Dokument & lagar (276 träffar)

Betänkande 2016/17:NU7

Framöver kommer fastighetsägare att kunna bestämma om energitorv får utvinnas på den egna fastigheten. Fastighetsägaren ska också få avgöra vem som ska utvinna torven. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Torv används bland annat som bränsle i form av energitorv och till odling i form av odlingstorv. Regeringens förslag innebär också att tillståndsprövningen kring all form av torv samlas i en och samma lagstiftning. Anledningen är att göra tillståndsprövningen mer enhetlig, rättssäker och effektiv.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-10-11 Debatt: 2016-10-26 Beslut: 2016-10-26

Betänkande 2016/17:NU7 (pdf, 1122 kB)

Betänkande 2016/17:NU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny lag, konkurrensskadelagen. Lagen innehåller bland annat regler om att det eller de företag som har begått brott mot konkurrensregler ska ansvara för att ersätta skadan. I den nya lagen framgår också hur denna ersättning ska bestämmas. Ersättning för en skada ska omfatta faktisk skada, utebliven vinst samt ränta. Särskilda regler ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag. Preskriptionstiden för dessa typer av brott är fem år från och med att brottet har upphört.

Den nya lagen införs för att följa ett EU-direktiv om skadestånd vid konkurrensbrott. Den nya lagen börjar att gälla den 27 december 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-20 Debatt: 2016-10-26 Beslut: 2016-10-26

Betänkande 2016/17:NU6 (pdf, 1887 kB)

Betänkande 2016/17:NU19

Energimyndigheten får ökade möjligheter att utfärda så kallade ursprungsgarantier för el. En ursprungsgaranti visar vilken typ av energikälla som elen kommer ifrån.

Energimyndighetens ökade befogenheter innebär att systemet med ursprungsgarantier för el kan utvecklas löpande och att ursprungsgarantierna kan överföras till andra EU-länder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 6
Justering: 2017-04-06 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:NU19 (pdf, 943 kB)

Betänkande 2016/17:NU18

Rättssäkerheten vid medling i vissa upphovsrättstvister ska öka. Bland annat ska det bli tydligare vem som ska kunna utses till medlare. Dessutom ska handläggningen av ärenden flyttas från regeringen till domstol. Domstolen ska också bestämma en tidsgräns för när medlingen senast ska vara avslutad. Tvisterna kan bland annat gälla upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk.

Bibliotek behöver inte heller längre få tillstånd från regeringen för att för att anpassa upphovsrättsligt skyddade verk till personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-06 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:NU18 (pdf, 1549 kB)

Betänkande 2016/17:TU15

Tillsynen av mindre fartyg som används till sjöfart ska moderniseras och utvecklas. Fartygsägare ska börja genomföra löpande kontroller på sina fartyg och dokumentera dessa, så kallad egenkontroll. Resultatet ska rapporteras till Transportstyrelsen som ska utföra tillsyn av de här egenkontrollerna.

I dag kontrolleras i praktiken bara större fartyg genom tillsynsbesök. Anledningen är bland annat att systemet med besök är resurskrävande. Förändringen innebär alltså att ett alternativt tillsynssätt införs, dokumentationskontroll, där Transportstyrelsen även kommer att granska de mindre fartygen.

Andra förändringar som införs är bland annat att Transportstyrelsen får överlåta till en privat aktör att utfärda och förnya certifikat. Dessutom ska kravet på fartcertifikat bestämmas av fartygets längd i stället för dess volym för att bättre möta internationella standarder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:TU15 (pdf, 1909 kB)

Betänkande 2016/17:TU19

Regeringen vill införa ändringar i fordonslagen. Den föreslagna ändringen innebär att poliser och bilinspektörer som utför flygande inspektioner och kontroller av fordons last ska ha en utbildning som är anpassad till EU:s krav.

Dessutom ska regeringen ha rätt att meddela kraven på utbildning och kompetens för de poliser och bilinspektörer som utför kontrollerna. Regeringen kan också välja att delegera kravställandet till en myndighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringen börjar gälla den 20 maj 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-05

Betänkande 2016/17:TU19 (pdf, 524 kB)

Betänkande 2016/17:NU10

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att göra ändringar i ellagen. Ändringarna innebär att elanvändare ska få rätt att få sin elförbrukning per timme redovisad utan att betala extra för det.

Dessutom ska regeringen få rätt att sätta upp vilka funktionskrav som ska finnas på elmätarna. Regeringen kan också välja att delegera kravställandet till en myndighet.

De nya lagarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-02

Betänkande 2016/17:NU10 (pdf, 682 kB)

Betänkande 2016/17:NU8

Elkunder med så kallade anvisade elavtal ska få sin el levererad på skäliga villkor. Elleverantörer ska framöver dessutom vara tvungna att tydligt informera de kunder som har ett så kallat anvisat elavtal om vad det innebär. Varje kvartal ska också leverantören informera om vilka andra elavtal kunden skulle kunna välja.

Om en kund inte själv väljer ett elavtal anvisas hon eller han ett avtal hos en elleverantör av det bolag som äger elnätet i det aktuella området. Dessa anvisade avtal är oftast mycket dyrare än andra avtal. Regeringen har föreslagit en rad ändringar i ellagen för att försöka minska förekomsten av dessa avtal. Syftet är också att minska prisskillnaden mellan de anvisade avtalen och andra avtal.

Lagändringarna innebär bland annat att ett anvisat avtal inte ska få ha en längre uppsägningstid än 14 dagar. Om en kund har ett anvisat elavtal måste det finnas information om vad det innebär på varje faktura. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska också få utfärda regler för hur mycket anvisade elavtal som mest får kosta under en viss period.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-01-19 Debatt: 2017-01-25 Beslut: 2017-01-25

Betänkande 2016/17:NU8 (pdf, 956 kB)

Betänkande 2016/17:NU15

Organisationer som förvaltar upphovsrätt ska kunna införa en begränsning av medlemmars rätt att välja ombud inför beslut som ska tas vid organisationernas stämmor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Upphovsrätt förvaltas ofta av organisationer som företräder ett stort antal rättighetshavare. SAMI och STIM är exempel på sådana organisationer. Organisationerna kallas kollektiva förvaltningsorganisationer. Viktiga beslut fattas på organisationernas stämmor och en medlem kan rösta själv eller via ett ombud. Enligt dagens regler kan ett ombud företräda hur många medlemmar som helst. Men regeringen vill nu alltså ge organisationerna rätt att begränsa rätten att anlita ombud. Organisationerna kan i sina stadgar skriva in vem som får vara ombud och hur många medlemmar ett ombud får företräda. En av förutsättningarna är dock att det inte hindrar medlemmarna från att delta i beslutsfattandet på ett lämpligt och effektivt sätt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-03-29 Beslut: 2017-03-29

Betänkande 2016/17:NU15 (pdf, 354 kB)

Betänkande 2016/17:NU25

Riksdagen har godkänt att Sverige och Norge ingår ett nytt avtal som innebär att ändringar kan göras i ett avtal kring elcertifikat. Sedan 2011 har Sverige ett avtal med Norge om en gemensam marknad för elcertifikat.

Ändringarna i avtalet om en gemensam elcertifikatsmarknad behöver göras till följd av nya svenska regler och mål kring produktion av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar till 2030. Elcertifikatssystemet, som ska öka produktionen av förnybar el, förlängs också till 2045.

För att dessa ändringar ska börja gälla krävs alltså att avtalet mellan Norge och Sverige ändras. Riksdagen har godkänt att Sverige och Norge ingår ett nytt avtal som tillåter att det ursprungliga avtalet ändras.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:NU25 (pdf, 230 kB)

Betänkande 2016/17:TU11

En strategi borde tas fram för att säkerhetsställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, inklusive motorcyklister. Det anser riksdagen och vill därför att regeringen ska ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en sådan strategi. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen menar att en strategi behövs då det finns behov av åtgärder för att öka motorcykeltrafikens säkerhet. Till exempel bör vägräckens utformning ses över då de i dag kan utgöra en risk för motorcyklister. Riksdagen konstaterar också att antalet cykelolyckor ökar och ser därför ett behov av insatser som höjer trafiksäkerheten för cyklister.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om ändringar i körkortslagen. Förändringarna innebär bland annat att svenskar inte längre kan förnya sina körkort om de bor permanent utanför Sverige. De lagändringarna som nu görs innebär att samma regler gäller oavsett om man bor inom eller utanför EES. Förändringarna innebär att den svenska lagen bättre anpassas till EU-regler.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 21
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-05

Betänkande 2016/17:TU11 (pdf, 1969 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trafiksäkerhet

Betänkande 2016/17:TU14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny bärighetsklass för vägar, BK4, som ska möjliggöra färd med tyngre fordon än vad som är tillåtet i dag. Riksdagen motsätter sig dock regeringens uttalande i propositionen om att användningen av BK4-klassningen inte får äventyra regeringens ambition att flytta över gods från väg till järnväg och sjöfart. Riksdagen anser att vägarnas bärighet ska vara avgörande för vilket vägnät som upplåts för dessa fordon och att detta bör genomföras skyndsamt. Riksdagens uttalanden om det här bör vara vägledande när ett vägnät ska upplåtas för BK4.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att se över hur längre fordon i högre utsträckning ska kunna tillåtas på det svenska vägnätet.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 15
Justering: 2017-04-06 Debatt: 2017-04-27 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:TU14 (pdf, 1078 kB) Webb-tv debatt om förslag: Väg- och fordonsfrågor

Betänkande 2016/17:TU13

Det behövs en utredning för att skyndsamt stärka den svenska åkerinäringens konkurrenskraft. Det anser riksdagen. Riksdagen uppmanar, i ett tillkännagivande, regeringen att tillsätta en sådan utredning.

Åkerinäringen är av stor betydelse för hela det svenska samhället och dess omsättning stod för nästan fyra procent av Sveriges BNP under 2015. Den svenska åkerinäringen har dock svårt att hävda sig i en internationell konkurrens konstaterar trafikutskottet. Anledningen till det är att lönerna i andra länder ofta är lägre, liksom regelefterlevnaden. Utskottet anser alltså därför att regeringen borde göra mer för att stärka åkerinäringens konkurrenskraft.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 15
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:TU13 (pdf, 562 kB) Webb-tv debatt om förslag: Yrkestrafik och taxi

Betänkande 2016/17:NU17

Riksdagen sa nej till motionsförslag om mineralpolitik. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om den svenska mineralstrategin, avgifter och ersättningar och utvinning av fossila energitillgångar.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 11
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-10 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:NU17 (pdf, 720 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mineralpolitik

Betänkande 2016/17:NU16

Riksdagen sa nej till motionsförslag om regional tillväxtpolitik. Skälen är främst att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om frågor om lokalisering och organisering av statliga myndigheter, kommersiell och offentlig service på landsbygden och återföring av medel från vatten- och vindkraft.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 18
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-10 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:NU16 (pdf, 629 kB) Webb-tv debatt om förslag: Regional tillväxtpolitik

Betänkande 2016/17:NU24

Regeringen får rätt att sälja eller lägga ner vissa statligt ägda företag. Det handlar om Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, Metria AB, Swedish National Road Consulting AB, AB Göta kanalbolag och Swedesurvey Aktiebolag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen kommer efter att regeringen beslutat om en förändrad ägarpolicy för statligt ägda bolag. Däri ingår att kontinuerligt pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att se över bolagens olika uppdrag och inriktning.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:NU24 (pdf, 290 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statligt ägda bolag i omvandling

Betänkande 2016/17:TU18

Inspektioner av utländska fartygs barlastvattenhantering ska kunna göras i större utsträckning än i dag i svenska hamnar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i barlastvattenlagen.

Barlastvatten är det havsvatten som pumpas ombord ett fartyg som inte är fullastat. Det görs för att stabilisera fartyget. Risken med denna hantering är dock att levande organismer som kan vara farliga för miljön sprids runt om i världen. Det är fartygens hantering kring detta som nu alltså kan inspekteras på ett mer ingående sätt.

Nuvarande bestämmelser innebär att personal i de svenska hamnarna i princip bara får inspektera de utländska fartygens certifikat och liknande handlingar. Lagändringen görs för att den svenska lagen bättre ska stämma överens med internationella bestämmelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda nya regler om när inspektionerna får göras i de svenska hamnarna. Regeringen eller myndigheten får också utfärda avgiftsregler som ska gälla alla ärenden som handlar om barlastvattenfrågor och som myndigheten ansvarar för.

Lagändringarna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Regeringens intention är i dagsläget att det kommer att bli den 8 september 2017.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 7
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:TU18 (pdf, 678 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sjöfartsfrågor

Betänkande 2016/17:NU23

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om immaterialrätt. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att stärka immateriella rättigheter, streamning från olovlig källa och privatkopieringsersättningen. Skälen till att riksdagen sa nej är i flera fall att arbete pågår hos regering och myndigheter och att de frågor som tas upp i motionerna ses över inom EU.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:NU23 (pdf, 338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Immaterialrätt

Betänkande 2016/17:NU21

Riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen om elnätet. Riksdagen vill att regeringen ska utreda behovet av kompletterande samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid elnätsinvesteringar, parallellt med de bedömningar som statliga Svenska kraftnät gör. Riksdagen tycker också att Svenska kraftnät bör få ett uppdrag att analysera effektsituationen på några års sikt. Svenska kraftnät är den myndighet som förvaltar och utvecklar det svenska stamnätet för el.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport Förutsättningar för en säker kraftöverföring. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:NU21 (pdf, 318 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring

Betänkande 2016/17:NU20

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som bland annat innebär ett nytt mål för produktionen av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar (TWh) till 2030. Elcertifikatsystemet förlängs också till 2045. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:NU20 (pdf, 1312 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017