Dokument & lagar (3 828 träffar)

Betänkande 2016/17:FiU12

För att förbättra investerarskyddet införs nya regler om tillsyn, sanktioner och rapportering i fondlagstiftningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringen går ut på att anpassa den svenska lagstiftningen till nya EU-regler. Reglerna på EU-nivå har förändrats för att minska nationella skillnader på området och för att förtydliga förvaringsinstitutets ansvar och uppgifter. Med förvaringsinstitut menas en bank eller annat kreditinstitut som sköter tillgångarna i en värdepappersfond.

Bland annat införs nu tydliga regler om förvaringsinstituts skyldighet att agera i fondandelsägarnas intresse och det införs en möjlighet att begära skadestånd direkt från ett förvaringsinstitut. De nya reglerna ska också på ett bättre sätt skydda så kallade visselblåsare som lämnar information om eventuella missförhållanden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-22 Debatt: 2016-09-28 Beslut: 2016-09-28

Betänkande 2016/17:SfU5

Riksdagen sa ja till socialförsäkringsutskottets initiativ till en mindre ändring i utlänningslagen. Lagändringen är av teknisk karaktär och innebär att felaktiga hänvisningar i utlänningslagen rättas till.

Lagändringen börjar gälla den 15 oktober 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-15 Debatt: 2016-09-21 Beslut: 2016-09-21

Betänkande 2016/17:MJU3

Alkylatbensin med ett högsta ångtryck på 95 kilopascal ska kunna säljas under den tid av året som inte definieras som sommar i drivmedelslagen. Det gäller tiden från och med den 1 september till och med den 15 maj i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt tiden från och med den 16 september till och med den 30 april i övriga Sverige. Sådan alkylatbensin ska beskattas enligt miljöklass 1.

Sommartid ska det högsta tillåtna ångtrycket för alkylatbensin fortsätta vara 65 kilopascal. Alkylatbensin är en bensin som har lägre halter av hälso- och miljöskadliga ämnen än vanlig motorbensin.

Ändringarna börjar gälla den 18 oktober 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-14 Debatt: 2016-09-21 Beslut: 2016-09-21

Betänkande 2016/17:SkU12

Det ska bli svårare för företag som utstationerat arbetskraft att undvika sanktionsavgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som bygger på tvingande EU-regler.

Den fria rörligheten inom EU innebär att ett företag har rätt att använda sin egen arbetskraft för att utföra tjänster i en annan medlemsstat. Om inte företaget följer medlemsstatens regler har landet rätt att ta ut avgifter. Men struntar företaget i att betala avgiften är det ofta svårt för det aktuella landet att driva in pengarna. Därför ska nu nya regler införas i hela EU för att förhindra att företag kan smita från sanktionsavgifter. Samma regler ska även gälla inom EES då dessa länder anslutit sig till samarbetet.

I Sverige blir det Kronofogden som blir ansvarigt för att driva in sanktionsavgifter för de företag som har utstationerat arbetstagare. Det ska ske på ungefär samma sätt som Kronofogden jobbar med indrivningar i Sverige.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-24 Debatt: 2016-12-06 Beslut: 2016-12-07

Betänkande 2016/17:KrU2

Det ska införas en åldersgräns på 18 år för att få delta i tillståndspliktiga lotterier, det vill säga lotterier som bara får anordnas med särskilt tillstånd. Lotteri kan bland annat omfatta en del bingospel, automatspel eller tärningsspel där spelaren kan vinna pengar.

För att minska risken för skadligt och överdrivet spelande måste den som anordnar lotteriet följa krav på måttfullhet vid marknadsföring. Marknadsföringen får inte riktas särskilt mot den som är under 18 år.

Den som bedriver spelverksamheten måste göra det på ett sätt som inte underlättar ett överdrivet spelande. Det kan till exempel handla om att begränsa spelandet i tid eller pengar.

Dessutom ska det bli tydligare i lagen vilka som har möjlighet att få lotteritillstånd av regeringen.

Förslagen på lagändringar bygger på EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-29 Debatt: 2016-12-06 Beslut: 2016-12-07

Betänkande 2016/17:UbU8

Utbildningsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om statens kreditförluster på studielån.

Riksrevisionen konstaterar att låntagare som bor utomlands är överrepresenterade bland dem som missköter sina återbetalningar samtidigt som problemen med att få in återbetalningar från den gruppen har ökat. Revisionen tycker också att regeringens information till riksdagen om kostnaderna för studielånen är otydlig. Riksrevisionen anser att Centrala studiestödsnämnden, CSN, i större utsträckning skulle kunna identifiera framtida riskgrupper. Nämnden borde även öka sina internationella samarbeten för att enklare kunna driva in studieskulder från andra länder.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att arbetet med återbetalning av studielån kan förbättras. CSN har därför fått i uppdrag att öka återbetalningen av obetalda skulder. Regeringen delar också revisionens uppfattning att riksdagen borde få tydligare information om kostnaderna för studielån.

Utbildningsutskottet ser särskilt positivt på det breda uppdrag som CSN har fått och betonar vikten av att återbetalningen av skulder från personer i utlandet ökar. Utskottet delar regeringens bedömningar av de åtgärder som behöver genomföras.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-01-12 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-02

Betänkande 2016/17:FiU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar till utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor med mera.

Sammanlagt handlar det om cirka 16,5 miljarder kronor för 2017.

Utöver statsskuldsräntorna ingår oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i summan. Provisionsutgifterna är de provisioner som Riksgäldskontoret betalar till aktörer som arbetar på Riksgäldskontorets uppdrag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-12-08 Debatt: 2016-12-15 Beslut: 2016-12-15

Betänkande 2016/17:FiU10

Den 16 december 2016 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2017. FiU10 anmäldes sedan i kammaren och riksdagen överlämnade sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen. I finansutskottets sammanställning finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag.

Justering: 2016-12-16

Betänkande 2016/17:SkU7

Reglerna för hur svenska bolag ska betala skatt när de tar över utländska bolag, eller delar av utländska bolag, ändras.

Syftet med de nya reglerna är att undvika dubbelbeskattning vid omstrukturering av bolag genom fusion och fission. Till exempel när ett utländskt dotterbolag fusioneras med sitt svenska moderbolag.

Fusion innebär att ett bolag tar över ett eller flera andra bolag. Fission innebär att ett bolag delas upp och tas över av två eller flera andra bolag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-17 Debatt: 2016-11-24 Beslut: 2016-11-24

Betänkande 2016/17:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2016. Förslaget innebär höjda ramar för elva utgiftsområden och sänkt ram för ett utgiftsområde. Nivåerna för 30 anslag inom olika utgiftsområden ändras också. 23 anslag ska ökas och sju anslag minskas. Anslagen ökar med 12,5 miljarder kronor och gäller bland annat en höjning av anslaget för biståndsverksamhet. Minskningarna ligger på 6,6 miljarder kronor och ska användas till att finansiera en del av anslagsökningarna.

Användningen av två anslag ändras. Dessutom förändras vissa beställningsbemyndiganden. Riksdagen sa även till regeringens förslag om bemyndiganden för att hantera regeringens avsikter när det gäller artillerisystemet Archer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-17 Debatt: 2016-11-23 Beslut: 2016-11-23

Betänkande 2016/17:CU3

Regelverket för den internationella järnvägstrafiken ska ändras. Det berör bland annat det finansiella regelsystemet för OTIF, den mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik.

Dessutom införs ett krav på information om underhåll. Det innebär att ett järnvägsföretag som avtalar om att använda ett annat företags järnvägsvagnar för transport i internationell trafik ska få information om hur dessa vagnar har underhållits.

Ändringarna i regelverket blir bindande om tillräckligt många av OTIF:s medlemmar godkänner dem. Riksdagen godkände ändringarna och sa ja till regeringens förslag om ändringar i de svenska lagar som tillkom med anledning av fördraget.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-27 Debatt: 2016-11-09 Beslut: 2016-11-09

Betänkande 2016/17:MJU5

Alla som upptäcker eller misstänker förekomst av växtskadegörare ska vara skyldiga att anmäla detta. Växtskadegörare kallas de insekter, svampar och virus som skadar växter, växtprodukter, växtodling, skog eller annan mark.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i växtskyddslagen. Det innebär att anmälningsskyldigheten utvidgas från att bara gälla vissa personer till att gälla alla som konstaterar eller misstänker förekomst av en växtskadegörare som omfattas av Jordbruksverkets föreskrifter om bekämpning eller kartläggning av växtskadegörare.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-10 Debatt: 2016-11-16 Beslut: 2016-11-16

Betänkande 2016/17:KU2

Landstingen i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län ska ta över det så kallade regionala utvecklingsansvaret. Det betyder att landstinget ansvarar för arbetet med regionens tillväxt samt planer för länets infrastruktur. I alla dessa län, förutom Uppsala, är det i dag länsstyrelsen som hanterar detta. I Uppsala län är det istället ett samverkansorgan som har ansvaret. Landstingen i de här länen har själva ansökt om att få ta över ansvaret.

Det ska också vara möjligt för landstingen att beteckna landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen som regionfullmäktige och regionstyrelsen istället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar att gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-11 Debatt: 2016-10-19 Beslut: 2016-10-19

Betänkande 2016/17:UbU4

Riksrevisionen har granskat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Redogörelsen för granskningen har lämnats till riksdagen. Riksdagens utbildningsutskott har tagit del av redogörelsen och konstaterar att granskningen visar att fonden uppfyller syftet med sin verksamhet. Fonden ger väsentliga bidrag till svensk forskning, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora. Utskottet förutsätter att styrelsen för fonden gör nödvändiga överväganden med anledning av de uttalanden som Riksrevisionen gör i sin granskning.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-13 Debatt: 2016-10-19 Beslut: 2016-10-19

Betänkande 2016/17:SkU5

Det ska gå att köra bil till och från området Backa i Göteborg utan att behöva betala trängselskatt. Beskattning ska bara ske vid genomfartstrafik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-13 Debatt: 2016-10-19 Beslut: 2016-10-19

Betänkande 2016/17:NU7

Framöver kommer fastighetsägare att kunna bestämma om energitorv får utvinnas på den egna fastigheten. Fastighetsägaren ska också få avgöra vem som ska utvinna torven. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Torv används bland annat som bränsle i form av energitorv och till odling i form av odlingstorv. Regeringens förslag innebär också att tillståndsprövningen kring all form av torv samlas i en och samma lagstiftning. Anledningen är att göra tillståndsprövningen mer enhetlig, rättssäker och effektiv.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-10-11 Debatt: 2016-10-26 Beslut: 2016-10-26

Betänkande 2016/17:NU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny lag, konkurrensskadelagen. Lagen innehåller bland annat regler om att det eller de företag som har begått brott mot konkurrensregler ska ansvara för att ersätta skadan. I den nya lagen framgår också hur denna ersättning ska bestämmas. Ersättning för en skada ska omfatta faktisk skada, utebliven vinst samt ränta. Särskilda regler ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag. Preskriptionstiden för dessa typer av brott är fem år från och med att brottet har upphört.

Den nya lagen införs för att följa ett EU-direktiv om skadestånd vid konkurrensbrott. Den nya lagen börjar att gälla den 27 december 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-20 Debatt: 2016-10-26 Beslut: 2016-10-26

Betänkande 2016/17:JuU3

Riksrevisionen har granskat Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens verksamhet. I granskningen ingår också att undersöka om nämndens tillsyn leder till åtgärder hos de brottsbekämpande myndigheterna. Riksrevisionens sammanfattande slutsats är att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har fått tillräckliga förutsättningar för att kunna bedriva verksamheten ändamålsenligt och effektivt. Nämnden utför också sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Det finns ett antal förhållanden som kan påverka verksamhetens effektivitet. Riksrevisionen framför ingen kritik mot regeringen eller myndigheterna och lämnar inga rekommendationer.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om granskningen. Regeringen anser att Riksrevisionens iakttagelser i rapporten är relevanta, och man delar de bedömningar som ligger till grund för slutsatserna i rapporten.

Justitieutskottet konstaterar att Säkerhets- och integritetskyddsnämnden har en viktig roll i arbetet med att bevaka att reglerna som finns för att skydda den personliga integriteten följs. Utskottet välkomnar därför Riksrevisionens granskning och delar även de bedömningar regeringen gör i sin skrivelse. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-20 Debatt: 2016-10-26 Beslut: 2016-10-26

Betänkande 2016/17:SkU4

Sverige ska ingå ett nytt skatteavtal med Armenien. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning och skatteflykt samt att öka informationsutbytet mellan länderna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett skatteavtal med Armenien. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om en ny lag om detta avtal. Den nya lagen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-29 Debatt: 2016-10-12 Beslut: 2016-10-12

Betänkande 2016/17:SkU3

Sverige ska ingå ett nytt skatteavtal med Azerbajdzjan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Skatteavtalet syftar bland annat till att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt, samt att öka informationsutbytet mellan de två länderna.

Riksdagen sa samtidigt ja till en ny lag om skatteavtalet. Den nya lagen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-29 Debatt: 2016-10-12 Beslut: 2016-10-12