Dokument & lagar (777 träffar)

Utskottsmöte 2013/14:45 Tisdag 2014-08-19 kl. 09:00

Föredragningslista Finansutskottet 2013/14:45 Kallelse: Utskottssammanträde 2013/14:45 Datum och tid: 2014-08-19 09:00 Plats: Skandiasalen 1. Öppen utfrågning om den aktuella penningpolitiken Riksbankschef Stefan Ingves Vice riksbankschef Martin Flodén 2. Anmälningar 3. Kommissionens förslag om inrättandet av

2014-08-19 09:00:00

Utskottsmöte 2013/14:44 Torsdag 2014-06-19 kl. 10:30

Föredragningslista Finansutskottet 2013/14:44 Kallelse: Utskottssammanträde 2013/14:44 Datum och tid: 2014-06-19 10:30 Plats: RÖ 5-10 1. Överläggning om EU- budgeten Statssekreterare Hans Lindberg 2. Anmälningar 3. Uppskov med behandling av vissa ärenden FiU36 Beredning och ev. justering Föredragande: PS 4. Övriga

2014-06-19 10:30:00

Betänkande 2013/14:FiU36

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:238 Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering, skrivelserna 2013/14:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013 och 2013/14:210 Resultatskrivelse avseende det finansiella systemet samt redogörelse 2013/14:RR5 Riksrevisorernas årliga rapport 2014. Även eventuella följdmotioner samt nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till finansutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-19 Debatt: 2014-06-26 Beslut: 2014-06-26

Betänkande 2013/14:FiU36 (pdf, 85 kB)

Betänkande 2013/14:FiU32

Regeringen har utvärderat statens upplåning och förvaltning av statsskulden 2009-2013. Förutsättningarna för statsupplåningen och förvaltningen har varierat ganska mycket under perioden. Statens finanser har gått från ett underskott på 176 miljarder kronor 2009, till balans 2010 och överskott 2011. Sedan blev det nya underskott under 2012 och 2013.

Finansutskottet har granskat regeringens utvärdering. Utskottets intryck är att förvaltningen och upplåningen har fungerat väl trots den ekonomiska oron internationellt. Sett i procent av bruttonationalprodukten, bnp, var statsskulden lika hög 2013 som den var i början av 2009. Det innebär cirka 35 procent. Räntekostnaderna för statsskulden har under perioden minskat från 0,7 procent av bnp till 0,4 procent av bnp.

Utskottet bedömer att regeringens riktlinjer för förvaltningen av statsskulden har bidragit till en lägre upplåningskostnad samtidigt som riskerna verkar ha varit väl avvägda. Utskottets intryck av Riksgäldskontorets verksamhet under utvärderingsperioden är gott.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2014-06-17 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:FiU32 (pdf, 235 kB)

Betänkande 2013/14:FiU20

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterar i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.

Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2014-06-17 Debatt: 2014-06-26 Beslut: 2014-06-26

Betänkande 2013/14:FiU20 (pdf, 22049 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2013/14:FiU19

Riksdagen har beslutat om två nya lagar för att förstärka kapitaltäckningsreglerna för banker och andra kreditinstitut.

Den ena lagen innebär att kreditinstituten måste ha olika slag av kapitalbuffertar. Den gör det möjligt att ingripa om kraven på kombinerad buffert inte uppfylls. Syftet med lagen är att stärka institutens motståndskraft, vilket är viktigt i läge av finansiell kris. Lagen kompletterar EU:s tillsynsförordning som började att gälla vid årsskiftet.

Den andra lagen gäller hur tillsynen ska utövas över kreditinstitut och värdepappersbolag i fråga om kapitalbas och likviditet. Lagen kompletterar EU:s tillsynsförordning och genomför delar av EU:s så kallade kapitaltäckningsdirektiv. Vissa bestämmelser i lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar överförs till denna nya lag.

Riksdagen har också beslutat om lagändringar som bland annat innebär tydligare krav på institutens bolagsstyrning, begränsning av rörliga ersättningar och stärkt skydd för visselblåsare. Genom lagändringarna införlivas bestämmelser i kapitaltäckningsdirektivet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Huvuddelen av förslaget börjar att gälla den 2 augusti 2014.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-17 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:FiU19 (pdf, 16500 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkta kapitaltäckningsregler

Utskottsmöte 2013/14:43 Tisdag 2014-06-17 kl. 08:00

Föredragningslista Finansutskottet 2013/14:43 Kallelse: Utskottssammanträde 2013/14:43 Datum och tid: 2014-06-17 08:00 Plats: RÖ 5-10 1. Ogiltigförklarande av vissa sedlar och mynt FiU12 Justering Framst. 2013/14:RB3 Föredragande: PE 2. Förstärkta kapitaltäckningsregler FiU19 Justering Prop.228 och motion Föredragande:

2014-06-17 08:00:00

Betänkande 2013/14:FiU33

Regeringen har lämnat en årsredovisning för staten 2013 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse om detta till riksdagen.

Regeringens årsredovisning innehåller en uppföljning av de budgetpolitiska målen samt utfallet på inkomsttitlarna i statens budget och anslag. Där finns också en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen och redogörelsen. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-17 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:FiU33 (pdf, 269 kB) Webb-tv debatt om förslag: Årsredovisning för staten 2013

Betänkande 2013/14:FiU28

Fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder ska göra egna bedömningar av kreditrisker. De ska inte förlita sig alltför mycket på kreditbetyg från kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos en värdepappersfond eller en alternativ investeringsfond. Finansinspektionen får i uppdrag att bevaka hur pensionsstiftelser använder kreditbetyg och gör kreditvärderingar.

De nya reglerna innebär att ett EU-direktiv genomförs i Sverige. Reglerna börjar gälla den 21 december 2014, som är det datum då EU-direktivet ska vara infört i EU:s medlemsländer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-17 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:FiU28 (pdf, 746 kB)

Betänkande 2013/14:FiU12

De 20-, 50- och 1 000-kronorssedlar som finns i dag ska sluta att fungera som betalningsmedel efter den 30 juni 2016. 100- och 500-kronorssedlarna och en- två- och femkronorsmynten slutar fungera efter den 30 juni 2017. Orsaken är att nya sedlar och mynt ska införas, med start i oktober 2015. Riksbanken konstaterar att dubbla versioner av sedlar och mynt med samma valörer innebär onödiga kostnader för samhället.

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-17 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:FiU12 (pdf, 26 kB)

Betänkande 2013/14:TU21

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:234 Sanktionsavgift för överträdelse av bestämmelserna om cabotagetransport på väg samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av propositionen. Detta ska också gälla de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till trafikutskottet under resten av riksmötet 2013/14.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:TU21 (pdf, 14 kB)

Betänkande 2013/14:TU20

Riksdagen riktade en uppmaning till regeringen om att det behövs tydligare regler för kommunal medfinansiering. Trafikutskottet, som har förberett riksdagens beslut, har även tidigare riktat kritik mot de nuvarande reglerna om kommunernas medfinansiering av olika infrastruktursatsningar. Statens ansvar för en samlad planering av utbyggnaden av Sveriges infrastruktur riskerar att påverkas negativt av den medfinansieringspolitik som förs i dag, anser utskottet. I lägen där kommunal medfinansiering innebär klara fördelar för både stat och kommun menar dock utskottet att en hållbar modell för detta bör arbetas fram. Innan ett avtal om medfinansiering tecknas måste klara förhandlingar mellan stat och kommun ha ägt rum.

Riksdagen riktade även en uppmaning till regeringen om att se till att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter, att regeringen ska arbeta för att införandet av de nya svavelreglerna blir så kostnadseffektivt som möjligt och att regeringen inom en snar framtid bör återkomma till riksdagen med förslag på hur ett system med så kallad tonnageskatt kan införas.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens satsningar på transportinfrastruktur och skrivelsen om åtgärdsplaneringen för transportsystemet. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 14
Beredning: 2014-06-05 Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:TU20 (pdf, 885 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärdsplanering för transportsystemet 2014-2025 m.m.

Betänkande 2013/14:TU19

Trafikutskottet anser att ett väl fungerande järnvägssystem, med hög kvalitet och punktlighet, är en förutsättning för att järnvägen ska bli ett attraktivt transportalternativ. Utskottet konstaterar att det svenska järnvägssystemet tyvärr inte lever upp till detta i dag. Därför beslutade riksdagen att ge regeringen fyra uppdrag inom olika områden som rör järnvägen.

  • Trafikverket måste skyndsamt bygga upp kompetens för att självständigt kunna inspektera både järnvägens skick och det arbete som utförs av entreprenörer. Regeringen bör se till att detta sker. Regeringen bör även se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut.
  • Regeringen bör skyndsamt utreda hur kapacitetstilldelning och trafikledning kan bli mer effektiva. Tilldelning av kapacitet innebär till exempel fördelning av avgångstider på en viss tågsträcka mellan olika tågbolag.
  • Regeringen bör utreda dels hur tillgången på tillförlitlig och offentlig statistik över punktlighet kan säkerställas, dels möjligheterna att offentliggöra statistik över resande.
  • Regeringen bör se över hur uppdragen för SJ AB, Green Cargo AB och Jernhusen AB kan bli tydligare. Detta så att samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter med användaren i centrum kan tillgodoses på ett bättre sätt än i dag.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av tågförseningar.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 9
Beredning: 2014-05-06 Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:TU19 (pdf, 277 kB)

Betänkande 2013/14:TU18

Det blir en ny lag som innebär att den som har taxitillstånd måste överföra taxameteruppgifter till så kallade redovisningscentraler. Redovisningscentralerna måste i sin tur lämna ut uppgifterna till Skatteverket. Det ska krävas tillstånd för att få driva en redovisningscentral. Syftet är främst att underlätta för Skatteverket att göra skattekontroller.

Trafikutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att redovisningscentralerna för taxi kommer att innebära att kontrollerna av taxibranschen kan göras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Till skillnad från regeringen anser dock utskottet att överföringen av taxameteruppgifter ska ske trådlöst. Detta för att undvika manipulering av uppgifter och fusk vid inrapportering. Riksdagen säger ja till regeringens förslag med den ändringen.

Trafikutskottet anser också att alla taxibilar ska ha taxameter. Detta för att resenärerna inte ska bli lurade och för att taxiföretagen inte ska kunna låta bli att betala skatt. Möjligheten till taxameterundantag som finns i dag bör tas bort. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 6
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:TU18 (pdf, 1939 kB) Webb-tv debatt om förslag: Taxifrågor

Utskottsmöte 2013/14:28 Torsdag 2014-06-12 kl. 08:30

Föredragningslista Kulturutskottet 2013/14:28 Kallelse: Utskottssammanträde 2013/14:28 Datum och tid: 2014-06-12 08:30 Plats: RÖ 7-35 1. Justering av protokoll Protokoll 2013/14:27 av den 3 juni 2014 2. Folkbildningsfrågor KrU8 Justering av förslag till betänkanden 2013/14:KrU8 Folkbildningsfrågor Skrivningsförslag

2014-06-12 08:30:00

Utskottsmöte 2013/14:36 Torsdag 2014-06-12 kl. 08:00

Föredragningslista Trafikutskottet 2013/14:36 Kallelse: Utskottssammanträde 2013/14:36 Datum och tid: 2014-06-12 08:00 Plats: RÖ 7-23 1. Justering av protokoll Justering av protokoll 2013/14:35 2. Åtgärdsplanering för transportsystemet 2014-2025 m.m. TU20 Justering Skr. 2012/13:131, skr. 2013/14:233 och motioner

2014-06-12 08:00:00

Betänkande 2013/14:KrU8

Regeringen föreslår ett nytt mål för folkbildningspolitiken. Målet är att ge alla möjligheten att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning. På så sätt bidrar folkbildningen till ökad personlig bildning och delaktighet i samhället.

Vissa regler för folkbildningen ska också ändras. Förändringarna innebär bland annat följande:

  • Ett syfte med statsbidraget till folkbildningen är att öka möjligheterna för människor att påverka sin livssituation samt att skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Detta syfte ska ändras så att målgruppen för folkbildningen breddas.
  • De sju verksamhetsområdena som idag styr statsbidraget för folkbildningen tas bort.
  • Statliga myndigheter ska ansvara för utvärderingen av folkbildningen. Statskontoret ska få i uppdrag att genomföra en första samlad utvärdering av folkbildningen. Utvärderingen av studieförbund och folkhögskolor bör ske gemensamt. Men det ska kunna gå att skilja åt dessa vid kommande statliga utvärderingar när behov finns.
  • Folkbildningsrådet bör genomföra en studie om jämställdhet i folkbildningen.
  • Finansieringen och innehållet av teckenspråkstolkutbildningen bör ses över.
  • Kontakttolkutbildningens innehåll och omfattning bör ses över.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 11
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:KrU8 (pdf, 184 kB) Webb-tv debatt om förslag: Folkbildningsfrågor

Betänkande 2013/14:FiU24

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för 2011-2013. Utskottet konstaterar att inflationen har legat en bra bit under inflationsmålet på 2 procent under hela utvärderingsperioden. Samtidigt har resursutnyttjandet i ekonomin legat under den normala nivån.

Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en något mer expansiv penningpolitik under 2012 och under början av 2013. Detta för att inflationen skulle ha kommit närmare målet och resursutnyttjandet i ekonomin skulle ha blivit högre under 2013. Finansutskottet påminner också om att utskottet även i den förra utvärderingen av penningpolitiken, för perioden 2010-2012, drog slutsatsen att Riksbanken hade kunnat föra en något mer expansiv penningpolitik.

Riksdagen godkände utvärderingen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:FiU24 (pdf, 1155 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2011–2013

Betänkande 2013/14:KrU11

8 sidor är en nyhetstidning på lättläst svenska som i dag ges ut av Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, Centrum för lättläst. Regeringen har lämnat ett förslag till riksdagen om att statens stöd till stiftelsen ska avvecklas och att Myndigheten för tillgängliga medier bör överta ansvaret för statens insatser på området lättläst. I samband med det har regeringen också gjort bedömningen att tidningen 8 sidor bör upphandlas av Myndigheten för tillgängliga medier.

Istället för att 8 sidor ska upphandlas av Myndigheten för tillgängliga medier anser riksdagen att regeringen ska utreda frågan om tidningen har en framtid inom ramen för ett public service-uppdrag. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens proposition Lättare att läsa. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i propositionen.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-18

Betänkande 2013/14:KrU11 (pdf, 78 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lättare att läsa

Betänkande 2013/14:KrU9

Riksdagen godkände regeringens förslag på nytt mål för alla statliga beslut och insatser som rör ungdomar mellan 13 och 25 år. Målet är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Det innebär att de nuvarande målen för ungdomspolitiken inte längre ska gälla.

Ungdomspolitiken ska behandla frågor om ungdomars villkor inom många olika områden, till exempel utbildning, arbete, försörjning, bostad, hälsa, inflytande, kultur och fritid. Alla insatser som rör ungdomar bör ha ett ungdomsperspektiv. Regeringen presenterar också ett ungdomspolitiskt handlingsprogram för perioden 2014-2017. Där är tre områden särskilt viktiga: ungdomars inflytande, egen försörjning och psykiska hälsa.

Ändringar ska också göras i skollagen om kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar, det som tidigare hette informationsansvar för icke skolpliktiga ungdomar. Kommunerna får i uppgift att föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret. De insatser som görs ska också dokumenteras på lämpligt sätt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner som lämnats med anledning av förslaget samt nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika ungdomsfrågor.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 27
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:KrU9 (pdf, 2200 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fokus på unga