Dokument & lagar (327 träffar)

Betänkande 2014/15:MJU14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna för handel med utsläppsrätter. Ändringarna är bland annat en anpassning till nya EU-regler.

Systemet med handel av utsläppsrätter innebär att företag och andra verksamheter som omfattas av systemet inte får släppa ut växthusgaser utan särskilt tillstånd. De måste ha så kallade utsläppsrätter. Företag kan också sälja sina utsläppsrätter och köpa andras. För att de ska kunna göra det behöver de ett konto som de anmäler till ett särskilt register för utsläppsrätter. De nya reglerna innebär bland annat att nya typer av konton införs för handeln med utsläppsrätter. Dessutom införs avgifter för öppnande av nya konton.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-05-27 Beslut: 2015-05-27

Betänkande 2014/15:MJU14 (pdf, 1925 kB)

Betänkande 2014/15:FöU9

Företag som bedriver olje- och gasverksamhet till havs, så kallad offshore-verksamhet, ska vid allvarliga olyckor utanför EU rapportera till det EU-land där de är registrerade.

Regeringen eller en av regeringen utsedd myndighet ska utarbeta regler för hur rapporteringen ska gå till. Ansvarig myndighet ska kontrollera att regelverket följs.

Riksdagen sa ja regeringens lagförslag. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som syftar till att fastställa minimikrav för att förebygga allvarliga olyckor vid olje- och gasverksamhet till havs och att begränsa konsekvenserna av sådana olyckor. Sverige inför bara de regler som är nödvändiga för länder som inte har egen gas- och oljeutvinning till havs.

Reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-05 Debatt: 2015-05-20 Beslut: 2015-05-20

Betänkande 2014/15:FöU9 (pdf, 295 kB)

Betänkande 2014/15:MJU2

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till så kallade areella näringar, landsbygd och livsmedel. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Riksdagen sa också delvis ja till regeringens förslag, bland annat när det gäller nytt mål för området.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 15,5 miljarder kronor. Mest pengar går till gårdsstöd (drygt 6 miljarder) och åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (knappt 3 miljarder).

Förslagspunkter: 3
Justering: 2014-12-15 Debatt: 2014-12-18 Beslut: 2014-12-19

Betänkande 2014/15:MJU2 (pdf, 757 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Betänkande 2014/15:KrU3

Riksdagen har i ett så kallat tillkännagivande uppmanat regeringen att tillsätta en utredning av radio- och tv-avgiften i god tid inför nästa sändningstillstånd år 2020. Regeringens utredning ska ta fram en solidariskt finansierad, långsiktig modell som garanterar public service fortsatta oberoende. Den bör vara parlamentariskt sammansatt av ledamöter från alla riksdagspartierna.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om finansieringen av public service, ledningen för Sveriges Radio och Sveriges Television samt tv-program på nationella minoritetsspråk. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2015-03-26 Debatt: 2015-04-08 Beslut: 2015-04-08

Betänkande 2014/15:KrU3 (pdf, 224 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mediefrågor

Betänkande 2014/15:MJU10

Riksdagen uppmanade regeringen i ett par tillkännagivanden att intensifiera arbetet för bättre djurskydd och minskad användning av antibiotika inom EU.

Sverige har i jämförelse med andra länder ett gott djurskydd. De svenska djurbönderna har dock inte kunnat kompenseras för kostnaderna för ett bra djurskydd i form av högre priser. Konkurrenskraftsutredningen, som tillsattes av den förra regeringen, har dessutom konstaterat att konsumenterna i ökad grad väljer importerade livsmedel trots att importländerna kan ha mindre stränga krav på djurskydd.

Riksdagen tycker att det är viktigt att Sveriges höga ambitioner med djurskyddslagstiftningen blir en konkurrensfördel för svenska djurbönder. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att driva på arbetet för bättre djurskydd inom EU. När EU skärper kraven måste Europas bönder anpassa sin djurhållning till de nya kraven medan de svenska bönderna redan håller en hög nivå.

Svenska djur får minst antibiotika i hela EU. Trots det har antibiotikaresistensen ökat över tid i Sverige. Med ökad rörlighet hos människor, djur och livsmedel sprids antibiotikaresistens allt snabbare. Resistensen är ett växande problem inom EU. Riksdagen uppmanade därför regeringen att intensifiera arbetet inom EU för att minska antibiotikaanvändningen inom djurhållningen.

Riksdagens beslut grundade sig på motioner.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 15
Justering: 2015-04-21 Debatt: 2015-04-29 Beslut: 2015-04-29

Betänkande 2014/15:MJU10 (pdf, 528 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskydd

Betänkande 2014/15:KrU1

Riksdagen beslutade att återförvisa kulturutskottets betänkande om fördelningen av pengar i statsbudgeten till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2015. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 1
Justering: 2014-12-12 Debatt: 2014-12-18 Beslut: 2014-12-18

Betänkande 2014/15:KrU1 (pdf, 719 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Betänkande 2014/15:KrU11

Reglerna som gäller tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher ändras. Bland annat ska den myndighet som utövar tillsyn få fler möjligheter att straffa en arrangör som bryter mot villkoren för sitt tillstånd eller som inte lämnar upplysningar eller handlingar enligt de regler som gäller. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen uppmanade också regeringen att betona hur viktigt det är att värna det civila samhället, att det civila samhället stärks och att dess självständighet bevaras. Detta bör bland annat ske genom att onödiga regler och hinder tas bort för det civila samhällets organisationer. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlade om det civila samhället, allmänna samlingslokaler, idrott och trossamfund.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 7
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-11

Betänkande 2014/15:KrU11 (pdf, 738 kB) Webb-tv debatt om förslag: Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

Betänkande 2014/15:KrU10

Riksdagen sa nej till motioner om kulturarvsfrågor från allmänna motionstiden 2014. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om arkeologiska undersökningar och utredningar, förslag om skärpta straff för kulturarvsbrott, omhändertagande av fornfynd och funktionshindersperspektiv i museisektorn.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 10
Justering: 2015-03-19 Debatt: 2015-03-26 Beslut: 2015-04-08

Betänkande 2014/15:KrU10 (pdf, 414 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kulturarvsfrågor

Betänkande 2014/15:KrU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om folkbildningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om vikten av folkbildning, satsning på digital folkbildning, kvalitetssäkring av folkbildningen och om ensamkommande barn och ungdomar på folkhögskola.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 2
Justering: 2015-03-26 Debatt: 2015-04-08 Beslut: 2015-04-09

Betänkande 2014/15:KrU8 (pdf, 252 kB) Webb-tv debatt om förslag: Folkbildningsfrågor

Betänkande 2014/15:KrU4

EU-kommissionen drog 2014 Sverige inför EU-domstolen eftersom den anser att Sveriges spelmonopol bryter mot den fria rörligheten för tjänster i EU. Regeringen har i samband med detta meddelat att den ska utreda ett licenssystem för spel. Riksdagen anser, som regeringen, att det är viktigt att samarbeta över blockgränserna för att kunna införa ett långsiktigt licenssystem på spelområdet i Sverige. Därför uppmanar riksdagen regeringen att lämna direktiven till den planerade utredningen under 2015.

Den som anordnar så kallade LAN-spel för allmänheten, med datorer ihopkopplade i nätverk, måste i dag ansöka om tillstånd och betala avgifter. Riksdagen föreslår att tillståndsplikten ska tas bort eller att LAN-spel avgiftsbefrias och uppmanar regeringen att påskynda det arbete som redan pågår i frågan.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 1
Justering: 2015-03-05 Debatt: 2015-03-19 Beslut: 2015-03-25

Betänkande 2014/15:KrU4 (pdf, 242 kB)

Betänkande 2014/15:KrU5

Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om kultur- och fritidsfrågor för barn och unga. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om jämställd fördelning av offentliga medel för ungdomars fritidsaktiviteter, främjande av kulturverksamhet på teckenspråk, trakasserier på nätet, Skapande skola och en kontaktplattform på nätet för barn och unga.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 1
Justering: 2015-03-05 Debatt: 2015-03-19 Beslut: 2015-03-25

Betänkande 2014/15:KrU5 (pdf, 263 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kultur och fritid för barn och unga

Betänkande 2014/15:KrU9

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en lagändring som innebär att antalet ledamöter i styrelsen för Sveriges författarfond minskas. Lagen gäller den 1 augusti 2015.

Riksdagen har även behandlat motioner inom litteratur, läsande och språk. I samband med det uppmanade riksdagen regeringen att verka för att ytterligare öka antalet så kallade fristäder i Sverige. Fristäder är platser i Sverige där förföljda konstnärer bland annat kan få skydd, boende och månadsstipendium.

Riksdagen sa nej till övriga motioner som handlar om läsfrämjande åtgärder, ett nationellt lånekortssystem, ett nationellt uppdrag till Astrid Lindgrens Näs, skärpning av språklagen, nordisk språkförståelse, vissa minoriteters kulturarv samt punktskrift.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 6
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-11

Betänkande 2014/15:KrU9 (pdf, 429 kB) Webb-tv debatt om förslag: Litteratur, läsande och språk

Betänkande 2014/15:KrU6

Riksdagen sa i huvudsak ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2015. Sammanlagt går 12,7 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till folkbildning, idrott och regional kulturverksamhet. Den 18 december beslutade riksdagen att återförvisa kulturutskottets betänkande om fördelningen av pengar i statsbudgeten till kultur, medier, trossamfund och fritid för ny behandling i kulturutskottet. 15 miljoner kronor omfördelas från anslaget bidrag till regional kulturverksamhet till bidrag till litteratur och kulturtidskrifter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att målet för området medier ska vara att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 1
Justering: 2014-12-18 Debatt: 2014-12-19 Beslut: 2014-12-19

Betänkande 2014/15:KrU6 (pdf, 716 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (förnyad behandling)

Betänkande 2014/15:FöU11

Riksdagen sa ja till förslagen i regeringens proposition om den försvarspolitiska inriktningen för åren 2016-2020. Förslaget innebär följande.

Från och med 2016 ska målet för det militära försvaret vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja landets säkerhet. Detta ska ske genom att

  • hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen
  • förebygga och hantera konflikter och krig
  • skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp
  • skydda samhället.

Målen för det civila försvaret ska från och med 2016 vara att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Krigsförbanden i Försvarsmaktens organisation får en ny inriktning från 2016. Alla delar av organisationen som har uppgifter att lösa vid höjd beredskap organiseras som krigsförband och ges ett krigsduglighetskrav. Krigsförbanden består av stående förband, kontraktsförband, hemvärnsförband och depåförband. Utöver krigsförbanden finns det en förbandsreserv och en personalreserv. Försvarsmaktens operativa förmåga bör utgå från målen för det militära försvaret och kraven på tillgänglighet i fredstid och på beredskap för intagande av höjd beredskap.

I övrigt ser riksdagen positivt på att regeringen har aviserat att den planerar att förstärka försvarsbudgeten under perioden med 10,2 miljarder kronor i de kommande budgetpropositionerna. Riksdagen välkomnar också att regeringen tänker utreda försvarets personal-, materiel- och logistikförsörjning och att den militära närvaron på Gotland ska stärkas.

De säkerhetspolitiska frågorna i regeringens proposition behandlades i försvars- och utrikesutskottets betänkande 2014/15:UFöU5.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 23
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-15 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:FöU11 (pdf, 359 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Betänkande 2014/15:FöU10

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tog upp Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen. Riksrevisionens slutsats var att arbetet med informationssäkerhet inte är ändamålsenligt och lämnade ett antal rekommendationer till regeringen. Regeringen instämde i stort, men betonade också att ändringar redan gjorts på området och att ytterligare åtgärder övervägdes.

Riksdagen såg allvarligt på Riksrevisionens slutsats men konstaterade också att regeringen har påbörjat ett förändringsarbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:FöU10 (pdf, 79 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen

Betänkande 2014/15:FöU7

Regeringen bör inrätta ett centrum som har specialkompetens i frågor som rör de så kallade veteraner som har tjänstgjort i olika internationella insatser och deras anhöriga. Det anser riksdagen i ett så kallat tillkännagivande.

Uppdraget, tillkännagivandet, kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om försvarets personalförsörjning och Försvarsmaktens personalpolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 8
Justering: 2015-02-19 Debatt: 2015-03-11 Beslut: 2015-03-12

Betänkande 2014/15:FöU7 (pdf, 85 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2014/15:FöU6

Riksdagen uppmanade regeringen att tillsätta en särskild utredning om alarmeringstjänsten i ett så kallat tillkännagivande. Syftet med utredningen är att se över hur en enhetlig myndighet för alarmeringstjänsten ska organiseras, vilka de huvudsakliga uppgifterna för myndigheten bör vara och hur arbetet mellan de olika aktörerna kan samordnas.

Försvarsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, anser att alarmeringstjänsten är en central samhällsfunktion som ska garantera medborgarna en snabb, säker och effektiv larmbehandling. Dessutom tycker utskottet att en samordnad alarmeringstjänst är en viktig grund för samhällets skydd mot olyckor och krisberedskap och för samordningen av resurser vid större händelser och kriser i samhället.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 som rör frågor om samhällets krisberedskap.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 13
Justering: 2015-02-05 Debatt: 2015-02-12 Beslut: 2015-02-18

Betänkande 2014/15:FöU6 (pdf, 344 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samhällets krisberedskap

Betänkande 2014/15:FöU5

Regeringen har redovisat resultatet av den granskning av signalspaning i försvarets underrättelseverksamhet som har gjorts under 2013. Siun, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, är den myndighet som kontrollerar och granskar verksamhet som bedrivs enligt den så kallade signalspaningslagen.

Under 2013 genomförde Siun 28 granskningar av försvarsunderrättelseverksamheten som helhet, vilket är 6 fler än under 2012. Av dessa granskningar rörde 14 Försvarets radioanstalt, FRA, varav 7 enligt signalspaningslagen. Enligt signalspaningslagen måste Siun även på en enskild persons begäran kontrollera om hans eller hennes meddelande har inhämtats i samband med signalspaning. Om så är fallet ska myndigheten kontrollera om inhämtningen och behandlingen av uppgifterna har skett lagenligt. Siun genomförde 62 kontroller på enskilda personers begäran under 2013, jämfört med 4 under 2012. Inget otillbörligt framkom vid kontrollerna, enligt regeringens skrivelse.

Granskningen har inte lett till att Siun fört fram några synpunkter eller förslag till åtgärder till varken regeringen eller FRA, den myndighet som sköter signalspaningen.

Riksdagen finner att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning fungerar på det sätt som det är tänkt i lagstiftningen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2015-02-17 Debatt: 2015-03-04 Beslut: 2015-03-04

Betänkande 2014/15:FöU5 (pdf, 65 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Betänkande 2014/15:MJU13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna att Kyotoprotokollet förlängts med en andra period, den så kallade Dohaändringen. Den andra perioden inleddes den 1 januari 2013 och avslutas den 31 december 2020. Under den åtar sig Sverige, som medlem i EU, att tillsammans med övriga medlemsstater och Island minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till 2020 jämfört med 1990.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att godkänna ett separat avtal mellan EU och Island som reglerar det gemensamma åtagandet om minskning av utsläppen. Syftet med riksdagens godkännande är att Sverige ska kunna ratificera Dohaändringen och Islandsavtalet.

Förslagspunkter: 31 Reservationer: 30
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-05-27 Beslut: 2015-05-27

Betänkande 2014/15:MJU13 (pdf, 648 kB) Webb-tv debatt om förslag: Klimatpolitik m.m.

Betänkande 2014/15:KrU2

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om vissa kulturfrågor. Motionerna handlar bland annat om scenkonstområdet, bild- och formområdet och kulturskaparnas villkor.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 6
Justering: 2015-02-05 Debatt: 2015-02-12 Beslut: 2015-02-12

Betänkande 2014/15:KrU2 (pdf, 261 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa kulturfrågor