Dokument & lagar (565 träffar)

Betänkande 2017/18:CU11

Svensk lagstiftning anpassas till tvingande EU-regler om personlig skyddsutrustning. Reglerna innebär bland annat att personlig skyddsutrustning ska uppfylla vissa grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Personlig skyddsutrustning kan bland annat vara hörselskydd, huvudskydd eller ögonskydd som används i arbetet.

Regeringen föreslår också att det även i fortsättningen ska vara Konsumentverket och Arbetsmiljöverket som ansvarar för att kontrollera att den nya lagen följs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 21 april 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:CU11 (pdf, 952 kB)

Betänkande 2017/18:SoU10

Kommuner ska få möjlighet att direkt hjälpa och stötta enskilda personer som evakuerats från katastrofområden när de har kommit till Sverige. Hjälpen kan bland annat bestå av mat, dryck, skyddande filtar eller kläder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dagsläget måste socialtjänsten göra en prövning av vilket behov av bistånd varje enskild person har. Då utreds vilket behov av stöd och hjälp personen behöver. Nu ska det bli möjligt för kommunerna att hjälpa evakuerade vid ankomsten till Sverige utan en sådan behovsprövning. Ett exempel på en situation där många svenskar evakuerades hem till Sverige var under flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004.

Syftet med förändringen är att underlätta för kommunerna att hjälpa och stötta de personer som evakueras från katastrofområden. Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2018-01-17 Beslut: 2018-01-17

Betänkande 2017/18:SoU10 (pdf, 428 kB)

Betänkande 2017/18:CU5

Svensk rätt ska anpassas till en ny tvingande EU-lag om linbaneanläggningar, en så kallad förordning. En linbaneanläggning kan till exempel vara en hiss. Dessutom ska regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, ta fram regler som beskriver hur tillsynsmyndigheterna ska kunna kontrollera att lagen följs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya anpassningen innebär inga praktiska ändringar i den Svenska lagen. Det är enbart hänvisningarna till EU-lagen som uppdateras.

Ändringarna börjar gälla den 21 april 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2018-01-17 Beslut: 2018-01-17

Betänkande 2017/18:CU5 (pdf, 810 kB)

Betänkande 2017/18:SoU3

Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om lagändringar för att göra vissa anpassningar av svensk rätt till EU-regler på området medicinteknik. Beslutet gäller bland annat vilken myndighet som ska utse och utöva tillsyn över de svenska organ som bedömer om medicintekniska produkter och aktuella kvalitetssystem överensstämmer med gällande EU-regler. Den ansvariga myndigheten ska fullgöra de uppgifter som följer av EU-förordningarna om medicintekniska produkter respektive medicin­tekniska produkter för in vitro-diagnostik.

Ändringarna börjar gälla den 26 november 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-10 Debatt: 2017-10-18 Beslut: 2017-10-18

Betänkande 2017/18:SoU3 (pdf, 1306 kB)

Betänkande 2017/18:FöU9

Regeringen får rätt att besluta om regler om de beredskapsavgifter som elföretag ska betala. Avgifterna används för att förebygga, motstå och hantera den typ av störningar i elförsörjningen som kan innebära att det blir svåra påfrestningar på samhället.

Förändringen innebär att elberedskapslagen ändras. Den reglerar vilka skyldigheter ett elföretag har för att se till att samhället har tillgång till el. I dag är det specificerat i lagen vilka avgifter som ska betalas, framöver kommer det alltså att vara regeringen som bestämmer reglerna. Regeringen kan också välja att lämna över rätten till en myndighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:FöU9 (pdf, 434 kB)

Betänkande 2017/18:FöU2

Det ska förtydligas i lagen hur man ska beräkna avgifter för hantering av kärnavfall. Avgifterna betalas av dem som äger eller driver kärnteknisk verksamhet som orsakar eller har orsakat kärnavfall. Staten kräver också att de som orsakar kärnavfall också ställer säkerheter till förfogande för staten om avgifterna i framtiden inte räcker till. Det förtydligas nu i lagen hur storleken på dessa säkerheter ska beräknas.

Kärnavfallsavgiften betalas in till den statliga myndigheten Kärnavfallsfonden. Medlen i fonden ska bland annat användas för att täcka kostnader för slutförvaring av restprodukter och kostnader för en säker avveckling av kärntekniska anläggningar. Grundprincipen är att staten aldrig ska betala för varken avveckling eller slutförvar.

Det ska också förtydligas att de pengar som finns i Kärnavfallsfonden ska förvaltas aktsamt. Medlen kan till exempel placeras i aktier. Att Kärnavfallsfonden får möjlighet att investera i aktier för med sig att det vid fallande aktiekurser kan resultera i att avgifterna till fonden blir högre än den skulle ha blivit med tidigare förvaltning.

Framöver ska de fondmedel som inte använts så som det var tänkt, enligt lag eller enligt ett specifikt beslut, kunna återkrävas till Kärnavfallsfonden. Den som inte använt utbetalade fondmedel på ett korrekt sätt ska också kunna bli skyldig att betala kompensation för förlorad avkastning på medlen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna i stort börjar gälla den 1 december 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:FöU2 (pdf, 1834 kB)

Betänkande 2017/18:SoU12

Barnombudsmannens kontakt med barn och unga i utsatta situationer har ökat. Regeringen förslår därför att myndigheten ska ha samma anmälningsskyldighet till socialnämnden enligt socialtjänstlagen som övriga myndigheter, när det handlar om barn som far illa eller behöver skydd.

Regeringen föreslår också att Barnombudsmannen får lämna uppgifter som kan vara av betydelse för den tillsyn som görs av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Uppgifterna kan handla om socialtjänstens eller hälso- och sjukvårdens insatser som rör enskilda barn och som påvisar strukturella brister.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-30 Beslut: 2017-11-30

Betänkande 2017/18:SoU12 (pdf, 473 kB)

Betänkande 2017/18:SoU11

Kommuner ska ha betalningsansvar för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård från och med 30 dagar efter att personen fått veta att hen ska skrivas ut. Detta ska gälla under 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den 1 januari 2018 börjar en ny lag gälla som handlar om samverkan när en person skrivs ut från sluten vård. Då kommer kommuner och landsting att ta fram gemensamma riktlinjer om bland annat vem som ansvarar för vad när patienten skrivs ut och hur personen ska följas upp. För att de ska ha tid att ta fram riktlinjer kommer den föreslagna ändringen om betalningsansvar att gälla under en övergångsperiod.

Ändringen börjar gälla den 2 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-22 Beslut: 2017-11-22

Betänkande 2017/18:SoU11 (pdf, 367 kB)

Betänkande 2017/18:CU30

Finansiering av järnvägsfordon sker i huvudsak genom lån eller leasing där kreditgivarna får en säkerhetsrätt i egendomen till skydd för sin fordran. Den rättsliga regleringen av säkerhetsrätter skiljer sig dock åt mellan olika länder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna protokollet till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande rullande järnvägsmateriel, det så kallade järnvägsprotokollet. Syftet är att underlätta finansieringen av järnvägsfordon genom att det införs en möjlighet att registrera internationella säkerhetsrätter i ett gemensamt internationellt register. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-10 Debatt: 2018-04-26 Beslut: 2018-04-26

Betänkande 2017/18:CU30 (pdf, 864 kB)

Betänkande 2017/18:CU21

I maj börjar den nya dataskyddsförordningen att gälla. I och med det genomförs ändringar i ett antal lagar som ligger inom miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. Ändringarna innebär bland annat att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-10 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:CU21 (pdf, 860 kB)

Betänkande 2017/18:CU19

Regeringen föreslår flera ändringar i lagar inom områdena för fastighetsrätt, transporträtt, immaterialrätt (alltså regler kring exempelvis upphovsrätt och patenträtt), och associationsrätt (alltså regler kring exempelvis aktiebolag och föreningar).

Ändringarna syftar till att anpassa reglerna till EU:s dataskyddsförordning som börjar tillämpas i Sverige i maj 2018. Förslagen innebär framför allt att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen. Förslagen innebär även att vissa undantag ska göras från förordningen för att säkerställa att viktiga register fyller sin avsedda funktion.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-10 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:CU19 (pdf, 4261 kB)

Betänkande 2017/18:CU38

En ekonomisk förening som är ett så kallat arbetskooperativ ska kunna betala tillbaka en medlems insats med ett högre belopp än vad insatsen var från början. Därmed kan en medlem få del av en värdeökning som skett i föreningen när hon eller han lämnar den.

Bestämmelserna omfattar alla ekonomiska föreningar som kännetecknas av att medlemmarna är anställda av föreningen eller på något liknande sätt deltar med en egen arbetsinsats i föreningens verksamhet. Det kan till exempel handla om personalkooperativ, sociala arbetskooperativ och konsultbyråer.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-05 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:CU38 (pdf, 1406 kB)

Betänkande 2017/18:CU29

Två nya lagar om paketresor och resegaranti ska stärka skyddet för resenärer och bidra till en välfungerande resemarknad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya paketreselagen innebär bland annat att fler resenärer kommer att omfattas av skyddsregler och att kraven på att resenären ska få förhandsinformation om paketresan förstärks. Resenären får också rätt att avbeställa paketresan innan den har påbörjats och kraven blir hårdare på arrangören att se till att paketresan fullgörs. Den nya resegarantilagen kompletterar paketreselagen och innebär bland annat att resenärers skydd stärks om en researrangör går i konkurs.

Förslagen om de två nya lagarna innebär att svensk lagstiftning anpassas till bindande EU-regler. Lagarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-05 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:CU29 (pdf, 4634 kB)

Betänkande 2017/18:FöU3

Riksdagen sa nej till motionsförslag som bland annat handlar om Sveriges försvarspolitiska inriktning, försvarets förmåga och materialförsörjning. Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt på grund av att förslagen angränsar till Försvarsberedningens pågående arbete och nuvarande samt kommande försvarspolitiska inriktningsbeslut.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 13
Justering: 2018-02-06 Debatt: 2018-02-15 Beslut: 2018-02-15

Betänkande 2017/18:FöU3 (pdf, 480 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarspolitik

Betänkande 2017/18:FöU4

Regeringen har tagit fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet och redogör för den i en skrivelse. Regeringen avser bland annat att lyfta betydelsen av myndigheters informationssäkerhetsarbete i sin myndighetsstyrning. Ett av strategins mål är också att det ska finnas en nationell modell till stöd för ett systematiskt informationssäkerhetsarbete, som ett stöd till olika aktörer.

Regeringen anser också att man behöver prioritera att:

  • säkerställa en systematisk och samlad ansats i arbetet med informations- och cybersäkerhet
  • öka säkerheten i nätverk, produkter och system
  • stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberattacker och andra it-incidenter
  • öka möjligheterna att förebygga och bekämpa it-relaterad brottslighet
  • öka kunskapen och främja kompetensutvecklingen
  • stärka det internationella samarbetet.

Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen ser positivt på regeringens nationella strategi. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 15
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24

Betänkande 2017/18:FöU4 (pdf, 481 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet

Betänkande 2017/18:CU7

Riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om att minska kraven på hållbarhetsrapportering för företag. Enligt riksdagen bör regeringen även göra det tydligare vilka uppgifter som ska tas upp i hållbarhetsrapporteringen.

Sedan slutet av år 2016 finns krav på att alla företag i Sverige av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport. De svenska reglerna bygger på EU-lagstiftning men innebär att fler företag måste hållbarhetsrapportera än vad EU:s regler kräver. Riksdagen anser att hållbarhetsrapportering i grunden är bra men att det inte finns någon anledning till att Sverige ska ha regler som gör att fler företag måste rapportera än vad som krävs enligt EU-reglerna.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området associationsrätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-13 Beslut: 2017-12-14

Betänkande 2017/18:CU7 (pdf, 334 kB) Webb-tv debatt om förslag: Associationsrätt

Betänkande 2017/18:SoU1

77,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, kostnader för statlig assistansersättning, bidrag till folkhälsa och sjukvård samt tandvårdsförmåner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen upprepade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen uppmanade i mars 2017 regeringen att lägga förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privata utförare inom socialtjänsten även ska gälla för offentliga utförare. Regeringen anser inte att samma typ av tillstånd behövs och att det tidigare tillkännagivandet har behandlats färdigt.

Riksdagen håller dock inte med regeringen utan uppmanade regeringen igen att komma med ett förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privat verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-13 Beslut: 2017-12-14

Betänkande 2017/18:SoU1 (pdf, 2660 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Betänkande 2017/18:SoU5

Det införs ett nytt nationellt mål och en ny inriktning för funktionshinderspolitiken. Det nya målet är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort, men lade till att målet om jämlikhet och delaktighet ska uppnås i ett samhälle som har mångfald som grund.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör ta ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 20
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-30 Beslut: 2017-11-30

Betänkande 2017/18:SoU5 (pdf, 1682 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken

Betänkande 2017/18:CU1

Drygt 6,9 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar går till investeringsstöd för att anordna hyresbostäder och bostäder för studerande, 3,2 miljarder kronor. 1,3 miljarder kronor går till stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande och 1 miljard kronor går till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 14
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:CU1 (pdf, 833 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Betänkande 2017/18:FöU1

53,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, drygt 34,9 miljarder kronor. Drygt 10,8 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ansvaret för att underhålla och ta hand om Försvarsmaktens materiel och utrustning ska tas över av Försvarsmakten från Försvarets materielverk, FMV.
  • Regeringen bör förankra anskaffningen av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd i riksdagen.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om stöd för civila som gjort en internationell insats.
  • Regeringen bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

Riksdagen gav regeringen rätt att gå vidare med sitt förslag om att det ska inrättas ett regemente på Gotland, som ska förläggas till Visby. Gotlands regemente blir en egen enhet inom Försvarsmakten som kan börja arbeta från och med 2018.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 14
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-12-07 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:FöU1 (pdf, 998 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap