Sök

Idag är tillståndsprocesserna för svensk gruvetablering långa och krångliga och dessutom spridda på flera olika myndigheter. Det kan innebära att viktiga investeringar uteblir. Tillståndsprocesserna bör därför förenklas och förkortas för att stärka den svenska gruv- och mineralnäringen. Det tycker riksdagen som riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med konkreta förslag om detta. Riksdagen betonar särskilt möjligheten att ge en myndighet, exempelvis Sveriges geologiska undersökning (SGU), det övergripande ansvaret för hela tillståndsprocessen.

Förslagen till tillkännagivandet finns i motioner från allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

17, 69 minuter

Justering

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-07

Debatt

2019-05-08

Beslut

2019-05-09

Regeringen ska få möjlighet att förändra statens ägande i Telia när bolaget genomför ett så kallat återköpsprogram. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget vill regeringen godkänna att Telia minskar sitt aktiekapital genom att köpa tillbaka aktier på börsen och sedan dra bort dem från marknaden. Eftersom det i sin tur kan innebära att statens ägande ökar så vill regeringen också kunna minska aktieinnehavet till som lägst nuvarande nivå om drygt 37 procent. För att kunna genomföra detta behöver riksdagen ge regeringen de befogenheterna. 

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att se över hur staten kan avveckla sitt ägande i Telia på sikt. Anledningen är bland annat att statens huvudsakliga uppgift inte är att äga och driva bolag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 74 minuter

Justering

2019-03-28

Bordläggning

2019-04-02

Debatt

2019-04-03

Beslut

2019-04-03

EU-direktiv innehåller mål som medlemsländerna ska uppnå och länderna bestämmer själva hur direktiven ska genomföras i den nationella lagstiftningen. Riksdagen anser att de svenska företagens konkurrenskraft ska skyddas. Därför uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att den bör arbeta för att EU-direktiv genomförs i svensk lagstiftning på ett sätt som inte försämrar företagens konkurrenskraft. En utgångspunkt bör vara att EU-direktiv ska införas på miniminivå i den nationella lagstiftningen. När det finns anledning att överskrida miniminivån bör effekterna för företag redovisas tydligt.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när utskottet behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om olika näringspolitiska frågor. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag, som bland andra handlar om företagsfrämjande, kapitalförsörjning, regelförenklingar och riktade insatser mot kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund.

Behandlade dokument

100

Förslagspunkter

12

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

16, 75 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-27

Debatt

2019-03-28

Beslut

2019-04-03

Drygt 7,4 miljarder kronor ur statens budget går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar, drygt 3 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem (Vinnova): forskning och utveckling. Drygt 900 miljoner kronor går till näringslivsutveckling och drygt 750 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel.

Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

32, 91 minuter

Justering

2018-12-14

Bordläggning

2018-12-17

Debatt

2018-12-18

Beslut

2018-12-19

Regeringen har lämnat förslag till mål för forskning och innovation på energiområdet. Det innebär att forskningsinsatserna på energiområdet ska inriktas så att de kan bidra till att uppnå de uppställda energi- och klimatmålen, de energirelaterade miljöpolitiska målen och syftet med den långsiktiga energi- och klimatpolitiken.

Näringsutskottet anser att det är viktigt att energiforskningens mål knyts an till de mål för klimat- och energipolitiken som enligt riksdagsbeslut ska uppnås till 2020 och till regeringens långsiktiga prioriteringar och visioner för 2030 och 2050. Dessa visar vad som krävs för att Sverige ska kunna öka den ekologiska hållbarheten och försörjningstryggheten samtidigt som energipriserna hålls nere till nytta för företagens konkurrenskraft och hushållens energikostnader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-02-20

Beslut

2013-02-20