Dokument & lagar (444 träffar)

Betänkande 2016/17:SfU5

Riksdagen sa ja till socialförsäkringsutskottets initiativ till en mindre ändring i utlänningslagen. Lagändringen är av teknisk karaktär och innebär att felaktiga hänvisningar i utlänningslagen rättas till.

Lagändringen börjar gälla den 15 oktober 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-15 Debatt: 2016-09-21 Beslut: 2016-09-21

Betänkande 2016/17:SfU5 (pdf, 262 kB)

Betänkande 2016/17:KU2

Landstingen i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län ska ta över det så kallade regionala utvecklingsansvaret. Det betyder att landstinget ansvarar för arbetet med regionens tillväxt samt planer för länets infrastruktur. I alla dessa län, förutom Uppsala, är det i dag länsstyrelsen som hanterar detta. I Uppsala län är det istället ett samverkansorgan som har ansvaret. Landstingen i de här länen har själva ansökt om att få ta över ansvaret.

Det ska också vara möjligt för landstingen att beteckna landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen som regionfullmäktige och regionstyrelsen istället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar att gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-11 Debatt: 2016-10-19 Beslut: 2016-10-19

Betänkande 2016/17:KU2 (pdf, 499 kB)

Betänkande 2016/17:NU7

Framöver kommer fastighetsägare att kunna bestämma om energitorv får utvinnas på den egna fastigheten. Fastighetsägaren ska också få avgöra vem som ska utvinna torven. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Torv används bland annat som bränsle i form av energitorv och till odling i form av odlingstorv. Regeringens förslag innebär också att tillståndsprövningen kring all form av torv samlas i en och samma lagstiftning. Anledningen är att göra tillståndsprövningen mer enhetlig, rättssäker och effektiv.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-10-11 Debatt: 2016-10-26 Beslut: 2016-10-26

Betänkande 2016/17:NU7 (pdf, 1122 kB)

Betänkande 2016/17:NU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny lag, konkurrensskadelagen. Lagen innehåller bland annat regler om att det eller de företag som har begått brott mot konkurrensregler ska ansvara för att ersätta skadan. I den nya lagen framgår också hur denna ersättning ska bestämmas. Ersättning för en skada ska omfatta faktisk skada, utebliven vinst samt ränta. Särskilda regler ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag. Preskriptionstiden för dessa typer av brott är fem år från och med att brottet har upphört.

Den nya lagen införs för att följa ett EU-direktiv om skadestånd vid konkurrensbrott. Den nya lagen börjar att gälla den 27 december 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-20 Debatt: 2016-10-26 Beslut: 2016-10-26

Betänkande 2016/17:NU6 (pdf, 1887 kB)

Betänkande 2016/17:NU19

Energimyndigheten får ökade möjligheter att utfärda så kallade ursprungsgarantier för el. En ursprungsgaranti visar vilken typ av energikälla som elen kommer ifrån.

Energimyndighetens ökade befogenheter innebär att systemet med ursprungsgarantier för el kan utvecklas löpande och att ursprungsgarantierna kan överföras till andra EU-länder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 6
Justering: 2017-04-06 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:NU19 (pdf, 943 kB)

Betänkande 2016/17:NU18

Rättssäkerheten vid medling i vissa upphovsrättstvister ska öka. Bland annat ska det bli tydligare vem som ska kunna utses till medlare. Dessutom ska handläggningen av ärenden flyttas från regeringen till domstol. Domstolen ska också bestämma en tidsgräns för när medlingen senast ska vara avslutad. Tvisterna kan bland annat gälla upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk.

Bibliotek behöver inte heller längre få tillstånd från regeringen för att för att anpassa upphovsrättsligt skyddade verk till personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-06 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:NU18 (pdf, 1549 kB)

Betänkande 2016/17:SfU13

En ny lag om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet införs. De nuvarande reglerna om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet hänvisar till i stor utsträckning till försäkringsrörelselagen. Den lagen har dock ändrats till följd av ett EU-direktiv. Denna nya lag innebär att det istället blir en självständig reglering av försäkringsverksamheten i premiepensionssystemet, det vill säga att verksamheten regleras i en egen lag.

I lagen införs bland annat ett flertal investeringsregler som motsvarar dem som gäller för försäkringsföretag. Det gäller regler om aktsamhet, riskkontroll och riskspridning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få bestämma regler för användning av derivatinstrument.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ny lag. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2017. Regeringen ska också få bestämma regler för de avgifter Pensionsmyndigheten ska bidra till för att täcka kostnaderna för Finansinspektionens verksamhet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-16 Debatt: 2017-03-29 Beslut: 2017-03-29

Betänkande 2016/17:SfU13 (pdf, 2076 kB)

Betänkande 2016/17:SfU17

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ge Migrationsverket direktåtkomst till vissa uppgifter hos andra myndigheter, till exempel Skatteverket. Det är av stor betydelse för att Migrationsverket ska kunna kontrollera att gällande regler för arbetskraftsinvandring efterlevs. Regeringen bör också ge Migrationsverket i uppdrag att stärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 om arbetskraftsinvandring.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, om bland annat att underlätta arbetskraftsinvandring, utannonsering av tjänster, försörjningskrav, så kallat spårbyte, uppehållstillstånd för studerande samt sanktioner och straff.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 15
Justering: 2017-04-18 Debatt: 2017-04-27 Beslut: 2017-04-27

Betänkande 2016/17:SfU17 (pdf, 460 kB)

Betänkande 2016/17:SfU16

Riksdagen sa nej till motioner om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppehållstillstånd för nära anhöriga utöver kärn-familjen, och försörjningskrav vid anhöriginvandring. Reglerna inom området ändrades tillfälligt 2015 när mer än 160 000 människor sökte asyl i Sverige. I juli 2018 ska regeringen bedöma om den tillfälliga lagen ska fortsätta gälla. Riksdagen hänvisar till att lagen fungerar tillfredsställande och ser inget skäl att vare sig skärpa den eller göra den mer generös innan det planerade datumet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 7
Justering: 2017-04-18 Debatt: 2017-04-27 Beslut: 2017-04-27

Betänkande 2016/17:SfU16 (pdf, 372 kB)

Betänkande 2016/17:SfU15

Riksdagen sa nej till motionsförslag om migration och asylpolitik. Skälen är att utskottet inte tycker att förslagen bör genomföras och i vissa fall att det redan pågår ett arbete på området. Motionerna handlar bland annat om flyktingpolitiken, samarbetet inom EU, rätten till uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagandet av asylsökande, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut och möjligheten till förvar samt viseringsfrågor.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 49
Justering: 2017-04-18 Debatt: 2017-04-27 Beslut: 2017-04-27

Betänkande 2016/17:SfU15 (pdf, 820 kB)

Betänkande 2016/17:SfU9

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om asylboenden.

Under åren 2012-2015 har det periodvis funnits brister i Migrationsverkets arbete med asylboenden. Bland annat vad gäller kontroll och uppföljning av boenden. Det slår Riksrevisionen fast i sin rapport.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning men pekar också på att Migrationsverket under hösten 2015 försattes i en mycket svår situation med en kraftig ökning av asylsökande. Regeringen berättar också i sin skrivelse till riksdagen att Migrationsverket påbörjat ett antal utvecklingsarbeten för att förbättra de brister som framkommit. Regeringen skriver vidare att den planerar att fortsätta ha en nära dialog med Migrationsverket om arbetet med att ordna boenden åt asylsökande.

Socialförsäkringsutskottet anser att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag för att få arbetet med asylsökande kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart. Utskottet ser positivt på de åtgärder som regeringen berättar om i sin skrivelse och tycker att det är bra att regeringen noga följer Migrationsverkets fortsatta arbete.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-02 Debatt: 2017-02-16 Beslut: 2017-02-16

Betänkande 2016/17:SfU9 (pdf, 215 kB)

Betänkande 2016/17:NU10

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att göra ändringar i ellagen. Ändringarna innebär att elanvändare ska få rätt att få sin elförbrukning per timme redovisad utan att betala extra för det.

Dessutom ska regeringen få rätt att sätta upp vilka funktionskrav som ska finnas på elmätarna. Regeringen kan också välja att delegera kravställandet till en myndighet.

De nya lagarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-02

Betänkande 2016/17:NU10 (pdf, 682 kB)

Betänkande 2016/17:NU8

Elkunder med så kallade anvisade elavtal ska få sin el levererad på skäliga villkor. Elleverantörer ska framöver dessutom vara tvungna att tydligt informera de kunder som har ett så kallat anvisat elavtal om vad det innebär. Varje kvartal ska också leverantören informera om vilka andra elavtal kunden skulle kunna välja.

Om en kund inte själv väljer ett elavtal anvisas hon eller han ett avtal hos en elleverantör av det bolag som äger elnätet i det aktuella området. Dessa anvisade avtal är oftast mycket dyrare än andra avtal. Regeringen har föreslagit en rad ändringar i ellagen för att försöka minska förekomsten av dessa avtal. Syftet är också att minska prisskillnaden mellan de anvisade avtalen och andra avtal.

Lagändringarna innebär bland annat att ett anvisat avtal inte ska få ha en längre uppsägningstid än 14 dagar. Om en kund har ett anvisat elavtal måste det finnas information om vad det innebär på varje faktura. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska också få utfärda regler för hur mycket anvisade elavtal som mest får kosta under en viss period.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-01-19 Debatt: 2017-01-25 Beslut: 2017-01-25

Betänkande 2016/17:NU8 (pdf, 956 kB)

Betänkande 2016/17:KU17

För att de demokratiska processerna ska fungera är det viktigt att människor engagerar sig politiskt. Riksdagen vill se åtgärder för att öka antalet förtroendevalda inom politiken. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag på hur förtroendeuppdragen ska utformas så att fler människor lockas att engagera sig politiskt, så att hinder mot nyrekrytering minskar och så att ungdomar får ökade möjligheter att delta aktivt i den demokratiska processen.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om kommunala och regionala frågor. Förslagen handlar om en ny kommunreform, undantag från lokaliseringsprincipen för bredbandsutbyggnad, kommuners deltagande i fristadssystemet, kommuner som testarenor, ansvaret för tillfälliga anläggningsboenden, virtuella kommuner, kompetenslyft i hbt-frågor, den kommunala självstyrelsen, regionalt utvecklingsansvar och regionalisering.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 6
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-19 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:KU17 (pdf, 586 kB)

Betänkande 2016/17:NU15

Organisationer som förvaltar upphovsrätt ska kunna införa en begränsning av medlemmars rätt att välja ombud inför beslut som ska tas vid organisationernas stämmor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Upphovsrätt förvaltas ofta av organisationer som företräder ett stort antal rättighetshavare. SAMI och STIM är exempel på sådana organisationer. Organisationerna kallas kollektiva förvaltningsorganisationer. Viktiga beslut fattas på organisationernas stämmor och en medlem kan rösta själv eller via ett ombud. Enligt dagens regler kan ett ombud företräda hur många medlemmar som helst. Men regeringen vill nu alltså ge organisationerna rätt att begränsa rätten att anlita ombud. Organisationerna kan i sina stadgar skriva in vem som får vara ombud och hur många medlemmar ett ombud får företräda. En av förutsättningarna är dock att det inte hindrar medlemmarna från att delta i beslutsfattandet på ett lämpligt och effektivt sätt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-03-29 Beslut: 2017-03-29

Betänkande 2016/17:NU15 (pdf, 354 kB)

Betänkande 2016/17:SfU24

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen om olika lagändringar inom socialförsäkringsområdet.

Ändringarna innebär bland annat att:

  • Vid beräkning av bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ska beräkningen av överskott av inkomst av kapital göras utifrån de uppgifter som har legat till grund för Skatteverkets beslut om slutlig skatt.
  • Pensionsmyndigheten ska få fatta interimistiska beslut om att dra in eller minska allmän ålderspension, efterlevandepension och efterlevandestöd. Ett interimistiskt beslut gäller tills ett slutligt beslut fattats i ett ärende.
  • För att få ersättning vid ideell skada inom ramen för statligt personskadeskydd ska skadan ha godkänts av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten. Till ideella skador räknas exempelvis sveda och värk.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-06-01 Beslut: 2017-06-01

Betänkande 2016/17:SfU24 (pdf, 1111 kB)

Betänkande 2016/17:KU25

Varje år ska samtliga nämndmyndigheter under riksdagen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen.

I redogörelsen ska nämnderna redovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten. Redogörelsen bör också innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs, samt övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av nämndens verksamhet.

Samtliga redogörelser för 2016 har granskats av konstitutionsutskottet.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:KU25 (pdf, 250 kB)

Betänkande 2016/17:NU25

Riksdagen har godkänt att Sverige och Norge ingår ett nytt avtal som innebär att ändringar kan göras i ett avtal kring elcertifikat. Sedan 2011 har Sverige ett avtal med Norge om en gemensam marknad för elcertifikat.

Ändringarna i avtalet om en gemensam elcertifikatsmarknad behöver göras till följd av nya svenska regler och mål kring produktion av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar till 2030. Elcertifikatssystemet, som ska öka produktionen av förnybar el, förlängs också till 2045.

För att dessa ändringar ska börja gälla krävs alltså att avtalet mellan Norge och Sverige ändras. Riksdagen har godkänt att Sverige och Norge ingår ett nytt avtal som tillåter att det ursprungliga avtalet ändras.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:NU25 (pdf, 230 kB)

Betänkande 2016/17:SfU11

Regeringen borde skyndsamt besluta om att ge en pågående utredning ett bredare uppdrag. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, det vill säga en uppmaning, till regeringen.

Den pågående utredningen handlar om att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och förhindra missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Riksdagen anser nu att det också är viktigt ha fokus på att regelverket underlättar för seriösa arbetsgivare och arbetstagare.

Riksdagen tycker därför att den särskilda utredaren ska få i uppdrag att undersöka om det nuvarande regelverket har fungerat som det var tänkt. Utredaren bör också undersöka i vilken omfattning arbetskraftsinvandrare nekas arbetstillstånd eller förlängning av arbets- och uppehållstillstånd på grund av mindre misstag av seriösa arbetsgivare. Utredningen borde därutöver se över om nuvarande regler har fått alltför långtgående konsekvenser.

Utredaren bör om det behövs komma med förslag på åtgärder. Detta tillkännagav riksdagen för regeringen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-10 Debatt: 2016-11-16 Beslut: 2016-11-16

Betänkande 2016/17:SfU11 (pdf, 294 kB)

Betänkande 2016/17:KU29

Veterandagen den 29 maj borde bli allmän flaggdag. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande till regeringen om det.

Den 29 maj varje år högtidlighålls veterandagen av Försvarsmakten med en ceremoni på Djurgården i Stockholm. Alltfler svenskar kan nu betraktas som veteraner, dels från den militära verksamheten i Sverige men också från internationella insatser i vår omvärld. Om veterandagen skulle bli en allmän flaggdag så skulle de som inte kan delta i statsceremonin kunna visa sin uppskattning för Sveriges veteraner.  Det skulle också öka kunskapen om veteranernas viktiga insatser i stort. Riksdagen anser därför att 29 maj bör bli allmän flaggdag.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om allmänna helgdagar som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 4
Justering: 2017-04-25 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:KU29 (pdf, 358 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna helgdagar (förnyad behandling)