Dokument & lagar (280 träffar)

Betänkande 2018/19:SoU16

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, justeras. Lagändringarna innebär bland annat att några tidigare felaktiga hänvisningar i lagtexten korrigeras. Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Lagändringarna börjar gälla 15 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-05 Debatt: 2019-02-14 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:SoU16 (pdf, 310 kB)

Betänkande 2018/19:UbU5

Lagar om hur personuppgifter får användas för vetenskapliga eller historiska forskningsändamål ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att både offentliga och privata forskningsutförare fortsatt ska kunna behandla personuppgifter för forskningsändamål som är ändamålsenlig samtidigt som den enskildes rättigheter skyddas.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2019.

Riksdagen uppmanade också i ett tillkännagivande regeringen att återkomma med förslag på lagstiftning som likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att kunna använda personuppgifter i forskningen. I dag kan offentliga forskningsutförare använda personuppgifter i forskning som är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse medan privata utförare behöver tillstånd för detta. Privata forskningsutförare har även möjlighet att bedriva forskning med bland annat samtycke.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:UbU5 (pdf, 1295 kB)

Betänkande 2018/19:SoU2

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens redovisning för 2017. Regeringen anser att Allmänna arvsfonden har använt sina pengar på ett sätt som går i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Samtidigt behöver arbetet fortsätta med att förstärka den interna styrningen, kontrollen och effektiviseringen av fondens handläggning. Dessutom finns ett utvecklingsbehov när det gäller utvärdering och informationsgivning.

Syftet med Allmänna arvsfonden är att stötta ideella verksamheter som arbetar mot barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Fondens kapital består av arv från personer som inte har några släktingar som ärver dem. Under 2017 kom det in 804,5 miljoner kronor till Allmänna arvsfonden. Det var en ökning med drygt 170 miljoner kronor jämfört med 2016. Under 2017 fördelades 597 miljoner kronor, varav drygt 64 procent gick till regionala och lokala projekt.

Riksdagen delar regeringens bedömningar och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-22 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SoU2 (pdf, 344 kB)

Betänkande 2018/19:UFöU2

Sverige ska även under 2019 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i Irak. Den svenska styrkan på plats ska bestå av uppemot 70 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer.

Sedan 2015 har Sverige på beslut av riksdagen deltagit i den militära utbildningsinsatsen. Insatsen sker på irakisk inbjudan och genomförs inom ramen för den globala koalition som samarbetar för att bekämpa terrororganisationen Daesh. Det övergripande målet med Sveriges insats är att öka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet mot terrororganisationen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-29 Debatt: 2018-12-05 Beslut: 2018-12-05

Betänkande 2018/19:UFöU2 (pdf, 367 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Betänkande 2018/19:UFöU1

Det svenska deltagandet i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas. Den svenska styrkan på plats ska bestå av högst 50 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen sa ja till att Sverige fortsatt deltar i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan under 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-29 Debatt: 2018-12-05 Beslut: 2018-12-05

Betänkande 2018/19:UFöU1 (pdf, 338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Betänkande 2018/19:UbU2

Drygt 24,7 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till studiestöd. Mest pengar, ca 17 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,2 miljarder går till studiehjälp och ca 1,9 miljarder går till avsättning för kreditförluster. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-17 Debatt: 2018-12-19 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:UbU2 (pdf, 577 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 2018/19:UbU4

Regeringen har i en skrivelse tagit fram en nationell strategi med mål för Sveriges deltagande och värdskap vid den internationella forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS). ESS håller på att byggas utanför Lund och väntas vara i full drift år 2025. Den nationella strategin omfattar både ESS och den befintliga forskningsanläggningen MAX IV samt den kunskapsmiljö som håller på att bildas runt dessa anläggningar.

Riksdagen välkomnade regeringens strategi för Sveriges arbete med ESS och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-08 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:UbU4 (pdf, 425 kB) Webb-tv debatt om förslag: En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön

Betänkande 2018/19:UbU3

Sveriges rymdverksamhet ska bedrivas utifrån ett helhetsperspektiv där nyttan för samhället står i centrum samtidigt som Sveriges säkerhet ska säkerställas. Det framgår i regeringens skrivelse om en nationell strategi för svensk rymdverksamhet som utbildningsutskottet har granskat. I strategin lyfter regeringen fram ett antal insatser som bland annat syftar till att hålla rymden fri från konflikter och att säkra Sveriges tillgång till rymden.

Riksdagen ser positivt på de områden som regeringen prioriterar och presenterar i strategin och vill särskilt framhålla vikten av starka och konkurrenskraftiga forskningsmiljöer för att Sverige ska fortsätta vara en stark rymdnation. Riksdagen understryker också betydelsen av att rymdverksamhet bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv där nyttan för det svenska samhället står i fokus. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att kontinuerligt utvärdera strategin och regelbundet återrapportera till riksdagen.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:UbU3 (pdf, 903 kB) Webb-tv debatt om förslag: En strategi för svensk rymdverksamhet

Betänkande 2018/19:SoU1

Ungefär 81,3 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, knappt 27,8 miljarder kronor. Knappt 24,8 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning, drygt 8,9 miljarder går till bidrag till folkhälsa och sjukvård och knappt 6,8 miljarder går till tandvårdsförmåner. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör så fort som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som klargör att andning och sondmatning ska vara grundläggande behov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
  • Regeringen ska återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att den så kallade fritidspengen återinförs.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny cancerstrategi, i enlighet med ett tidigare tillkännagivande som riksdagen gjorde år 2018.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-18 Debatt: 2018-12-20 Beslut: 2018-12-20

Betänkande 2018/19:SoU1 (pdf, 848 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Betänkande 2018/19:SoU4

Regeringen föreslår ett antal lagändringar som bland annat förtydligar kommuners möjlighet att skapa biståndsbedömt trygghetsboende. Det är en behovsprövad boendeform för äldre människor som känner att det inte är tryggt att bo kvar i sina egna hem men som inte har behov av vård dygnet runt. I ett trygghetsboende ska äldre exempelvis kunna få hemtjänst och eventuellt hemsjukvård samt en möjlighet att bryta ofrivillig ensamhet genom gemensamma måltider, kulturella aktiviteter och umgänge.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och nej till en följdmotion. Lagändringarna börjar gälla den 2 april 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:SoU4 (pdf, 1896 kB) Webb-tv debatt om förslag: Biståndsbedömt trygghetsboende för äldre

Betänkande 2018/19:SoU6

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om framtidens äldreomsorg. Antalet äldre över 80 år ökar, vilket innebär att behovet av hälso- och sjukvård ökar. I takt med åldrandet ökar risken för sjukdom och multisjuklighet. Detta innebär en stor framtida utmaning för samhället.

Regeringen framhåller också att digitaliseringen kan vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till 2025. Med hjälp av välfärdsteknik, exempelvis mobila larm eller applikationer på mobiler och surfplattor som påminner eller ger stöd, kan äldre personer vara mer delaktiga, mer självständiga och uppnå högre livskvalitet. Men införandet av ny teknik behöver kombineras med kompetensutveckling och utbildning.

Efterfrågan på personal inom hälso- och sjukvården bedöms öka kraftigt fram till 2035. Regeringen framhåller att personal- och kompetensförsörjningsarbetet inte bara kan ta sikte på att attrahera och rekrytera nya arbetare utan även måste handla om att ta till vara den fulla potentialen hos dem som redan är anställda, till exempel genom att minska sjukfrånvaron.

I skrivelsen anger regeringen också vilka områden som den tycker ska prioriteras under kommande mandatperiod. Bland annat handlar det om att höja kvaliteten när det gäller samverkan mellan vård- och omsorgsgivare, kommuner och landsting har fått ökade förutsättningar att arbete med kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling och regeringen fortsätter att se över undersköterskans yrkesroll.

Riksdagen ser positivt på det långsiktiga förändringsarbete som regeringen har påbörjat för att anpassa äldreomsorgen till den demografiska och tekniska utvecklingen. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-22 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SoU6 (pdf, 364 kB) Webb-tv debatt om förslag: Framtidens äldreomsorg - en nationell kvalitetsplan

Betänkande 2018/19:SoU5

Idag krävs det minst 18 månaders praktisk tjänstgöring, allmäntjänstgöring, efter läkarexamen för att få en läkarlegitimation. Regeringen föreslår att detta krav tas bort. Förslaget har samband med ett förslag om en ändrad läkarutbildning som just nu bereds av regeringen. Förslaget om ändrad läkarutbildning innebär att utbildningen förlängs med en termin och att läkarlegitimationen ges direkt efter avslutad utbildning. Därefter ska ges möjlighet till en bastjänstgöring om cirka ett år, som en introduktion till den nu gällande specialiseringstjänstgöringen. För att möjliggöra förslaget om ändrad läkarutbildning måste först kravet på allmäntjänstgöring tas bort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ta bort kravet på allmäntjänstgöring. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att det utbildningssamarbete Sverige har i dag med Åland när det gäller allmäntjänstgöringen ska fortsätta när det gäller bastjänstgöringen.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-22 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SoU5 (pdf, 1011 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bastjänstgöring för läkare

Betänkande 2018/19:SoU17

Enligt EU:s tobaksproduktdirektiv ska styckförpackningar med tobaksvaror märkas med en unik identitetsmärkning och transporten av tobaksvarorna ska registreras för att kunna spåras i hela unionen. Eftersom bestämmelserna har kompletterats med fler detaljer om spårbarhet föreslår regeringen att den svenska lagen om tobak och liknande produkter kompletteras.

Regeringen bedömer att Folkhälsomyndigheten bör få möjlighet att lämna över sin uppgift som id-utfärdare till en enskild aktör. Detta eftersom uppgiften att vara id-utfärdare kräver teknisk kompetens och resurser som Folkhälsomyndigheten inte har. Regeringens förslag är därför att den myndighet som regeringen bestämmer ska få överlämna uppgiften att vara id-utfärdare till en enskild aktör. Vidare ska regeringen kunna ge föreskrifter om de avgifter som id-utfärdaren får ta ut för de unika identitetsmärkningarna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:SoU17 (pdf, 437 kB)

Betänkande 2018/19:UbU10

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, fristående skolor, tillsyn, särskilda undervisningsformer, it i skolan samt studie- och yrkesvägledning. Anledningen är bland annat bestämmelser som gäller inom området, pågående utredningar och åtgärder som redan har aviserats eller vidtagits.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 49
Justering: 2019-04-09 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:UbU10 (pdf, 959 kB)

Betänkande 2018/19:UbU9

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om frågor som rör lärare och elever. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att åtgärder redan är gjorda.

Motionerna handlar exempelvis om läraryrket, så som att minska administrationen för lärare och skolledare samt att inrätta fler karriärtjänster för lärare som vill göra karriär utan att lämna undervisningen. Vidare finns motioner om att ändra reglerna för lärarlegitimationen och om att förstärka elevhälsan i skolan.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 51
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:UbU9 (pdf, 1028 kB)

Betänkande 2018/19:SoU9

Regeringen bör utreda möjligheterna att inrätta barn- och familjecentraler där personer som på olika sätt jobbar med barn och unga arbetar tillsammans. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Det är viktigt att så tidigt som möjligt identifiera barn och unga som riskerar att drabbas av exempelvis psykisk ohälsa. Ett sätt att uppnå detta är enligt riksdagen att skapa förutsättningar för ett tätare samarbete mellan personer som arbetar med barn och unga. En sådan organisationsform är barn- och familjecentraler. Riksdagen vill därför att regeringen utreder hur detta samarbete kan underlättas oavsett var i landet det sker.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om socialtjänst- och barnfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Förslagspunkter: 40 Reservationer: 75
Justering: 2019-04-09 Debatt: 2019-04-24 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:SoU9 (pdf, 1301 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialtjänst- och barnfrågor

Betänkande 2018/19:SoU22

Regeringen föreslår att det görs ändringar i några av lagarna som rör läkemedel. Sedan tidigare finns det reglerat att läkemedel för människor ska vara märkta med säkerhetsdetaljer för att det ska vara möjligt att kontrollera att läkemedlet är äkta och för att kunna identifiera enskilda förpackningar. Lagändringarna ska göras för att anpassa de svenska lagarna till EU-lagstiftningen inom området.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2019, och några följdändringar den 1 juni 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-16 Beslut: 2019-05-16

Betänkande 2018/19:SoU22 (pdf, 2797 kB)

Betänkande 2018/19:SoU15

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över hur vårdansvaret för personer med psykisk ohälsa och beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman.

 

Enligt riksdagen kan den nuvarande ansvarsfördelningen mellan kommun och region (tidigare landsting) innebära att den enskilde inte får den vård som behövs. Riksdagen anser därför att regeringen bör se över frågan om hur ansvaret för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman. Efter att regeringen gjort en sådan översyn bör den utreda möjligheterna till en gemensam tvångslagstiftning för personer med psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom. Regeringen bör även se över hur det ska kunna finnas tillgång till farmakologisk behandling i hela landet för personer med beroendesjukdom.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att stärka tillsynen och uppföljningen av barn- och ungdomspsykiatrin.

Förslagen om tillkännagivanden bygger på olika motioner från allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som rör psykisk ohälsa.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 19
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:SoU15 (pdf, 3133 kB) Webb-tv debatt om förslag: Frågor om psykisk ohälsa

Betänkande 2018/19:SoU10

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om ANDT-strategin, som har som mål att nå ett samhälle fritt från narkotika och doping och att minska de medicinska och sociala skadorna orsakade av alkohol. Andra motioner handlar om gårdsförsäljning av alkohol och förbud mot rökning på offentliga platser.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 13
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-05-02 Beslut: 2019-05-07

Betänkande 2018/19:SoU10 (pdf, 575 kB) Webb-tv debatt om förslag: Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Betänkande 2018/19:SoU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om folkhälsofrågor. Anledningen är främst att arbete pågår på området.

De cirka 60 motionerna handlar bland annat om smittskydd, vaccinationer och suicidprevention, det vill säga förebyggande arbete mot självmord.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 14
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-05-02 Beslut: 2019-05-07

Betänkande 2018/19:SoU11 (pdf, 734 kB) Webb-tv debatt om förslag: Folkhälsofrågor