Dokument & lagar (373 träffar)

Betänkande 2016/17:KrU2

Det ska införas en åldersgräns på 18 år för att få delta i tillståndspliktiga lotterier, det vill säga lotterier som bara får anordnas med särskilt tillstånd. Lotteri kan bland annat omfatta en del bingospel, automatspel eller tärningsspel där spelaren kan vinna pengar.

För att minska risken för skadligt och överdrivet spelande måste den som anordnar lotteriet följa krav på måttfullhet vid marknadsföring. Marknadsföringen får inte riktas särskilt mot den som är under 18 år.

Den som bedriver spelverksamheten måste göra det på ett sätt som inte underlättar ett överdrivet spelande. Det kan till exempel handla om att begränsa spelandet i tid eller pengar.

Dessutom ska det bli tydligare i lagen vilka som har möjlighet att få lotteritillstånd av regeringen.

Förslagen på lagändringar bygger på EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-29 Debatt: 2016-12-06 Beslut: 2016-12-07

Betänkande 2016/17:KrU2 (pdf, 689 kB)

Betänkande 2016/17:JuU3

Riksrevisionen har granskat Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens verksamhet. I granskningen ingår också att undersöka om nämndens tillsyn leder till åtgärder hos de brottsbekämpande myndigheterna. Riksrevisionens sammanfattande slutsats är att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har fått tillräckliga förutsättningar för att kunna bedriva verksamheten ändamålsenligt och effektivt. Nämnden utför också sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Det finns ett antal förhållanden som kan påverka verksamhetens effektivitet. Riksrevisionen framför ingen kritik mot regeringen eller myndigheterna och lämnar inga rekommendationer.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om granskningen. Regeringen anser att Riksrevisionens iakttagelser i rapporten är relevanta, och man delar de bedömningar som ligger till grund för slutsatserna i rapporten.

Justitieutskottet konstaterar att Säkerhets- och integritetskyddsnämnden har en viktig roll i arbetet med att bevaka att reglerna som finns för att skydda den personliga integriteten följs. Utskottet välkomnar därför Riksrevisionens granskning och delar även de bedömningar regeringen gör i sin skrivelse. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-20 Debatt: 2016-10-26 Beslut: 2016-10-26

Betänkande 2016/17:JuU3 (pdf, 257 kB)

Betänkande 2016/17:TU15

Tillsynen av mindre fartyg som används till sjöfart ska moderniseras och utvecklas. Fartygsägare ska börja genomföra löpande kontroller på sina fartyg och dokumentera dessa, så kallad egenkontroll. Resultatet ska rapporteras till Transportstyrelsen som ska utföra tillsyn av de här egenkontrollerna.

I dag kontrolleras i praktiken bara större fartyg genom tillsynsbesök. Anledningen är bland annat att systemet med besök är resurskrävande. Förändringen innebär alltså att ett alternativt tillsynssätt införs, dokumentationskontroll, där Transportstyrelsen även kommer att granska de mindre fartygen.

Andra förändringar som införs är bland annat att Transportstyrelsen får överlåta till en privat aktör att utfärda och förnya certifikat. Dessutom ska kravet på fartcertifikat bestämmas av fartygets längd i stället för dess volym för att bättre möta internationella standarder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:TU15 (pdf, 1909 kB)

Betänkande 2016/17:JuU22

Regeringen vill införa en ny lag som ska underlätta vid de kontroller som Olaf, europeiska byrån för bedrägeribekämpning, genomför i Sverige. Olaf är det EU-organ som arbetar för att avslöja och stoppa bedrägerier med EU-pengar.

Lagen innebär att de svenska myndigheter som deltar i Olafs kontroller ska ges utökade befogenheter. Bland annat ska de få de undersökningsbefogenheter som behövs vid Olafs platskontroller, och kunna begära handräckning av Kronofogdemyndigheten.

Syftet med lagen är att bättra svara upp till de krav som EU:s medlemsländer har på sig om att ge Olaf det stöd som behövs i arbetet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-16 Debatt: 2017-03-22 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:JuU22 (pdf, 709 kB)

Betänkande 2016/17:TU19

Regeringen vill införa ändringar i fordonslagen. Den föreslagna ändringen innebär att poliser och bilinspektörer som utför flygande inspektioner och kontroller av fordons last ska ha en utbildning som är anpassad till EU:s krav.

Dessutom ska regeringen ha rätt att meddela kraven på utbildning och kompetens för de poliser och bilinspektörer som utför kontrollerna. Regeringen kan också välja att delegera kravställandet till en myndighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringen börjar gälla den 20 maj 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-05

Betänkande 2016/17:TU19 (pdf, 524 kB)

Betänkande 2016/17:JuU24

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som ska göra domstolarnas handläggning av mål och ärenden i mark- och miljöprocessen effektivare och mer ändamålsenlig.

Beslutet innebär bland annat

  • att Mark- och miljööverdomstolen ska vara första instans istället för Högsta domstolen för prövning av särskilda rättsmedel som gäller vissa kommunala beslut
  • att Mark- och miljööverdomstolens behörighet att pröva särskilda rättsmedel som gäller de tidigare fastighetsdomstolarnas beslut regleras
  • att mark- och miljödomstolar och Mark- och miljööverdomstolen i vissa fall får förena mål eller ärenden som handläggs enligt ärendelagen till gemensam handläggning
  • att Mark- och miljööverdomstolens sammansättning när den prövar överklagade ärenden och särskilda rättsmedel regleras.

Särskilda rättsmedel är de möjligheter som i vissa fall kan användas för att få ett rättsligt beslut prövat på nytt, när beslutet vunnit laga kraft och inte längre kan överklagas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-26

Betänkande 2016/17:JuU24 (pdf, 579 kB)

Betänkande 2016/17:JuU10

Bestämmelserna om misstänkta personers rätt att ta del av utredningsmaterial ska bli tydligare. Det innebär bland annat att det klargörs att den misstänktes rätt att ta del av omständigheter som har betydelse för åtalet är ovillkorlig. Det blir också tydligare i vilka fall den misstänkte har rätt att få en kopia av utredningsmaterialet.

Insynsrätten kan begränsas i vissa fall, till exempel om det finns risk att sekretessbelagda uppgifter lämnas vidare.

Lagändringarna innebär bland annat också att förundersökningarna ska dokumenteras bättre genom att förhör oftare ska spelas in med både ljud och bild.

Syftet med regeringens förslag är att öka rättssäkerheten och förutsebarheten för den som misstänks för brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-02-22 Beslut: 2017-02-22

Betänkande 2016/17:JuU10 (pdf, 2472 kB)

Betänkande 2016/17:JuU26

Samverkan mellan domstolarna ska bli bättre. Regeringen vill bland annat att justitieråd ska kunna tjänstgöra korsvis i Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen. Dessutom ska det bli ökade möjligheter att delegera beredningsåtgärder, det vill säga förberedandet av ett mål, i hovrätt, tingsrätt, kammarrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd. Syftet är större flexibilitet och mer effektiv handläggning, samt att frigöra tid för migrationsdomstolarna som har ett kraftigt ökat antal mål och långa handläggningstider. Riksdagen sa ja till förslaget och att den nya lagen börjar gälla den första juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-16 Debatt: 2017-05-31 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:JuU26 (pdf, 1702 kB)

Betänkande 2016/17:JuU12

Justitieutskottet har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om lagen om särskild utlänningskontroll. Lagen innehåller särskilda åtgärder som syftar till att förebygga våldsdåd med internationell bakgrund. I skrivelsen redogör regeringen för hur lagen har använts mellan den 1 juli 2015 och den 30 juni 2016.

Sedan 2010 har antalet attentat och attentatshot med koppling till Sverige ökat. Det handlar framförallt om aktörer som motiveras av våldsbejakande islamistisk extremism. Sveriges deltagande i internationella militära operationer i Afghanistan, Irak och Mali kan medföra att Sverige uppfattas som ett legitimt mål. Hittills har runt 300 individer lämnat Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper i Syrien eller Irak. Av dessa individer har ungefär 140 återvänt till Sverige. Under det senaste året har dock antalet nya resenärer minskat. Det är oklart vad nedgången beror på, men sannolikt har flera faktorer spelat en roll, däribland den skärpta kontrollen av den turkiska gränsen och Daishs alltmer trängda militära läge. Möjligen har också kriminaliseringen av resor i terrorismsyfte spelat roll.

Terrorismen är ett globalt hot som kräver globalt samarbete. Sverige jobbar mot terrorhotet i en rad olika internationella konstellationer, bland annat inom ramen för EU-samarbetet och inom FN. Regeringen fattade under den aktuella perioden sju beslut med stöd av lagen. Besluten handlade framförallt om överklaganden av Migrationsverkets beslut om utvisning.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:JuU12 (pdf, 338 kB)

Betänkande 2016/17:JuU11

Justitieutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om hemliga tvångsmedel under 2015. Det är en årlig redovisning som handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av hemliga metoder som rumsavlyssning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation. De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till privatliv.

Under 2015 gavs drygt 9500 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket är fler än 2014 och 2013.

Säkerhetspolisen fattade totalt 377 beslut om hemliga tvångsmedel med stöd av bestämmelserna i rättegångsbalken och lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.

Utskottet håller med regeringen om att de hemliga tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att de hemliga tvångsmedlen inneburit en reell nytta. Utskottet välkomnar att även Säkerhetspolisens användning av hemliga tvångsmedel numera redovisas. 

 Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:JuU11 (pdf, 232 kB)

Betänkande 2016/17:JuU32

Den som har skjutvapen eller ammunition utan tillstånd ska nästa år kunna lämna in sina vapen till polisen, utan att dömas för vapeninnehav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tidsbegränsad vapenamnesti.

Vapenamnestin ska gälla under perioden februari-april 2018 och syftet är att minska antalet illegala vapen i samhället.

Riksdagen anser dock att även handgranater ska omfattas av vapenamnestin. Regeringen borde därför så snart som möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag om en tidsbegränsad amnesti för handgranater. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-20 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:JuU32 (pdf, 368 kB)

Betänkande 2016/17:JuU4

Riksdagen sa ja till justitieutskottets initiativ till en mindre lagändring som handlar om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Lagändringen är av teknisk karaktär och innebär att en felaktig utformning av lagen rättas till.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-29 Debatt: 2016-10-12 Beslut: 2016-10-12

Betänkande 2016/17:JuU4 (pdf, 254 kB)

Betänkande 2016/17:JuU17

Områden som är särskilt utsatta för allvarlig brottslighet bör i större utsträckning kunna kameraövervakas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att det sker.

Polisen kan använda sig av hemlig avlyssning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation om det misstänkta brottet bedöms vara tillräckligt allvarligt. Som det är i dag är ett beslut om hemlig avlyssning eller hemlig övervakning kopplat till ett telefonnummer eller en adress och inte till en person. Riksdagen anser att det borde utredas om denna typ av beslut på ett rättssäkert sätt istället skulle kunna kopplas till en person. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att detta utreds.

En rapport från fackförbundet Jusek visar att mer än var fjärde medlem inom rättsväsendet har utsatts för våld, trakasserier, skadegörelse, hot eller mutförsök eller annan påverkan under de senaste två åren. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över ordningen och säkerheten i domstolarna. Men riksdagen tycker att det bör utredas hur arbetet med att förhindra brott mot rättsväsendets anställda kan stärkas i stort. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tredje tillkännagivande.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 20
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-06

Betänkande 2016/17:JuU17 (pdf, 586 kB) Webb-tv debatt om förslag: Processrättsliga frågor

Betänkande 2016/17:JuU16

Riksdagen riktade åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

  • Livstidsstraff bör bli normalstraffet för mord och därför användas i betydligt större utsträckning än i dag. Den lagändring som gjordes 2014 i detta syfte har inte fått avsedd effekt. Riksdagen anser att det är viktigt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som säkerställer detta.
  • Riksdagen vill också att regeringen ser över lagstiftningen om kränkande fotografering. Riksdagen framhåller att det via media har kommit indikationer på att lagen inte omfattar alla situationer som den borde.
  • Riksdagen anser att det krävs en bredare sexualbrottslagstiftning än i dag. Lagstiftningen bör tydligt markera var och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte. Riksdagen anser också att det bör införas ett oaktsamhetsbrott för våldtäkt, vilket i praktiken innebär att ett brott blir lättare att bevisa.
  • Regeringen bör överväga att införa en ny brottsrubricering, grovt sexuellt ofredande. Straffskalan bör vara fängelse i minst nio månader och högst tre år.
  • Straffen bör i högre grad än i dag grunda sig på den brottsliga handlingens straffvärde och mindre på gärningspersonens ålder eller andra omständigheter som är knutna till gärningspersonen.
  • Poliser, personal inom räddningstjänsten, hälso- och sjukvården bör få ett bättre straffrättsligt skydd.
  • Möjligheterna att införa ett tillträdesförbud till butiker för personer som upprepade gånger stjäl eller beter sig illa bör utredas.
  • Regeringen bör utreda om personer som misskött sig i en simhall kan få tillträdesförbud dit. Det kan till exempel röra sig om en person som tidigare begått brott av sexuell karaktär i simhallen.

 

Förslagspunkter: 46 Reservationer: 42
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-06

Betänkande 2016/17:JuU16 (pdf, 876 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffrättsliga frågor

Betänkande 2016/17:JuU14

Minimistraffet för en del allvarliga våldsbrott höjs. Det gäller bland annat grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot och grovt rån. Dessutom vill regeringen skärpa straffet för könsstympning av kvinnor. Minimistraffet för grov misshandel ändras från ett år i fängelse till ett år och sex månader. Minimistraffet för grovt olaga hot ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Straffet för könsstympning ska ändras från fängelse i högst fyra år till fängelse i lägst två år och högst sex år. Anledningen är att regeringen vill markera hur allvarligt den ser på den här typen av brott. Riksdagen sa ja till förslaget och de nya straffskalorna börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-26

Betänkande 2016/17:JuU14 (pdf, 1724 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott

Betänkande 2016/17:KrU7

Kulturutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Teracom och marknäten. I rapporten har revisionen bland annat granskat om Teracom Group bidrar till att public servicebolagens sändningar säkert når hela befolkningen.

Teracom Group är ett statligt ägt bolag som har ett samhällsuppdrag att leverera radio- och tv-sändningar i marknäten till alla. Nu har bolaget börjat satsa på telekomverksamhet utanför marknätet. Enligt Riksrevisionen bör regeringen bland annat se över vilket samhällsuppdrag Teracom Group ska ha eftersom de nya planerna saknar koppling till bolagets samhällsuppdrag.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsförslag från allmänna motionstiden om bland annat finansiering av verksamheten vid Sveriges Radio AB, Sveriges television AB och Sveriges Utbildningsradio AB och uppdrag till Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2017-03-28 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-06

Betänkande 2016/17:KrU7 (pdf, 304 kB) Webb-tv debatt om förslag: Marknäten och public service

Betänkande 2016/17:TU11

En strategi borde tas fram för att säkerhetsställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, inklusive motorcyklister. Det anser riksdagen och vill därför att regeringen ska ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en sådan strategi. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen menar att en strategi behövs då det finns behov av åtgärder för att öka motorcykeltrafikens säkerhet. Till exempel bör vägräckens utformning ses över då de i dag kan utgöra en risk för motorcyklister. Riksdagen konstaterar också att antalet cykelolyckor ökar och ser därför ett behov av insatser som höjer trafiksäkerheten för cyklister.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om ändringar i körkortslagen. Förändringarna innebär bland annat att svenskar inte längre kan förnya sina körkort om de bor permanent utanför Sverige. De lagändringarna som nu görs innebär att samma regler gäller oavsett om man bor inom eller utanför EES. Förändringarna innebär att den svenska lagen bättre anpassas till EU-regler.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 21
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-05

Betänkande 2016/17:TU11 (pdf, 1969 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trafiksäkerhet

Betänkande 2016/17:TU14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny bärighetsklass för vägar, BK4, som ska möjliggöra färd med tyngre fordon än vad som är tillåtet i dag. Riksdagen motsätter sig dock regeringens uttalande i propositionen om att användningen av BK4-klassningen inte får äventyra regeringens ambition att flytta över gods från väg till järnväg och sjöfart. Riksdagen anser att vägarnas bärighet ska vara avgörande för vilket vägnät som upplåts för dessa fordon och att detta bör genomföras skyndsamt. Riksdagens uttalanden om det här bör vara vägledande när ett vägnät ska upplåtas för BK4.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att se över hur längre fordon i högre utsträckning ska kunna tillåtas på det svenska vägnätet.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 15
Justering: 2017-04-06 Debatt: 2017-04-27 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:TU14 (pdf, 1078 kB) Webb-tv debatt om förslag: Väg- och fordonsfrågor

Betänkande 2016/17:TU13

Det behövs en utredning för att skyndsamt stärka den svenska åkerinäringens konkurrenskraft. Det anser riksdagen. Riksdagen uppmanar, i ett tillkännagivande, regeringen att tillsätta en sådan utredning.

Åkerinäringen är av stor betydelse för hela det svenska samhället och dess omsättning stod för nästan fyra procent av Sveriges BNP under 2015. Den svenska åkerinäringen har dock svårt att hävda sig i en internationell konkurrens konstaterar trafikutskottet. Anledningen till det är att lönerna i andra länder ofta är lägre, liksom regelefterlevnaden. Utskottet anser alltså därför att regeringen borde göra mer för att stärka åkerinäringens konkurrenskraft.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 15
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:TU13 (pdf, 562 kB) Webb-tv debatt om förslag: Yrkestrafik och taxi

Betänkande 2016/17:KrU12

Skyddet av kulturegendomar vid en väpnad konflikt eller ockupation ska stärkas. Sedan tidigare är det straffbart att göra stora skador på kulturegendomar vid militära ingrepp. Det utökade skyddet innebär bland annat att blir straffbart att även göra även mindre skador på kulturegendomar som är av största vikt för mänskligheten. Sverige har tidigare undertecknat Haagkonventionen om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Nu ska protokollet godkännas och därmed behöver ändringar göras i den svenska lagen för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla det datum regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-08 Beslut: 2017-06-14

Betänkande 2016/17:KrU12 (pdf, 3953 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt skydd av kulturegendom vid väpnad konflikt och under ockupation