Dokument & lagar (174 träffar)

Betänkande 2013/14:JuU9

Det ska bli lättare för myndigheter inom EU att utreda trafikbrott där fordon som är registrerade i ett annat EU-land är inblandade. Länderna ska ge varandra tillgång till sina fordonsregister så att det blir lättare att söka information om fordonet i det land där brottet har begåtts.

De nya bestämmelserna ska gälla från den 1 maj 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-03-06 Debatt: 2014-03-19 Beslut: 2014-03-19

Betänkande 2013/14:JuU9 (pdf, 195 kB)

Betänkande 2013/14:JuU2

Riksdagen gav regeringen rätt att besluta om vissa regler som rör beräkningen av strafftid för den som dömts för ett brott. Det gäller regler för vilka åtgärder kommuner, landsting och enskilda ska vidta i samband med att en dömd person meddelar att han eller hon inte kommer att överklaga domen, en så kallad nöjdförklaring. Det gäller också regler för uppgifter som kommuner, landsting samt enskilda vid icke-statliga vårdinrättningar i vissa fall ska lämna i samband med att en dom verkställs. Regeringen har sedan tidigare rätt att besluta om motsvarande regler för statliga myndigheter.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-10-17 Debatt: 2013-11-06 Beslut: 2013-11-06

Betänkande 2013/14:JuU2 (pdf, 126 kB)

Betänkande 2013/14:JuU40

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:232 Utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samt proposition 2013/14:237 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-18 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:JuU40 (pdf, 160 kB)

Betänkande 2013/14:JuU26

En person som blir anhållen ska ha en ovillkorlig rätt att få veta vilka omständigheter som ligger till grund för beslutet att anhålla personen. Syftet är att öka rättssäkerheten för den som är misstänkt för ett brott. En person som häktats har redan motsvarande rätt. Ändringen innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-04-15 Debatt: 2014-04-29 Beslut: 2014-04-29

Betänkande 2013/14:JuU26 (pdf, 264 kB)

Betänkande 2013/14:JuU33

När den nya polisdatalagen infördes 2012 fick polisen genom en övergångsbestämmelse extra tid för att anpassa och byta ut sina system. Under den tiden behöver polisen inte använda vissa regler i polisdatalagen. Det gäller bland annat regler om sökning och behandling av personuppgifter i brottsanmälningar och avslutade förundersökningar.

Det står nu klart att utvecklingen av ett nytt utredningsstöd har varit komplicerat och tidskrävande samt att de gamla systemen inte kommer att kunna avvecklas i tid. Regeringen föreslår därför att tiden ska förlängas till utgången av 2017.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:JuU33 (pdf, 77 kB)

Betänkande 2013/14:JuU5

Det blir nya och tydligare regler om internationell delgivning från den 1 januari 2014. Delgivning innebär vanligtvis att en handling lämnas eller skickas till en person, till exempel i samband med brottmål eller andra rättsliga ärenden. Vid internationell delgivning finns personen som blir delgiven i ett annat land än avsändaren.

Bland annat ska de uppgifter i samband med delgivning som i dag görs av Justitiedepartementet tas över av Länsstyrelsen i Stockholms län. För att en person som vistas utomlands ska kunna delges måste delgivningen vara tillåten i det land där personen befinner sig.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-11-05 Debatt: 2013-11-13 Beslut: 2013-11-13

Betänkande 2013/14:JuU5 (pdf, 229 kB)

Betänkande 2013/14:JuU34

Säkerhetspolisen, Säpo, får större ansvar för säkerheten vid statsministerns tjänstebostäder. Ansvaret för att hindra obehöriga från att ta sig in i Sagerska huset och Harpsund förs över till Säpo från de myndigheter som i dag har det ansvaret, bland annat Statens fastighetsverk. Ansvaret för bevakning och att besluta om skydd när det gäller tjänstebostäderna flyttas från regeringen till Säpo.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-05-13 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:JuU34 (pdf, 164 kB)

Betänkande 2013/14:JuU22

I Sverige kan domstolen besluta om att återta egendom som kommit i en persons ägo till följd av brottslig verksamhet, även om egendomen inte kan knytas till ett visst brott. Det kallas utvidgat förverkande. När en svensk domstol har fattat beslut om utvidgat förverkande som gäller en person som har tillgångar i ett annat EU-land ska Kronofogden få ansöka om att få genomföra beslutet i det andra landet. Under vissa förutsättningar ska också det omvända gälla, att beslut om utvidgat förverkande som fattats i ett annat EU-land ska få genomföras i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-03-18 Debatt: 2014-04-02 Beslut: 2014-04-02

Betänkande 2013/14:JuU22 (pdf, 390 kB)

Betänkande 2013/14:JuU10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Beslutet innebär bland annat:

  • Nya regler införs om straff för brott mot mänskligheten. Brottet omfattar till exempel dödande, sexuella övergrepp och tortyr när dessa gärningar är del i ett omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en civilbefolkning.
  • Det införs en ny bestämmelse om folkmord som bättre stämmer överens med FN:s folkmordskonvention.
  • Tydligare regler införs om krigsförbrytelser. Maxstraffet för krigsförbrytelser av normalgraden höjs också, från fyra till sex års fängelse.
  • En militär eller civil förman ska anses vara gärningsman om han eller hon inte gjort vad som varit möjligt för att hindra underlydande från att begå något av de här brotten.
  • Brotten folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse ska inte kunna bli preskriberade. Det ska också gälla försök till dessa brott. Att ett brott preskriberas betyder att ingen längre kan dömas för det.
  • Svensk domstol ska kunna döma i mål som gäller dessa brott oavsett vem som begått brotten och var detta har skett. Det kallas universell jurisdiktion.

Reglerna ska börja gälla den 1 juli 2014.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2014-05-13 Debatt: 2014-05-26 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:JuU10 (pdf, 1117 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffansvar för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser

Betänkande 2013/14:JuU30

Riksdagen sa ja till ett antal lagändringar för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap.

I dag är det straffbart att förmå någon att gifta sig mot sin vilja genom olaga tvång. Bestämmelsen kan dock inte tillämpas i de fall där det inte har varit nödvändigt att använda tvång, till exempel när offret har varit ett barn.

Nu införs ett nytt brott - äktenskapstvång. Det innebär att det också blir straffbart att förmå någon att gifta sig genom att utnyttja personens utsatthet. Lagändringen betyder i praktiken att även press från föräldrar eller släktingar kommer att omfattas av strafflagstiftningen. Äktenskapstvång kan ge ett fängelsestraff på högst fyra år.

Även förberedande gärningar kriminaliseras. Det sker dels genom att försök och förberedelse till äktenskapstvång blir straffbart, dels genom att brottet "vilseledande till tvångsäktenskapsresa" införs.

Vidare innebär riksdagens beslut att barn inte längre ska kunna få dispens för att gifta sig. Utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap och så kallade fullmaktsäktenskap ska endast kunna erkännas då det finns synnerliga skäl, det vill säga väldigt starka och tydliga skäl. Fullmaktsäktenskap är äktenskap som ingåtts utan att båda parterna är samtidigt närvarande. Fullmaktsäktenskap erkänns i dag utan begränsning, medan tvångsäktenskap och barnäktenskap kan erkännas om det finns särskilda skäl.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att godkänna Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2014.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Beredning: 2014-04-15 Justering: 2014-05-13 Debatt: 2014-05-26 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:JuU30 (pdf, 884 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor

Betänkande 2013/14:JuU23

Riksdagen har tidigare godkänt att de 21 polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen ombildas till Polismyndigheten den 1 januari 2015. I den nya myndigheten ska även Statens kriminaltekniska laboratorium ingå. Samtidigt ska Säkerhetspolisen bli en fristående myndighet.

Nu har riksdagen sagt ja till ett antal lagändringar som behövs för att genomföra omorganisationen, bland annat:

  • Fördelningen av uppgifter och ansvar mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen förtydligas.
  • Anknytningen till den lokala polisorganisationen som finns i vissa lagar tas bort.
  • Många begrepp som används om polisens nuvarande organisation ändras eller tas bort.
  • Reglerna om polisens behandling av personuppgifter och reglerna om sekretess anpassas till den nya organisationen.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2014-05-13 Debatt: 2014-05-26 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:JuU23 (pdf, 23620 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny organisation för polisen

Betänkande 2013/14:JuU28

Straffet för mord skärps till fängelse på livstid om omständigheterna är försvårande. I dag är straffet för mord fängelse på viss tid, lägst tio år och högst arton år, eller på livstid. Livstidsstraffet döms bara ut i de allvarligaste fallen, när ett tidsbestämt straff på arton år inte är tillräckligt. Syftet med skärpningen är att livstidsstraffet ska kunna användas i större utsträckning än idag och vara normalstraffet. Det betyder att den ska dömas ut i en majoritet av fallen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2014.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2014-04-15 Debatt: 2014-04-29 Beslut: 2014-04-29

Betänkande 2013/14:JuU28 (pdf, 94 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpt straff för mord

Betänkande 2013/14:JuU20

Om Kronofogdemyndigheten överlämnar ett mål till en tingsrätt för fortsatt behandling ska tingsrätten få ta ut en tilläggsavgift. Samma sak ska gälla ärenden om hävning av företagsnamn eller varumärke som vissa andra myndigheter kan överlämna till tingsrätten. Tilläggsavgiften ska betalas av den som är kärande i målet, det vill säga den som vill inleda en rättegång. Om avgiften inte betalas ska tingsrätten inte ta upp ärendet. Tilläggsavgiften ska kunna ersättas som rättegångskostnad. Den som beviljats rättshjälp ska inte behöva betala tilläggsavgift.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-03-25 Debatt: 2014-04-10 Beslut: 2014-04-10

Betänkande 2013/14:JuU20 (pdf, 402 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tilläggsavgift i domstol

Betänkande 2013/14:JuU12

Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2012 - 30 juni 2013. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism.

Regeringen fattade ett beslut med stöd av lagen. Då avslogs ett överklagande av ett beslut om utvisning.

Regeringen anser att islamistisk terrorism har utgjort det främsta hotet mot Sverige de senaste åren. 2010 höjdes hotnivån från lågt till förhöjt hot, det vill säga från två till tre på en femgradig skala. Enligt regeringen sker det i Sverige och utomlands fortfarande terroristaktiviteter som har koppling till Sverige och den högre hotnivån fortsätter därför att gälla.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-03-18 Debatt: 2014-04-02 Beslut: 2014-04-02

Betänkande 2013/14:JuU12 (pdf, 36 kB) Webb-tv debatt om förslag: 2013 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Betänkande 2013/14:JuU27

Ett nytt brott, grovt dataintrång, införs i brottsbalken. Ett dataintrång bedöms som grovt om det har orsakat allvarlig skada eller avsett ett stort antal uppgifter eller annars varit särskilt farlig. Straffet för grovt dataintrång ska vara fängelse i lägst sex månader och max sex år.

I dag är det högsta straffet för dataintrång fängelse i högst två år. I och med lagändringen anpassas svensk lag till ett EU-direktiv om angrepp mot informationssystem.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-08 Beslut: 2014-05-08

Betänkande 2013/14:JuU27 (pdf, 123 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpt straff för dataintrång

Betänkande 2013/14:JuU11

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en redogörelse för användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2012. Till hemliga tvångsmedel räknas rumsavlyssning, teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning som görs i hemlighet. Regeringens samlade bedömning är att användningen av hemliga tvångsmedel under 2012 har fyllt sin funktion och varit en nödvändig metod vid brottsbekämpning.

Justitieutskottet har granskat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är viktigt att tillräckligt noggrant kunna bedöma vad användningen av hemliga tvångsmedel har lett till för resultat i brottsutredningar. Detta med tanke på avvägningen mellan enskilda personers integritet och samhällets intresse av en effektiv brottsbekämpning. Utskottet anser att regeringens redogörelse är tillräcklig. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2014-03-18 Debatt: 2014-04-02 Beslut: 2014-04-02

Betänkande 2013/14:JuU11 (pdf, 62 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under år 2012

Betänkande 2013/14:JuU18

Kvinnor som misshandlats av en närstående man och lämnat relationen och hemmet kan behöva skydd av polis för att hämta sina tillhörigheter. Detta på grund av risken att återigen utsättas för våld. Polisen är i dag osäker på i vilken utsträckning man har rätt att erbjuda den hjälpen, konstaterar justitieutskottet, som förberett riksdagens beslut. Riksdagen uppmanade därför regeringen att vidta åtgärder för att förbättra möjligheterna till polisskydd.

Riksdagen uppmanade också regeringen att se över hur kvinnojourers och andra ideella organisationers verksamhet kan förstärkas. Detta för att öka skyddet för och stödet till brottsoffer i nära relationer.

Dessutom uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att stimulera myndigheternas arbete med att inrätta fler barnahus. I barnahus samverkar olika myndigheter, som polis och socialtjänst, under samma tak för att minska påfrestningarna för ett barn som utsatts för våld eller övergrepp.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 10
Beredning: 2014-02-04 Justering: 2014-03-06 Debatt: 2014-03-13 Beslut: 2014-03-13

Betänkande 2013/14:JuU18 (pdf, 241 kB) Webb-tv debatt om förslag: Våldsbrott och brottsoffer

Betänkande 2013/14:JuU31

Nomineringar av domare och generaladvokater i Europeiska unionens domstol och av domare i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ska förberedas på samma sätt som med ordinarie domare. Det innebär att Domarnämnden får i uppgift att ta fram nomineringarna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2014-03-25 Debatt: 2014-04-03 Beslut: 2014-04-03

Betänkande 2013/14:JuU31 (pdf, 100 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nomineringar till Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna

Betänkande 2013/14:JuU38

En ny brottsskadelag börjar gälla från den 1 juli 2014. Lagen innebär bland annat att:

  • brottsoffermyndigheten inte ska kunna bestämma lägre brottsskadeersättning för kränkning än det belopp en domstol har dömt ut i skadestånd
  • maxgränsen för kränkningsersättningen tas bort
  • ansökningstiden för brottsskadeersättningen förlängs från två till tre år
  • om brottsoffret är ett barn ska ansökan kunna ske fram till den dag han eller hon fyller 21 år
  • det blir enklare för barn att ansöka om brottsskadeersättning om brottet har begåtts av en vårdnadshavare
  • det blir lättare för Brottsoffermyndigheten, som betalar skadestånd till brottsoffer om gärningsmannen är okänd eller inte kan betala, att kräva tillbaka ersättning från gärningsmannen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-08 Beslut: 2014-05-08

Betänkande 2013/14:JuU38 (pdf, 760 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny brottsskadelag

Betänkande 2013/14:JuU29

Ett antal lagändringar görs för att minska problemen med rättegångar som ställs in för att den åtalade inte kommer till huvudförhandlingen. Maxstraffet som en person får dömas till i sin frånvaro höjs från tre till sex månader. Reglerna om vite samt hämtning och häktning av frånvarande personer ska bli tydligare. Dessutom utökas möjligheterna att använda förenklad delgivning.

Hanteringen av stora brottsmål ska också bli enklare och effektivare. Domstolen får ett tydligare ansvar för att bedöma om flera åtal ska kunna hanteras gemensamt eller var för sig. Åtal mot flera personer för brott som har samband med varandra ska inte längre rutinmässigt hanteras gemensamt. Domstolen får också ett tydligare ansvar för förberedelsen av brottmål.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-08 Beslut: 2014-05-08

Betänkande 2013/14:JuU29 (pdf, 546 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda förhandlingar