndsamt tillsätta en utredning om den så kallade lex Laval. Bakgrunden är EU-domstolens dom i Laval-målet 2007 som resulterade i förändringar i det svenska regelverket, lex Laval. Förändringarna handlar om när det ska vara tillåtet att ta till fackliga stridsåtgärder om villkoren för arbetstagare som är utstationerade i Sverige. Oron för att de svenska kollektivavtalen på den svenska arbetsmarknaden inte kan hävdas och värnas med nuvarande lagstiftning är berättigad, anser riksdagen. Därför vill riksdagen att en utredning överväger vilka lagändringar som krävs för att värna den svenska modellen i ett internationellt perspektiv. Utredningen bör vara klar senast den 1 september 2012. Regeringen behöver ta nya politiska initiativ på EU-nivå när det gäller utstationeringsdirektivets skyddsregler, menar riksdagen i ett andra tillkännagivande. Detta för att säkerställa att utstationeringsdirektivets regler i framtiden tolkas som ett golv för löne- och anställningsvillkor och inte som ett tak. Riksdagen vill i ett tredje tillkännagivande att Sverige ska ratificera, det vill säga godkänna, ILO-konvention 94. Enligt konventionen ska offentliga myndigheters upphandling innehålla villkor som bland annat garanterar arbetare kollektivavtalsenlig lön och arbetstid. I övrigt säger riksdagen nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om arbetsrätt.
Kulturutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om onlinespel på EU:s inre marknad. Syftet med grönboken är att samla information i ett stort antal frågor som rör onlinespel och att inleda ett offentligt samtal. Målsättningen att det ska bidra till att en rättslig ram för onlinespel växer fram i EU-länderna. Utskottet välkomnar att EU-kommissionen uppmärksammar frågorna om onlinespel. Eftersom de nationella reglerna skiljer sig mellan olika EU-länder finns det enligt utskottet ett behov av att hämta in information. Utskottet påpekar dock att regleringen på spelområdet ligger och bör ligga på EU-ländernas ansvar. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och Regeringskansliet.
Riksdagen vill renodla domstolarnas verksamhet till dömande uppgifter. Som ett led i arbetet har riksdagen beslutat att handläggningen av vissa typer av ärenden ska flyttas från tingsrätterna till andra myndigheter. Förändringen berör cirka 26 000 nya ärenden varje år. Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Rikspolisstyrelsen och länsstyrelserna tillhör de myndigheter som tar över olika ärendetyper. Skatteverket ska även överta hanteringen av äktenskapsregistret från Statistiska centralbyrån. Rätten till domstolsprövning garanteras genom möjligheten att överklaga myndighetens beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2011.
Riksdagen har beslutat om en ny lag om medling och ändringar i befintlig reglering om medling och förlikning. Syftet med beslutet är att öka möjligheterna att lösa tvister på frivillig väg och införa ett EU-direktiv. Förslagen omfattar såväl medling i domstol och hyres- och arrendenämnd som privat medling. Förändringarna innebär bland annat: att talefrister och preskriptionstider inte ska kunna löpa ut under pågående medling. att tystnadsplikt ska gälla för medlare. att en medlingsöverenskommelse ska kunna förklaras verkställbar av tingsrätt. att tingsrättens skyldighet att i pågående tvistemål verka för att parterna kommer överens genom förlikning eller särskild medling skärps. att hovrätten får nya regler om förlikning och särskild medling. Lagförslagen föreslås börja gälla den 1 augusti 2011.
Prümrådsbeslutet är ett fördjupat EU-samarbete för att bekämpa terrorism och annan gränsöverskridande brottslighet. Under 2010 beslutade riksdagen därför att i ett första steg göra det enklare för polisen att utbyta information med andra EU-länder ( 2009/2010: JuU30 ). I ett andra steg har riksdagen nu beslutat om de lagändringar som är nödvändiga för att DNA-profiler, fingeravtryck och fordonsuppgifter ska kunna utbytas automatiskt med andra EU-länder. Redan i dag utbyts uppgifterna som i fortsättningen ska kunna hämtas direkt genom sökningar i de andra ländernas register. Den stora skillnaden blir att sökningar kan ske automatiserat. Den som behöver informationen kan då omedelbart få besked om det finns någon uppgift av intresse eller inte. DNA-profilen eller fingeravtrycket lämnas bara ut med ett slags referensnummer, en sifferbeteckning. För att identifiera personen måste Sverige eller det andra EU-landet sedan, på samma sätt som i dag, återkomma med en förfrågan om ytterligare uppgifter. DNA-profiler ska också få jämföras automatiskt efter en överenskommelse mellan berörda länder. Lagändringarna börjar gälla i stora delar den 1 augusti 2011. Vissa delar börjar gälla den 1 mars 2012.
Riksrevisionen har granskat polisens brottsförebyggande arbete. Granskningen visar att polisen planerar för mycket mer resurser till det brottsförebyggande arbete än vad som används för ändamålet. Riksrevisionen konstaterar vidare att effekten av det arbete som utförts varit oklar. Riksrevisionens styrelse betonar i sin redogörelse att det är viktigt att det brottsförebyggande arbetet fungerar tillfredställande. Enligt riksdagens intentioner ska arbetet vara planlagt, proaktivt, problemorienterat och kunskapsbaserat samt göras i samverkan med andra samhällsaktörer. Riksrevisionens styrelse anser att kunskapen om det brottsförebyggande arbetet måste öka hos polisen så att regeringen får förbättrade möjligheter att övergripande styra det brottsförebyggande arbetet. Ökad kunskap kan dessutom leda till att återrapporteringen till riksdagen om effekterna av det brottsförebyggande arbetet kan förbättras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2010. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, Tullverkets befogenheter i brottsutredningar, arbetet mot barnsexturism och samarbetet inom EU.
Riksdagen uppmanar regeringen att stoppa nya anvisningar av långtidsarbetslösa personer till jobb- och utvecklingsgarantins fas 3. Riksdagen ber också regeringen att skyndsamt redovisa för riksdagen vilka åtgärder som man vidtagit med anledning av uppmaningen. Enligt beslutet har långtidsarbetslösa placerats i fas 3 utan att regeringen låtit kontrollera seriositet och kvalitet. Vissa deltagare erbjuds inte någon meningsfull sysselsättning. Andra deltagare får utföra reguljära arbetsuppgifter. Jobb- och utvecklingsgaranti för personer som varit långvarigt arbetslösa infördes 2007. Aktiviteterna är indelade i tre faser. Den första och andra fasen fokuserar på intensifierat jobbsökande respektive olika arbetsmarknadspolitiska program. Efter 450 arbetslösa dagar förs alla över 25 år över till garantins sista del, fas 3. Syftet med fas 3 är att långtidsarbetslösa ska erbjudas sysselsättning hos en anordnare med arbetsuppgifter som annars inte skulle utföras och som kan ses som kvalitetshöjande.
Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om insatser för läsfrämjande och övergripande digitaliseringsfrågor på biblioteks- och kulturarvsområdet. Skälet är bland annat pågående arbete på området och tidigare beslut. Motionerna handlar bland annat om tillgång till bibliotek, punktskriftens ställning, digitala bibliotek och satsning på digital folkbildning.
Riksdagen uppmanade regeringen att se över delar av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Det ena beslutet gäller den så kallade 100-dagarsregeln i försäkringen. Regeln, som avskaffades 2007, gav arbetslösa rätt att under de 100 första dagarna i en ersättningsperiod endast söka lämpliga jobb inom sitt eget yrke och i sitt närområde utan att förlora sin ersättning. Riksdagen ansåg att 100-dagarsregeln bör återinföras och uppmanade regeringen att återkomma med ett lagförslag. Därmed sa riksdagen ja till en socialdemokratisk motion. Det andra beslutet gäller reglerna för arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslösa. En person som arbetar deltid får i dag a-kassa för endast 75 dagar under en ersättningsperiod. Övriga ersättningsdagar får bara användas för veckor då personen är arbetslös på heltid. Riksdagen ansåg att reglerna försätter deltidsarbetslösa i en orimlig situation. De tvingas välja mellan att avstå från a-kassa eller att tacka nej till arbete. Riksdagen uppmanade regeringen att se över reglerna så att de inte diskriminerar deltidsarbetslösa. Därmed sa riksdagen ja till en socialdemokratisk motion. Riksdagen sa nej till övriga motioner om arbetslöshetsförsäkringen från allmänna motionstiden 2010.
Ungdomar som gjort sig skyldiga till allvarliga brott kan dömas till sluten ungdomsvård. Sluten ungdomsvård innebär frihetsberövande i lägst 14 dagar och högst fyra år på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Under utslussningsperioden, när den dömde lämnar ungdomshemmet, är återfallen i brott hög. Med anledning av återfallen och de brister som förekommer på ungdomshemmen har riksdagen bland annat beslutat: att det enligt lag blir nödvändigt att utforma en individuell plan, en så kallad verkställighetsplan, för alla som döms till sluten ungdomsvård. Statens institutionsstyrelse ska planlägga och genomföra utförandet efter samråd med socialtjänsten. att den dömda mot slutet av vistelsen på ungdomshemmet ska förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder. Åtgärderna kan röra olika områden, till exempel utbildning, praktik, bostad och fritidsaktiviteter. att elektroniska hjälpmedel, så kallad elektronisk fotboja, ska kunna användas för att kontrollera var den dömde befinner sig vid vistelser utanför det särskilda ungdomshemmet. att provtagningsmetoder i form av saliv- och svettprov ska kunna användas vid misstanke om att den dömde är drogpåverkad. att varje beslut om kontroll- eller tvångsåtgärd ska föregås av en proportionalitetsbedömning. Proportionalitetsprincipen går ut på att åtgärder mot en person som innebär kontroll eller tvång bara får användas om det anses stå i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2011.
Sverige ska ansluta sig till den så kallade Unidroit-konventionen om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt. Konventionen innehåller allmänna minimiregler för i vilka situationer kulturföremål ska återlämnas till ursprungslandet. Ett ökat internationellt samarbete är nödvändigt om den illegala hanteringen av kulturföremål ska kunna hejdas, anser riksdagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen gav också regeringen ett uppdrag. Regeringen bör beakta sysselsättningsbehovet bland kulturarbetare och behovet av fortsatta insatser inom museisektorn för att vårda och bevara kulturarvet. Därmed sa riksdagen ja till en motion från Socialdemokraterna. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 om kulturmiljöfrågor, museer och utställningar.
Riksdagen beslutade om ändringar i ett antal lagar i syfte att genomföra ministerrådets rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. Ändringarna gäller brottsbalken, miljöbalken, skattebrottslagen, jaktlagen och lagen om punktskattekontroll av transporter av alkoholvaror, tobaksvaror, energiprodukter. Ändringarna gäller också lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Vissa brott, till exempel koppleri, grov förskingring, grovt bokförningsbrott och bestickning (grov sådan) kriminaliseras redan på förberedelsestadiet. I ett par fall straffbeläggs även försök till brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.
Kraven på dispens från Arbetsmiljöverket för uttag av ytterligare övertid och ytterligare mertid tas bort. Ändringarna är ett led i regeringens regelförenklingsarbete. I stället ska det framgå direkt av arbetstidslagen under vilka förutsättningar extra övertid och extra mertid får tas ut. Extra övertid eller mertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på något annat rimligt sätt. Det blir inte längre nödvändigt med tillstånd från Arbetsmiljöverket om nödfallsövertid ska tas ut för längre tid än två dygn. Skyddsombud får möjlighet att göra framställningar till en arbetsgivare om arbetstidslagens krav inte följs och att få det prövat av Arbetsmiljöverket. Ändringarna i arbetsmiljölagen innebär att ett organ som också behandlar andra frågor än arbetsmiljöfrågor får utses till skyddskommitté och ha en annan benämning än skyddskommitté. De nya reglerna börjar gälla 1 augusti 2011.
Arbetsförmedlingen har fått ett allt större ansvar för de grupper som rent generellt visat sig ha svårare än andra att få arbete, till exempel nyanlända invandrare och långtidssjukskrivna. För att kunna ge rätt hjälp har Arbetsförmedlingen i ökad utsträckning fått möjlighet att hantera olika typer av känsliga och ömtåliga personuppgifter (se 2010/11: AU4 ). Riksdagen har nu beslutat om ytterligare lagändringar. Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter om vissa lagöverträdelser i en arbetsmarknadspolitisk databas. Ett syfte är att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer som varit föremål för åtgärder inom kriminalvården. Personuppgifterna kan till exempel avse brott och domar i brottmål. En förutsättning är att uppgifterna har lämnats i ett ärende eller att de är nödvändiga för handläggningen av ärendet. Dessutom förtydligas reglerna för behandling av personuppgifter i de delar av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som också är hälso- och sjukvård. Ändringar av reglerna för behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, genomförs också. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.
Riksdagen har beslutat att maxstraffet för köp av sexuella tjänster ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Skärpningen ska skapa ytterligare utrymme för att kunna bedöma straffen på ett mer nyanserat sätt. Ett allvarligare brott ska kunna bedömas strängare än ett mindre allvarligt brott. Regeringen redovisar även sina utvecklingsinsatser på området, för att bland annat förebygga och bekämpa prostitution. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.
Reglerna om besöksförbud ändras. Ändringarna innebär bland annat följande: Uttrycket besöksförbud byts ut mot kontaktförbud. Personer som fått ett särskilt utvidgat kontaktförbud ska kunna övervakas elektroniskt med så kallad fotboja. Olaga förföljelse införs som ett nytt brott i brottsbalken. Det blir tydligare vilka omständigheter åklagaren särskilt ska ta hänsyn till när man beslutar om ett kontaktförbud. Inför varje beslut om kontaktförbud ska det göras en så kallad proportionalitetsbedömning. Då bedömer man om konsekvenserna för den person som får ett förbud är rimliga i förhållande till vad man vill uppnå med förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med två ändringar. Den ena ändringen gäller kontaktförbud i en gemensam bostad. I dag kan en person få förbud mot att vistas i en gemensam bostad om det finns en påtaglig risk för att han eller hon kommer att begå brott mot en sammanboendes liv, hälsa, frihet eller frid. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att stryka villkoret "påtaglig risk" och snarast återkomma med ett nytt lagförslag. Syftet med ändringen är att det inte ska krävas en allvarligare hotbild för ett kontaktförbud som gäller en gemensam bostad än vad som krävs för ett vanligt kontaktförbud. Beslutet betyder att riksdagen sa ja till två motionsförslag, ett från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet och ett från Moderaterna Riksdagen talade också om för regeringen att det behövs en mer omfattande utvärdering av den nya lagen än regeringen föreslagit. Beslutet betyder att riksdagen sa ja till ett förslag i en motion från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Den 2 juni 2010 beslutade riksdagen om en modernisering av fängelse- och häkteslagstiftningen som trädde i kraft den 1 april 2011. Bland annat flyttades bestämmelserna om överklagande av övervakningsnämndens beslut i vissa frågor till en annan paragraf i brottsbalken. Ändringen ledde oavsiktligt till att övervakningsnämndens beslut i vissa fall inte gäller omedelbart. Riksdagen konstaterade att det är viktigt att felaktigheten rättas till. Därför lade riksdagen till en hänvisning i brottsbalken som gör att övervakningsnämndens beslut börjar gälla omedelbart.
Den 6 juni ersätts lagen om europeiska företagsråd med en ny lag. Den nya lagen är en anpassning till ett EU-direktiv från 2009 som handlar om att säkerställa ett mer effektivt utövande av arbetstagares rättigheter till gränsöverskridande information och samråd. Direktivets syfte är också att öka andelen europeiska företagsråd, förbättra rättssäkerheten, komma tillrätta med vissa tillämpningsproblem och att bättre samordna EU-direktiv gällande information till och samråd med arbetstagare. Lagen innehåller: nya bestämmelser som gäller förhandlingen om inrättande av ett företagsråd eller annat informations- och samrådsförfarande. Bland annat preciseras gemenskapsföretagets skyldigheter vad gäller information till arbetstagarna inför sådana förhandlingar. skyldigheter för gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i företagsgruppen får ansvar för att ge arbetstagarrepresentanterna utbildning. ett förtydligande av begreppen gränsöverskridande fråga, information och samråd.
