Sök

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2017. Sammanfattningsvis betonar riksdagen betydelsen av EU-samarbetet, vilket är det bästa verktyget för att hantera de gränsöverskridande utmaningar som medlemsstaterna står inför. EU är också det bästa verktyget för att garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt.

Samtidigt måste EU-samarbetet fortsätta att utvecklas. EU måste visa att unionen är till för EU-medborgarna så att förtroendet för samarbetet kan stärkas. När det gäller det multilaterala handelssystemet behöver EU lyfta fram frihandel som ett viktigt instrument för hållbar tillväxt. Utskottet stödjer kommissionens agenda med målsättningen att sluta fler frihandelsavtal mellan EU och omvärlden. Riksdagen understryker också vikten av att EU fortsätter att vara drivande för att ständigt höja den globala ambitionen i klimatarbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

15

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

24, 121 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

3,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, 2,1 miljarder kronor. 1,4 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och 401 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 94 minuter

Justering

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-08

Debatt

2017-12-11

Beslut

2017-12-12

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2018, som innehåller kommissionens politiska prioriteringar för 2018. Flera andra utskott har yttrat sig över kommissionens arbetsprogram.

Kommissionen antar ett arbetsprogram varje år. Den här gången består programmet av två delar. Den första delen innehåller förslag som ska presenteras före maj 2018 för att hinna behandlas av rådet och Europaparlamentet före EU-parlamentsvalet 2019. Den andra delen innehåller förslag som blickar framåt mot 2025 eller ännu senare.

Utrikesutskottet ser positivt på att kommissionen presenterar ett arbetsprogram med specifika initiativ eftersom det underlättar medlemsländernas planering av EU-arbetet och bidrar till öppenhet kring kommissionens prioriteringar. Utskottet tycker också att det är bra att kommissionen behåller fokus på de tio prioriteringar som den tagit fram för sin mandatperiod, som löper ut den 31 oktober 2019. Det är välkommet att kommissionen prioriterar att omsätta redan utlovade förslag till lagstiftning och därefter genomföra lagstiftningen. Det är även viktigt att kommissionen fortsätter att arbeta för bättre lagstiftning och att genomföra avtalet som finns mellan kommissionen, rådet och parlamentet om bättre lagstiftning.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

47, 162 minuter

Justering

2017-12-05

Bordläggning

2017-12-06

Debatt

2017-12-07

Beslut

2017-12-07

Riksdagen sa ja till ett avtal om ekonomiskt partnerskap mellan EU:s medlemsländer och sex av de länder som ingår i Södra Afrikas utvecklingsgemenskap, de så kallade SADC-länderna. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion.

Avtalet om ekonomiskt partnerskap syftar till att stödja handel, regional integration och SADC-ländernas integration i världsekonomin. Det ska även underlätta en hållbar utveckling i regionen. Vidare får de afrikanska länder som är med i avtalet enhetliga regler med tillträde till EU-marknaden utan tullar och kvotregler.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2017-11-09

Bordläggning

2017-11-15

Debatt

2017-11-16

Beslut

2017-11-16

EU ska vara en stark röst för en fri och rättvis handel i världen. Det kan bland annat leda till ökat välstånd och främja en hållbar utveckling. Det framhåller riksdagen i sin granskning av ett diskussionsunderlag från EU-kommissionen som handlar om globalisering. Syftet med underlaget är att starta upp diskussioner i EU:s medlemsländer om hur de vill att EU ska utvecklas i framtiden.

Riksdagen håller med om att vissa utmaningar som berör alla medlemsländer borde hanteras på EU-nivå. Det kan till exempel vara klimatförändringar och ekonomisk tillväxt. Samtidigt påpekar riksdagen att samarbetet inom EU måste utvecklas och förbättras på ett sätt som respekterar subsidiaritetsprincipen. Det vill säga principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen vill också betona att insatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram är viktiga. Det är program som finns för att stärka tillväxt och skapa jobb, de finansieras genom EU:s gemensamma budget. När Storbritannien går ur EU kommer intäkterna att minska och i och med det anser utskottet att även EU-budgeten måste minskas.

Riksdagen lade granskningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

25, 99 minuter

Justering

2017-10-19

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

Sveriges delegation till Europarådets parlamentariska församling, PACE, har redogjort för sin verksamhet under 2015. Församlingen har vid flera tillfällen debatterat migration, flyktingkrisen och kampen mot terrorism. Den svenska delegationen deltog i både församlings- och utskottsarbete under året.

Utrikesutskottet har granskat redogörelsen och riksdagen lade den till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 69 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15

Ett enhetligt patentskydd och en patentdomstol kommer att införas i EU, som ett resultat av ett fördjupat samarbete mellan 26 EU-länder. Nu anpassas de svenska lagarna till de kommande EU-reglerna. Förslagen syftar till att öka rättssäkerheten på patentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om immaterialrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2015. Förslagen i motionerna handlar bland annat om företagens hantering av immateriella tillgångar, patentskydd och åtgärder för att skydda patent, åtgärder för att stärka och skydda upphovsrätten samt ersättning för privatkopiering. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 43 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

Handeln med andra länder är viktigt för ett litet land som Sverige och möjligheten till export påverkar både ekonomin och sysselsättningen. Det konstaterar näringsutskottet som behandlat regeringens skrivelse om en ny exportstrategi.

I skrivelsen slår regeringen fast att Sveriges exportandelar har minskat i relation till omvärlden. För att stärka svenska företags exportmöjligheter tycker regeringen nu att statliga insatser behövs. Den har därför tagit fram en ny exportstrategi. Exportstrategin syftar bland annat till att öka exporten och att öka Sveriges attraktionskraft för investeringar. Strategin ska också bidra till regeringens mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Näringsutskottet håller med regeringen om att statliga insatser behövs, framförallt till små och medelstora företag. Utskottet tycker därför det är bra att regeringen har en plan för hur exporten ska stärkas.

Riksdagen la därför ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt. Motiveringen var bland annat att regeringen redan jobbar med en del av förslagen inom ramen för exportstrategin. Motionsförslagen handlade bland annat om handelsfrämjande, frihandel, rättvis handel och marknadsföring av Sverige.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

12

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

45, 141 minuter

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 om handelspolitiska frågor. Motionerna handlade om internationell handel och EU:s inre marknad. Flera berörde de olika handelsavtal som EU förhandlar om, till exempel det transatlantiska handels- och investeringsavtalet (TTIP) mellan EU och USA och det nya avtalet för tjänstehandel (TISA). Riksdagens näringsutskott betonade att avtalen inte får göra avkall på EU:s krav på hälsoskydd, miljöskydd och socialt skydd. Det är först när avtalen är slutförhandlade som det går att ta ställning till dem. Andra motioner tog upp att EU:s inre marknad bör vidareutvecklas när det gäller e-handel och tjänster.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning till den politik som förs och att insatser redan görs inom flera av de områden som motionerna handlade om.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Riksdagen har granskat EU-kommissionens planer på att utveckla EU:s gemensamma yttre handelspolitik. Riksdagen ställde sig på ett övergripande plan positivt till den nya strategin.

EU-kommissionen har i ett meddelande beskrivit en ny övergripande handelsstrategi och åtgärder som kommissionen vill lägga fram inom området. Det handlar bland annat om att se till att handelspolitiken är uppdaterad, att skapa mer insyn i investerings- och handelspolitiken och att bestämmelser om korruptionsbekämpning ska finnas med i framtida handelsavtal.

Riksdagens näringsutskott ställde sig positivt till den nya handelsstrategin. Utskottet menar att Sverige bör vara en tydlig röst inom EU för en öppen och fri handel och motverka protektionism. Utskottet tycker också det är bra om sättet att lösa tvister i handelsavtal genom en så kallad tvistlösningsmekanism reformeras.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

3

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

25, 83 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Riksdagen har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen och EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik om en översyn av den europeiska grannskapspolitiken, det vill säga EU:s politik gentemot ett antal grannländer utanför EU.

Riksdagens utrikesutskott konstaterade att det har skett förändringar i EU:s omvärld sedan 2011 när grannskapspolitiken sågs över förra gången. Ryssland utmanar EU:s politik i Östeuropa och det råder konflikter i Mellanöstern och Nordafrika. Utskottet välkomnade därför att grannskapspolitiken ses över och betonade att grannskapspolitiken måste baseras på de universella värderingar som EU-samarbetet bygger på. Utskottet såg positivt på ambitionen att stärka grannskapspolitiken när det gäller exempelvis migration och säkerhetsrelaterade frågor, som är två av många viktiga frågor inom grannskapspolitiken. Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 35 minuter

Justering

2015-12-08

Bordläggning

2015-12-09

Debatt

2015-12-10

Beslut

2015-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om 6 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet näringsliv.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om regeländringar gällande AB Svensk Exportkredit, AB Götakanal bolag och SAS AB. Ändringarna berör ägarstruktur (AB Svensk Exportkredit), användning av vinst (AB Götakanal bolag) och försäljningskostnader (SAS AB).

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

53, 137 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till regional tillväxt för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för regional tillväxt är drygt 3,2 miljarder kronor. Pengarna går främst till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. I summan ingår även EU-medel för regionalpolitiska satsningar.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 84 minuter

Justering

2015-11-24

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-03

AVS-länderna kallas en grupp av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet. Sedan 2000 har EU och AVS-länderna ett avtal som rör politisk dialog, ekonomiskt samarbete, handel och bistånd, det så kallade Cotonouavtalet. Avtalet går ut 2020 och därför har EU tagit fram ett samrådsdokument för ett kommande samarbete.

Utrikesutskottet har granskat dokumentet och anser att det är viktigt att det kommande avtalet grundar sig på parternas gemensamma intressen och att det på ett bättre sätt tar hänsyn till ländernas olika utvecklingsnivåer. Utskottet anser också att det är viktigt att respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati, rättsstatens principer och god samhällsstyrning även efter 2020 ligger till grund för samarbetet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2015-11-19

Bordläggning

2015-11-24

Debatt

2015-11-25

Beslut

2015-11-25