Dokument & lagar (507 träffar)

Betänkande 2018/19:FiU10

Den 21 december 2018 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2019. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.


Justering: 2018-12-21

Betänkande 2018/19:FiU10 (pdf, 716 kB)

Betänkande 2018/19:FiU4

Cirka 25,2 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-18 Debatt: 2018-12-21 Beslut: 2018-12-21

Betänkande 2018/19:FiU4 (pdf, 525 kB)

Betänkande 2018/19:SoU16

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, justeras. Lagändringarna innebär bland annat att några tidigare felaktiga hänvisningar i lagtexten korrigeras. Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Lagändringarna börjar gälla 15 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-05 Debatt: 2019-02-14 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:SoU16 (pdf, 310 kB)

Betänkande 2018/19:FiU9

Riksdagen har granskat Riksrevisionens årliga rapport för 2018. Den årliga rapporten bygger bland annat på de 33 granskningsrapporter som publicerats under 2017.

Riksdagen konstaterar att vissa iakttagelser återkommer år från år i Riksrevisionens årliga rapport. Riksdagen noterar också att riksrevisorerna även lyfter fram positiva iakttagelser, till exempel vad gäller makrotillsynen i det finansiella systemet. Riksdagen välkomnar den omgörning av den årliga rapporten som gjorts sedan förra året, rapporten lyfter numera fram de viktigaste iakttagelserna på ett tydligare sätt än tidigare.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:FiU9 (pdf, 3685 kB)

Betänkande 2018/19:FiU7

En lag införs som innebär att vissa offentliga funktionärer måste anmäla om de har så kallade finansiella instrument. Samtidigt slutar en äldre lag om anmälningsskyldighet för finansiella instrument att gälla. Bestämmelserna i den sistnämnda lagen om skyldighet för anställda och uppdragstagare vid börser att anmäla innehav förs över till lagen om värdepappersmarknaden. Följdändringar görs också i lagen om handel med finansiella instrument samt offentlighets- och sekretesslagen.

Regeringen ska, som i dag, avgöra vilka statliga myndigheter som ska omfattas av bestämmelserna och vilka av de anställda och uppdragstagare som ska omfattas, vid sidan om ledningen. Det görs tydligt att ledningen för myndigheter måste anmäla att de innehar finansiella instrument. Ministrar i regeringen måste anmäla innehav av alla typer av finansiella instrument. Kommuner och landsting får även i fortsättningen besluta om anmälningsskyldighet för sina anställda och uppdragstagare.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-18 Debatt: 2018-10-24 Beslut: 2018-10-24

Betänkande 2018/19:FiU7 (pdf, 1047 kB)

Betänkande 2018/19:FiU28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska komplettera tvingande EU-regler om värdepapperisering.

Värdepapperisering sker när ett kreditinstitut eller ett bolag omvandlar en uppsättning lån eller fodringar till värdepapper som kan säljas vidare till exempelvis investerare. Kompletteringen som nu görs innebär bland annat att Finansinspektionen blir ansvarig myndighet för ramverket och att inspektionen får ta ut avgifter för att pröva olika ansökningar med koppling till värdepapperisering. Kompletteringarna krävs för att de tvingande EU-reglerna ska kunna börja gälla i Sverige den 1 januari 2019.

De tvingande EU-reglerna syftar till att skapa ett EU-övergripande ramverk för värdepapperisering. Under finanskrisen utgjorde brister på värdepapperinseringsmarknaden ett betydande hot mot det finansiella systemet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya bestämmelser i försäkringsrörelselagen som berör så kallade volalitetsjusteringar. Volalitetsjusteringar syftar till att motverka att företag gör investeringar som späder på en lågkonjunktur eller förstärker en högkonjunktur på ett sätt som blir problematiskt för det finansiella systemet.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:FiU28 (pdf, 550 kB)

Betänkande 2018/19:FiU18

Den nuvarande lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden upphävs och ersätts med en ny lag. Syftet är att anpassa den svenska lagstiftningen till ändrade EU-regler och att EU:s förordning om referensvärden ska kunna tillämpas i Sverige. Flera andra lagar, som till exempel lagen om handel med finansiella instrument, ska också ändras för att anpassas till EU-reglerna.

Syftet med EU:s förordning är att säkerställa att de index som används som referensvärden för finansiella instrument och avtal, eller för att mäta investeringsfonders resultat, är rättvisande och inte har manipulerats.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-22 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:FiU18 (pdf, 3238 kB)

Betänkande 2018/19:FiU16

Lagar som rör förmånsrätt och turordning vid konkurser ändras för att anpassas till EU:s krishanteringsdirektiv. Förslaget innebär att en ny fordringsklass införs i förmånsrättsordningen, och i vilken ordning den kommer. Dessutom blir det tydligare hur skuldnedskrivningsverktyget ska användas och vilka skulder som ska prioriteras när det gäller så kallade kvalificerade skulder.

Syftet med EU-direktivet är att öka bankernas motståndskraft, minska riskerna för framtida finanskriser och minska kostnaderna för skattebetalarna i händelse av en finanskris.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 29 december 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:FiU16 (pdf, 860 kB)

Betänkande 2018/19:FiU15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om större krav på finansiella företags överlämning av uppgifter till myndigheter som utreder brott. De här uppgifterna ska framöver lämnas skyndsamt och i elektronisk form. Regeringens förslag berör många olika lagar på finansmarknadsområdet som därför behöver ändras.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att lagen om avgifter för vissa gränsöverskridande betalningar ska tydliggöras.

Lagändringarna om finansiella företags uppgifter börjar gälla den 1 september 2019. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:FiU15 (pdf, 4451 kB)

Betänkande 2018/19:FiU13

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av affärsverken. Affärsverk är statliga verksamheter som exempelvis ansvarar för att bygga ut och underhålla infrastruktur. Det finns tre affärsverk: Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket.

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av affärsverken. Enligt Riksrevisionen bör regeringen låta se över regelverket för affärsverken för att säkerställa att det är relevant och aktuellt. Bland annat bör regeringen utarbeta kriterier för när affärsverksformen är lämplig för verksamheten. Sådana kriterier finns exempelvis för statligt ägda bolag. Dessutom bör regeringen utveckla och redovisa motiven till affärsverkens ekonomiska mål. Enligt skrivelsen håller regeringen inte med om Riksrevisionens sammanfattande slutsats att regeringen inte i tillräcklig utsträckning har utvecklat och anpassat styrningen av affärsverken. Samtidigt anser regeringen att Riksrevisionens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer är värdefulla och kan komma att ingå i underlaget för framtida beslut.

Riksdagen välkomnar granskningen och tycker att det är viktigt med öppenhet när det gäller regeringens styrning av affärsverken. Riksdagen har inga invändningar mot regeringens bedömningar och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:FiU13 (pdf, 297 kB)

Betänkande 2018/19:FiU12

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av arbetet med finansiell stabilitet och hur statens makrotillsyn har fungerat. Granskningen handlar om åren 2007-2017 och berör både regeringens och Finansinspektionens arbete.

Enligt Riksrevisionen fungerar makrotillsynen i allt väsentligt så som det är tänkt, men med vissa undantag. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen förtydligar målet för Finansinspektionens makrotillsynsuppdrag. När makrotillsynsåtgärder kräver regeringens medgivande borde regeringen också redovisa sina ställningstaganden skriftligt, anser revisionen. Det samarbete som finns mellan berörda myndigheter om sårbarheter och risker för den finansiella stabiliteten fungerar väl.

Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens synpunkter. Regeringen tycker inte att målen för makrotillsynen är otydliga men håller med revisionen om vikten av transparens. När det gäller de makrotillsynsåtgärder som kräver regeringens medgivande kommer regeringen därför framöver även redovisa sina ställningstaganden skriftligt.

Riksdagen instämmer i vikten av transparens och tydlighet i genomförandet av makrotillsynen. Riksdagen utgår ifrån att regeringen kontinuerligt ser över hur den styr sina myndigheter så att det riksdagsbundna målet om finansiell stabilitet kan uppnås. I det arbetet är det rimligt att regeringen tar till sig det som Riksrevisionen säger om ett tydligare mål för Finansinspektionens makrotillsynsuppdrag. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:FiU12 (pdf, 329 kB)

Betänkande 2018/19:SoU2

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens redovisning för 2017. Regeringen anser att Allmänna arvsfonden har använt sina pengar på ett sätt som går i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Samtidigt behöver arbetet fortsätta med att förstärka den interna styrningen, kontrollen och effektiviseringen av fondens handläggning. Dessutom finns ett utvecklingsbehov när det gäller utvärdering och informationsgivning.

Syftet med Allmänna arvsfonden är att stötta ideella verksamheter som arbetar mot barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Fondens kapital består av arv från personer som inte har några släktingar som ärver dem. Under 2017 kom det in 804,5 miljoner kronor till Allmänna arvsfonden. Det var en ökning med drygt 170 miljoner kronor jämfört med 2016. Under 2017 fördelades 597 miljoner kronor, varav drygt 64 procent gick till regionala och lokala projekt.

Riksdagen delar regeringens bedömningar och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-22 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SoU2 (pdf, 344 kB)

Betänkande 2018/19:FiU29

Svenska banker och andra finansiella företag ska kunna delta i system för finansiella transaktioner, så kallade avvecklingssystem, i länder utanför EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, och som inte omfattas av EU:s regler. Sådana system ska kunna ha samma skydd mot rättsliga risker som EU:s regelverk ger system inom EU. Syftet med regeringens förslag till lagändringar är att möjliggöra för svenska banker att fortsätta att delta i vissa internationella system för finansiella transaktioner även om Storbritannien lämnar EU utan att ansluta sig till EES.

Regeringens förslag omfattar också vissa ändringar i svensk lag för att Finansinspektionen enligt gällande EU-regler ska kunna besluta om produktingripanden, alltså ingripanden mot riskfyllda och svårbedömda produkter på finansmarknaden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna om system för finansiella transaktioner börjar gälla den 1 januari 2019. Övriga lagändringar börjar gälla den 2 januari 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-11-22 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:FiU29 (pdf, 2103 kB)

Betänkande 2018/19:FiU32

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om Riksgäldskontorets användning av så kallade ränteswappar. En ränteswap är ett avtal mellan två parter där exempelvis den ena parten med fast ränta byter med den andra som har en rörlig ränta.

Riksgäldskontoret har utnyttjat ränteswappar sedan 2003, bland annat för att sänka kostnaderna för statsskuldsförvaltningen. Enligt Riksrevisionen har användningen av ränteswappar i stort varit effektiv. Däremot är revisionen kritisk till den nuvarande redovisningsmodellen. Den ger bland annat en för positiv bild av resultatet av swapparna.

Riksdagen konstaterar att Riksgäldskontoret i huvudsak delar Riksrevisionens bedömningar och därför planerar att delvis ändra redovisningen i linje med revisionens rekommendationer. Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen. Däremot tycker regeringen att det kan finans anledning att följa upp hur redovisningen utvecklas. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-03-06 Beslut: 2019-03-06

Betänkande 2018/19:FiU32 (pdf, 296 kB)

Betänkande 2018/19:FiU31

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om statens roll som inköpare av konsulttjänster. Staten upphandlar konsulttjänster för cirka 16 miljarder kronor varje år. Enligt Riksrevisionen finns det brister i myndigheternas användning och kontroll av konsulttjänster. Det finns risk för att myndigheters inköp av konsulttjänster inte är effektiva och att de inte hushållar med statens resurser. Riksrevisionen föreslår därför att regeringen utreder möjligheterna att ställa krav på myndigheterna att tydligare redovisa sina köp av konsulttjänster.

Regeringen anser att en mer detaljerad redovisning av konsulttjänster skulle kunna vara användbar i många sammanhang, men att en avvägning måste göras mellan behovet av uppgifter och myndigheternas redovisningsbörda.

Riksdagen tycker att Riksrevisionens rapport belyser ett viktigt område och har inga invändningar mot regeringens bedömningar. Samtidigt vill utskottet framhålla betydelsen av Riksrevisionens rekommendationer, som i förlängningen skulle kunna leda till ökad transparens, mer välgrundade beslut och mer kostnadseffektiva statliga inköp av konsulttjänster. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-28 Debatt: 2019-03-06 Beslut: 2019-03-06

Betänkande 2018/19:FiU31 (pdf, 292 kB)

Betänkande 2018/19:FiU2

Drygt 17 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, cirka 13,7 miljarder går till statliga tjänstepensioner.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

När det gäller anslagen till Statens servicecenter så sa riksdagen istället ja till Moderaterna och Kristdemokraternas förslag. Det innebär att Statens servicecenter får 562 miljoner kronor, vilket är 3,5 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslog. Syftet är att göra det möjligt för Statens servicecenter att etableras i Kiruna. Detta för att skapa statliga ersättningsjobb när Radiotjänst läggs ned.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-18 Debatt: 2018-12-21 Beslut: 2018-12-21

Betänkande 2018/19:FiU2 (pdf, 660 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Betänkande 2018/19:FiU3

Cirka 120 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Mest pengar, cirka 111 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. 5 miljarder kronor ska användas till stöd med anledning av flyktingsituationen samt 4,5 miljarder kronor som ska användas för LLS-kostnader.

Riksdagen sa ja till delvis regeringens förslag och delvis till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-18 Debatt: 2018-12-21 Beslut: 2018-12-21

Betänkande 2018/19:FiU3 (pdf, 481 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Betänkande 2018/19:UFöU2

Sverige ska även under 2019 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i Irak. Den svenska styrkan på plats ska bestå av uppemot 70 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer.

Sedan 2015 har Sverige på beslut av riksdagen deltagit i den militära utbildningsinsatsen. Insatsen sker på irakisk inbjudan och genomförs inom ramen för den globala koalition som samarbetar för att bekämpa terrororganisationen Daesh. Det övergripande målet med Sveriges insats är att öka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet mot terrororganisationen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-29 Debatt: 2018-12-05 Beslut: 2018-12-05

Betänkande 2018/19:UFöU2 (pdf, 367 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Betänkande 2018/19:UFöU1

Det svenska deltagandet i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas. Den svenska styrkan på plats ska bestå av högst 50 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen sa ja till att Sverige fortsatt deltar i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan under 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-29 Debatt: 2018-12-05 Beslut: 2018-12-05

Betänkande 2018/19:UFöU1 (pdf, 338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Betänkande 2018/19:SoU1

Ungefär 81,3 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, knappt 27,8 miljarder kronor. Knappt 24,8 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning, drygt 8,9 miljarder går till bidrag till folkhälsa och sjukvård och knappt 6,8 miljarder går till tandvårdsförmåner. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör så fort som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som klargör att andning och sondmatning ska vara grundläggande behov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
  • Regeringen ska återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att den så kallade fritidspengen återinförs.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny cancerstrategi, i enlighet med ett tidigare tillkännagivande som riksdagen gjorde år 2018.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-18 Debatt: 2018-12-20 Beslut: 2018-12-20

Betänkande 2018/19:SoU1 (pdf, 848 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg