Dokument & lagar (363 träffar)

Betänkande 2016/17:FiU12

För att förbättra investerarskyddet införs nya regler om tillsyn, sanktioner och rapportering i fondlagstiftningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringen går ut på att anpassa den svenska lagstiftningen till nya EU-regler. Reglerna på EU-nivå har förändrats för att minska nationella skillnader på området och för att förtydliga förvaringsinstitutets ansvar och uppgifter. Med förvaringsinstitut menas en bank eller annat kreditinstitut som sköter tillgångarna i en värdepappersfond.

Bland annat införs nu tydliga regler om förvaringsinstituts skyldighet att agera i fondandelsägarnas intresse och det införs en möjlighet att begära skadestånd direkt från ett förvaringsinstitut. De nya reglerna ska också på ett bättre sätt skydda så kallade visselblåsare som lämnar information om eventuella missförhållanden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-22 Debatt: 2016-09-28 Beslut: 2016-09-28

Betänkande 2016/17:FiU12 (pdf, 4101 kB)

Betänkande 2016/17:SfU5

Riksdagen sa ja till socialförsäkringsutskottets initiativ till en mindre ändring i utlänningslagen. Lagändringen är av teknisk karaktär och innebär att felaktiga hänvisningar i utlänningslagen rättas till.

Lagändringen börjar gälla den 15 oktober 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-15 Debatt: 2016-09-21 Beslut: 2016-09-21

Betänkande 2016/17:SfU5 (pdf, 262 kB)

Betänkande 2016/17:FiU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar till utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor med mera.

Sammanlagt handlar det om cirka 16,5 miljarder kronor för 2017.

Utöver statsskuldsräntorna ingår oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i summan. Provisionsutgifterna är de provisioner som Riksgäldskontoret betalar till aktörer som arbetar på Riksgäldskontorets uppdrag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-12-08 Debatt: 2016-12-15 Beslut: 2016-12-15

Betänkande 2016/17:FiU4 (pdf, 449 kB)

Betänkande 2016/17:FiU10

Den 16 december 2016 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2017. FiU10 anmäldes sedan i kammaren och riksdagen överlämnade sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen. I finansutskottets sammanställning finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag.


Justering: 2016-12-16

Betänkande 2016/17:FiU10 (pdf, 767 kB)

Betänkande 2016/17:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2016. Förslaget innebär höjda ramar för elva utgiftsområden och sänkt ram för ett utgiftsområde. Nivåerna för 30 anslag inom olika utgiftsområden ändras också. 23 anslag ska ökas och sju anslag minskas. Anslagen ökar med 12,5 miljarder kronor och gäller bland annat en höjning av anslaget för biståndsverksamhet. Minskningarna ligger på 6,6 miljarder kronor och ska användas till att finansiera en del av anslagsökningarna.

Användningen av två anslag ändras. Dessutom förändras vissa beställningsbemyndiganden. Riksdagen sa även till regeringens förslag om bemyndiganden för att hantera regeringens avsikter när det gäller artillerisystemet Archer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-17 Debatt: 2016-11-23 Beslut: 2016-11-23

Betänkande 2016/17:FiU11 (pdf, 547 kB)

Betänkande 2016/17:AU8

FN:s internationella arbetsorganisation, ILO, har beslutat om en rekommendation som handlar om den så kallade informella ekonomin. Dit räknas ekonomisk aktivitet som bedrivs av arbetstagare och ekonomiska enheter som inte tillräckligt omfattas av lagstiftning eller andra likvärdiga regler. Enligt ILO:s rekommendation befinner sig en stor andel människor i världen inom den informella ekonomin och har en högre risk att hamna i fattigdom och i utsatthet än personer inom den formella ekonomin. I sin rekommendation anger ILO bland annat hur länder genom lagstiftning, politik och andra åtgärder bör underlätta för människor att göra övergången från den informella till den formella ekonomin och samtidigt förbättra eller behålla sina möjligheter till försörjning under övergångsperioden.

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om ILO:s rekommendation. Regeringen skriver att arbetet med att underlätta en övergång till den formella ekonomin är viktigt för att främja en inkluderande och hållbar utveckling och för genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringen anser att ILO:s rekommendation är värdefull i det arbetet. Arbetsmarknadsutskottet håller med regeringen i detta. Utskottet delar också regeringens bedömning att rekommendationen inte ger anledning till några åtgärder i Sverige.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:AU8 (pdf, 217 kB)

Betänkande 2016/17:SfU13

En ny lag om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet införs. De nuvarande reglerna om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet hänvisar till i stor utsträckning till försäkringsrörelselagen. Den lagen har dock ändrats till följd av ett EU-direktiv. Denna nya lag innebär att det istället blir en självständig reglering av försäkringsverksamheten i premiepensionssystemet, det vill säga att verksamheten regleras i en egen lag.

I lagen införs bland annat ett flertal investeringsregler som motsvarar dem som gäller för försäkringsföretag. Det gäller regler om aktsamhet, riskkontroll och riskspridning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få bestämma regler för användning av derivatinstrument.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ny lag. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2017. Regeringen ska också få bestämma regler för de avgifter Pensionsmyndigheten ska bidra till för att täcka kostnaderna för Finansinspektionens verksamhet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-16 Debatt: 2017-03-29 Beslut: 2017-03-29

Betänkande 2016/17:SfU13 (pdf, 2076 kB)

Betänkande 2016/17:FiU30

En ny lag ska komplettera EU-förordningen om faktablad för vissa investeringsprodukter för icke-professionella investerare, så kallade Priip-produkter. Syftet med EU-reglerna är att göra det lättare för investerare att förstå vad en investering i en Priip-produkt innebär, till exempel vad gäller produktens egenskaper och vilka risker som är förknippade med den. Enligt förordningen ska en myndighet vara behörig och regeringen har föreslagit att det blir Finansinspektionen. Regeringens lagförslag innehåller också bestämmelser om myndighetens utredningsbefogenheter och om sanktioner när någon bryter mot EU-förordningen.

I samband med detta har regeringen även föreslagit en ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-06 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:FiU30 (pdf, 1113 kB)

Betänkande 2016/17:SfU17

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ge Migrationsverket direktåtkomst till vissa uppgifter hos andra myndigheter, till exempel Skatteverket. Det är av stor betydelse för att Migrationsverket ska kunna kontrollera att gällande regler för arbetskraftsinvandring efterlevs. Regeringen bör också ge Migrationsverket i uppdrag att stärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 om arbetskraftsinvandring.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, om bland annat att underlätta arbetskraftsinvandring, utannonsering av tjänster, försörjningskrav, så kallat spårbyte, uppehållstillstånd för studerande samt sanktioner och straff.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 15
Justering: 2017-04-18 Debatt: 2017-04-27 Beslut: 2017-04-27

Betänkande 2016/17:SfU17 (pdf, 460 kB)

Betänkande 2016/17:SfU16

Riksdagen sa nej till motioner om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppehållstillstånd för nära anhöriga utöver kärn-familjen, och försörjningskrav vid anhöriginvandring. Reglerna inom området ändrades tillfälligt 2015 när mer än 160 000 människor sökte asyl i Sverige. I juli 2018 ska regeringen bedöma om den tillfälliga lagen ska fortsätta gälla. Riksdagen hänvisar till att lagen fungerar tillfredsställande och ser inget skäl att vare sig skärpa den eller göra den mer generös innan det planerade datumet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 7
Justering: 2017-04-18 Debatt: 2017-04-27 Beslut: 2017-04-27

Betänkande 2016/17:SfU16 (pdf, 372 kB)

Betänkande 2016/17:FiU27

Finansutskottet har granskat Riksrevisionens årsredovisning för 2016. Revisionen av årsredovisningen, som gjorts av en extern revisor, visar att årsredovisningen i alla väsentliga avseenden är rättvisande.

Under 2016 organiserade Riksrevisionen om sin verksamhet i nio mindre enheter. Finansutskottet ser positivt på att Riksrevisionen utvecklar sina arbetssätt för att kunna ta till vara på personalens kompetens, bland annat när det gäller arbetet med kvalitetssäkring. Utskottet betonar även vikten av att Riksrevisionen tar vara på allsidigheten i lagen om statlig revision för att effektivitetsrevisionens granskningar inte ska bli för ensidiga åt ena eller andra hållet.

Efter finansutskottets granskning av årsredovisningen lade riksdagen ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-26

Betänkande 2016/17:FiU27 (pdf, 1789 kB)

Betänkande 2016/17:FiU23

Riksdagen fastställde Riksbankens resultat- och balansräkning för 2016 och att godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska disponeras. Det innebär att Riksbanken ska leverera in 2,5 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska levereras in senaste en vecka efter riksdagens beslut.

Riksdagen sa nej till Riksbanksfullmäktiges förslag om att 60 miljoner kronor ska räknas av från det som Riksbanken ska leverera till statens budget. Riksbanksfullmäktige ville använda de 60 miljoner kronorna till extern forskning om penningpolitik och finansiell stabilitet. Riksdagen håller med om att det kan finnas behov av denna typ av forskning men anser att finansiering av extern forskning ligger utanför Riksbankens ansvarsområde. Riksdagen vill därför att regeringen i beredningen av budgeten för 2018 prövar möjligheterna att utöka resurserna för forskning och utbildning inom de områden och i den omfattning som riksdagbanksfullmäktige föreslår. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Förslagspunkter: 6
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-26

Betänkande 2016/17:FiU23 (pdf, 567 kB)

Betänkande 2016/17:SfU15

Riksdagen sa nej till motionsförslag om migration och asylpolitik. Skälen är att utskottet inte tycker att förslagen bör genomföras och i vissa fall att det redan pågår ett arbete på området. Motionerna handlar bland annat om flyktingpolitiken, samarbetet inom EU, rätten till uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagandet av asylsökande, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut och möjligheten till förvar samt viseringsfrågor.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 49
Justering: 2017-04-18 Debatt: 2017-04-27 Beslut: 2017-04-27

Betänkande 2016/17:SfU15 (pdf, 820 kB)

Betänkande 2016/17:FiU16

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om skyddet för pensionssparare. I rapporten har revisionen granskat regeringens och Finansinspektionens agerande under perioden 2006-2013.

I rapporten påpekar Riksrevisionen att Finansinspektionen bör utveckla strategier för en utökad tillsyn för pensionsbolag och banker när den löpande tillsynen inte räcker. Revisionens granskning visar vidare att en del skyddsregler för pensionssparare inte fungerade som avsett under finanskrisen. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen förbättrar sina analyser inför framtida beslut om finansiell reglering.

Regeringen kommenterar i sin skrivelse att Finansinspektionen sedan finanskrisen fått ökade befogenheter och ökade resurser. Dessutom har regleringen inom området skärpts.

Finansutskottet konstaterar att regeringen tycker att de insatser som regeringen och Finansinspektionen hittills har gjort och planerar att göra på området är tillräckliga. Utskottet noterar också att både regeringen och Finansinspektionen säger sig ha dragit stor lärdom av vad som hände på området under finanskrisen. Det är till stor nytta för det framtida arbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-01-31 Debatt: 2017-02-16 Beslut: 2017-02-16

Betänkande 2016/17:FiU16 (pdf, 283 kB)

Betänkande 2016/17:FiU15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om granskningen av årsredovisning för staten 2015. Riksdagen välkomnar att regeringen avser att förtydliga redovisningen och transparensen i årsredovisningen för staten.

Riksdagen anser att det finns fördelar med en samlad behandling av ärenden med som har en anknytning till de budgetpolitiska målen och ramverket för finanspolitiken. I det sammanhanget påpekar riksdagen också att det viktigt att Riksrevisionen tydligt fokuserar på sin uppgift som revisionsmyndighet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-02 Debatt: 2017-02-16 Beslut: 2017-02-16

Betänkande 2016/17:FiU15 (pdf, 326 kB)

Betänkande 2016/17:SfU9

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om asylboenden.

Under åren 2012-2015 har det periodvis funnits brister i Migrationsverkets arbete med asylboenden. Bland annat vad gäller kontroll och uppföljning av boenden. Det slår Riksrevisionen fast i sin rapport.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning men pekar också på att Migrationsverket under hösten 2015 försattes i en mycket svår situation med en kraftig ökning av asylsökande. Regeringen berättar också i sin skrivelse till riksdagen att Migrationsverket påbörjat ett antal utvecklingsarbeten för att förbättra de brister som framkommit. Regeringen skriver vidare att den planerar att fortsätta ha en nära dialog med Migrationsverket om arbetet med att ordna boenden åt asylsökande.

Socialförsäkringsutskottet anser att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag för att få arbetet med asylsökande kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart. Utskottet ser positivt på de åtgärder som regeringen berättar om i sin skrivelse och tycker att det är bra att regeringen noga följer Migrationsverkets fortsatta arbete.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-02 Debatt: 2017-02-16 Beslut: 2017-02-16

Betänkande 2016/17:SfU9 (pdf, 215 kB)

Betänkande 2016/17:FiU37

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens granskningsrapport om Statens servicecenter, SSC. Statens servicecenter är en statlig myndighet under Finansdepartementet som ska bidra till en effektivare administration inom statsförvaltningen genom att sköta exempelvis löneadministration åt andra myndigheter. Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att undersöka om SSC har bidragit till att effektivisera den administrativa stödverksamhet som övertagits från de myndigheter som anslutit sig till SSC:s tjänster.

Regeringen konstaterar i sin skrivelse att granskningen tyder på att kvaliteten i SSC:s tjänster generellt är god och bedömer att staten totalt sett har minskat sina kostnader genom att man inrättat SSC. Samtidigt instämmer regeringen i Riksrevisionens bedömning att SSC:s förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet till viss del har varit bristfälliga och att förtroendet för SSC:s tjänster behöver förbättras.

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet välkomnar att regeringen har infört ett mål om ökad kundnöjdhet för SSC. Utskottet välkomnar också att regeringen under perioden 2017-2021 avser att stegvis utvidga bestämmelserna om SSC:s tjänster för löneadministration. Det förväntas leda till att fler myndigheter successivt kommer att ansluta sig.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-28 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FiU37 (pdf, 208 kB)

Betänkande 2016/17:FiU19

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport "Behövs myndigheternas delårsrapporter? - Nytta och kostnader". I rapporten rekommenderar Riksrevisionen att regeringen, med undantag för affärsverken, slopar kravet på myndigheterna att lämna delårsrapporter. Behöver viss information redovisas anser Riksrevisionen att regeringen bör utforma enklare regler för hur myndigheterna ska redovisa denna.

Regeringen konstaterar att både Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket, ESV, har viss användning av delårsrapporterna. Därför har ESV fått i uppdrag att utreda konsekvenserna av att ta bort kravet på delårsrapporterna eller ändra kraven på redovisning. Uppdraget redovisades den 31 januari 2017 och bereds just nu av regeringen. Riksdagen vill inte föregripa detta beredningsarbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FiU19 (pdf, 296 kB)

Betänkande 2016/17:FiU29

IMF, Internationella valutafonden, finansierar sin utlåning av pengar till länder i kris genom sina medlemsländers insatskapital. Utöver det finns ett lånearrangemang inom IMF som kallas NAB, New Arrangement to Borrow, som startades 1998. NAB är ett tillfälligt lånearrangemang som gäller under fem år med möjlighet till förlängning. 38 länder är med och deltar i utlåning till NAB. Sverige är ett av dem och deltar i nuläget, via Riksbanken, med cirka 28 miljarder kronor.

För att Riksbanken ska få delta i NAB i ytterligare fem år krävs att riksdagen godkänner detta. Riksdagen sa ja till en förlängning av Sveriges deltagande med ytterligare fem år. Den nya femårsperioden gäller från och med den 17 november 2017.

Riksbankens och IMF:s bedömning är att det osäkra världsekonomiska innebär att IMF bör ha tillgång till extra utlåningsresurser. Riksdagen anser att det avgörande att IMF har de resurser som krävs för att hantera kriser i det internationella betalningssystemet och motverka att länder ställer in sina betalningar.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FiU29 (pdf, 291 kB)

Betänkande 2016/17:FiU28

Riksdagen godkände att Riksbanken ingår ett avtal om lån till Internationella valutafonden, IMF, för att stärka fondens utlåningsresurser. Avtalet gäller en kredit på motsvarande cirka 92 miljarder kronor.

IMF:s kreditavtal med flera medlemsländer löper ut under 2016 och 2017. Förnyas inte avtalen minskar IMF:s förmåga att låna ut pengar med cirka en tredjedel. Både IMF och Riksbanken anser att det osäkra världsekonomiska läget motiverar att IMF även i fortsättningen har tillgång till krediter från medlemsländerna.

Enligt riksdagen är det avgörande att IMF har de resurser som krävs för att hantera kriser i det internationella betalningssystemet. För Sverige är det viktigt eftersom landet är starkt beroende av stabila marknader.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FiU28 (pdf, 327 kB)