Sök
35 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2004/05, 1918, Justitieutskottet, sorterat efter datum
Betänkande 2004/05:JUU27
Reglerna för svenska pass ändras den 1 oktober 2005, främst för att höja säkerheten i passen. Bland annat ska passen förses med en så kallad biometrisk information. Den som ansöker om pass ska vara skyldig att låta passmyndigheten ta en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte. Bilden sparas sedan på ett lagringsmedium i passet. Det ska bli svårare för personer som dömts till frihetsberövande påföljder att lämna landet under verkställigheten. Till exempel ska pass som förvaras av en kriminalvårdsanstalt inte annat än i undantagsfall få disponeras av den intagne.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 22, 68 minuter
- Justering
- 2005-06-02
- Debatt
- 2005-06-13
- Beslut
- 2005-06-15
Betänkande 2004/05:JUU19
För att minska de illegala vapnen i Sverige vill riksdagen införa en tillfällig vapenamnesti. Under månaderna juli - september 1993 gällde en vapenamnesti i Sverige. En särskild lag innebar att den person som hade ett skjutvapen utan att vara berättigad till det inte skulle dömas till ansvar för brott enligt den dåvarande vapenlagen om han frivilligt lämnade vapnet till polisen. Nu vill riksdagen införa en ny tillfällig vapenamnesti. Riksdagen uppmanar regeringen att lämna ett sådant förslag som riksdagen kan fatta beslut om.
- Behandlade dokument
- 39
- Förslagspunkter
- 30
- Reservationer
- 28
- Justering
- 2005-06-02
- Debatt
- 2005-06-16
- Beslut
- 2005-06-16
Betänkande 2004/05:JUU29
De allmänna domstolarna ska i mycket större omfattning använda modern teknik. Dessutom ska prövningstillstånd gälla för de flesta tvistemål och i alla domstolsärenden som överklagas från tingsrätten till hovrätten. Tanken med lagändringarna är att få mer rättsäkra, effektiva och funktionella rättegångar i tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen. Lagändringarna gäller tvistemål och domstolsärenden men inte brottmål. Försöksverksamheten med att använda videokonferens blir permanent i domstolarna. Med hjälp av videokonferens kan domstolen till exempel enklare höra en person som befinner sig i en annan del av Sverige eller i ett annat land. Riksdagen delar regeringens uppfattning att tyngdpunkten för rättskipningen i ska ligga i tingsrätterna. Därför införs prövningstillstånd för de flesta tvistemål och domstolsärenden som överklagas från tingsrätten till hovrätten.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 9
- Justering
- 2005-05-31
- Debatt
- 2005-06-16
- Beslut
- 2005-06-16
Betänkande 2004/05:JUU35
Riksdagen godkände internationella överenskommelser som syftar till att utveckla det internationella straffrättsliga samarbetet med Förenta staterna, USA. Det gäller ett avtal från år 2001 mellan Sverige och Förenta staterna om rättslig hjälp i brottmål, två avtal mellan EU och Förenta staterna, varav ett om ömsesidig rättslig hjälp och ett om utlämning, samt två för EU-avtalen nödvändiga bilaterala instrument. Dessutom föreslås vissa lagändringar som syftar till att uppfylla åtaganden som följer med EU-avtalet om utlämning.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Justering
- 2005-05-26
- Debatt
- 2005-06-03
- Beslut
- 2005-06-03
Betänkande 2004/05:JUU34
EU:s rambeslut om om verkställighet i EU av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial genomförs i svensk lag den 1 juli 2005. Riksdagen godkände utkastet till rambeslut våren 2003 (se 2002/03:JuU15 ).
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2005-05-26
- Debatt
- 2005-06-03
- Beslut
- 2005-06-03
Betänkande 2004/05:JUU33
Riksdagen godkände 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan EU:s medlemsstater, ett tilläggsprotokoll och ett relaterat avtal mellan EU och Island och Norge. Riksdagen sa också ja till nödvändiga lagändringar till följd av överenskommelserna. Lagändringarna börjar med ett undantag gälla den 1 juli 2005.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 13, 1 minuter
- Justering
- 2005-05-24
- Debatt
- 2005-06-02
- Beslut
- 2005-06-02
Betänkande 2004/05:JUU28
Polisen ska från den 1 juli 2005 kunna använda så kallad överskottsinformation från till exempel telefonavlyssning för att utreda brott eller förhindra nya brott. Vid användningen av hemliga tvångsmedel, till exempel telefonavlyssning, kan det komma fram uppgifter som inte har något som helst samband med det brott som låg till grund för beslutet om tvångsmedel. För överskottsinformation om mindre allvarliga brott införs en begränsning. Förundersökning eller motsvarande undersökning ska få inledas bara om brottet kan ge fängelse i minst ett år och polisen kan anta att brottet inte leder till bara böter eller om det finns särskilda skäl.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 20, 1 minuter
- Justering
- 2005-05-24
- Debatt
- 2005-06-02
- Beslut
- 2005-06-02
Betänkande 2004/05:JUU30
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att godkänna ett avtal om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat. Riksdagen antog också en lagändring i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Syftet är att fastställa den rättsliga ställningen för Nordiska kulturfonden.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Beredning
- 2005-04-28
- Justering
- 2005-05-10
- Debatt
- 2005-05-26
- Beslut
- 2005-05-26
Betänkande 2004/05:JUU32
Från den 1 juli i år blir det möjligt att stänga ute kända våldsverkare från fotbollsmatcher och andra idrottsarrangemang. Beslutet om tillträdesförbud innebär att en person kan förbjudas att komma in på en idrottsarena när ett idrottsarrangemang anordnas där. Den som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Tillträdesförbudet får gälla högst ett år, men kan förlängas. Förbudet beslutas av allmän åklagare efter ansökan av idrottsorganisationerna. För att någon ska få tillträdesförbud ska det finnas risk att personen begår brott som stör ordningen eller säkerheten under arrangemanget. Vid riskbedömningen ska man ta hänsyn till om personen begått sådana brott tidigare i samband med idrottsarrangemang. Personer under 15 år kan inte få tillträdesförbud och brott som någon begått före 15 års ålder får inte vägas in.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 17, 60 minuter
- Justering
- 2005-04-28
- Debatt
- 2005-05-11
- Beslut
- 2005-05-11
Betänkande 2004/05:JUU31
Riksdagen ändrar bestämmelserna för förverkande vid brott. Beslutet grundar sig bland annat på ett rambeslut från EU och syftar till att motverka ekonomisk vinning vid brott och se till att brottslingar fråntas hjälpmedel vid brott. Beslutet innebär att brottsbalkens bestämmelser om förverkande ska kunna användas på alla brott som enligt andra lagar kan ge mer än ett års fängelse. Olika hjälpmedel vid brott, till exempel dyrkar, datorer och knivar, ska i större utsträckning kunna förverkas. Dessutom ska det gå att förverka egendom som brottslingen skaffat sig med hjälp av utbytet från brottet och eventuell avkastning som brottslingen fått på utbytet, t.ex. ränta på pengar som intjänats genom brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2005.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 33 minuter
- Justering
- 2005-04-28
- Debatt
- 2005-05-11
- Beslut
- 2005-05-11
Betänkande 2004/05:JUU24
Det ska bli lättare att utreda och lagföra bokföringsbrott och andra brott mot borgenärer. Därför har riksdagen beslutat bland annat följande: Grovt bokföringsbrott får en egen rubricering i brottsbalken, och maximistraffet höjs från fyra till sex år. Även maximistraffet för ringa bokföringsbrott höjs, från böter till fängelse i högst sex månader. Uppsåtlig underlåtenhet av en gäldenär att medverka till att utländska tillgångar som ingår i en konkurs tillförs ett svenskt konkursbo kriminaliseras. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2005.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 1 minuter
- Justering
- 2005-04-12
- Debatt
- 2005-04-20
- Beslut
- 2005-04-20
Betänkande 2004/05:JUU22
Regeringen har i en skrivelse redovisat hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts mellan den 1 juli 2003 och den 30 juni 2004. I skrivelsen ger också regeringen sin syn på utvecklingen av den internationella terrorismen samt redogör för Sveriges medverkan i det internationella arbetet för att motverka terrorism. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2005-03-22
- Debatt
- 2005-04-13
- Beslut
- 2005-04-20
Betänkande 2004/05:JUU21
Regeringen har i en skrivelse redovisat användningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2003. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 15, 39 minuter
- Justering
- 2005-03-22
- Debatt
- 2005-04-13
- Beslut
- 2005-04-20
Betänkande 2004/05:JUU20
Riksdagen sade nej till en motion från allmänna motionstiden 2004 om förföljelsesyndrom, så kallad stalking. Skälet är att det redan pågår arbete i den fråga som motionen tar upp.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 30, 83 minuter
- Justering
- 2005-03-22
- Debatt
- 2005-04-13
- Beslut
- 2005-04-20
Betänkande 2004/05:JUU26
Högsta domstolen ska med tre ledamöter kunna avgöra ytterligare ett antal frågor, som nu kan avgöras med fem ledamöter. Det gäller till exempel frågor om beviljande av prövningstillstånd i hovrätt. Högsta domstolen ska också få utökade möjligheter att pröva ansökningar om resning eller återställande av försutten tid eller klagan över domvilla med endast en ledamot. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2005.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2005-03-10
- Debatt
- 2005-03-23
- Beslut
- 2005-03-23
Betänkande 2004/05:JUU25
Riksdagen godkände ett inom EU upprättat utkast till rambeslut som innebär att principen om ömsesidigt erkännande börjar tillämpas även på beslut om förverkande. Enligt rambeslutet ska ett beslut om förverkande som har beslutats av en domstol i en medlemsstat erkännas och verkställas i en annan medlemsstat utan att något nytt beslut om förverkande behöver fattas av den staten.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 77 minuter
- Justering
- 2005-03-10
- Debatt
- 2005-03-23
- Beslut
- 2005-03-23
Betänkande 2004/05:JUU23
Bättre kvalitet på de rättsintyg som utfärdas i samband med brott. Det är meningen med det regeringsförslag som riksdagen sagt ja till. Rättsmedicinalverket kommer från och med den 1 januari 2006 att ha huvudansvaret för rättsintygen. Rättsintyg är sådana läkarintyg som innehåller en bedömning av hur en skada har uppkommit och är mycket viktiga i de flesta polisutredningar om våldsbrott, till exempel misshandel och våldtäkt. De rättsintyg som utfärdas inom sjukvården motsvarar inte alltid de krav som bör ställas på den här typen av intyg. Språkliga brister, långa handläggningstider och höga kostnader är exempel på kritik som ibland förts fram. Rättsmedicinalverket får ta ut en avgift för det rättsintyg som verket utfärdar. Dessutom får landstingen rätt att ta ut en avgift för de intyg som utfärdas av läkare inom den offentliga vården. Lagen om rättsintyg träder ikraft den 1 januari 2006.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 11, 40 minuter
- Justering
- 2005-03-08
- Debatt
- 2005-03-18
- Beslut
- 2005-03-23
Betänkande 2004/05:JUU18
Regeringen måste se till att det blir lättare för brottsoffer att få ersättning från Brottsoffermyndigheten när gärningsmannen är under 15 år. Det tycker riksdagen och uppmanar regeringen att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att se över hur man tillämpar reglerna. Brottsoffret har rätt till statlig ersättning om inte gärningsmannen själv kan betala skadeståndet. Men när gärningsmannen är under 15 år läggs polisutredningen ofta ned. Det gör det svårt för brottsoffret att få ersättning från Brottsoffermyndigheten. Riksdagen sa samtidigt nej till andra motioner om våldsbrott och brottsoffer.
- Behandlade dokument
- 30
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 23, 104 minuter
- Justering
- 2005-03-01
- Debatt
- 2005-03-10
- Beslut
- 2005-03-16
Betänkande 2004/05:JUU17
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om kriminalvårdsfrågor. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om behovet av en ny verkställighetslag, frigivningsförberedelser, behandlingsinnehåll, intagna kvinnors särskilda behov, kontroll vid permissioner och överföring av verkställighet av fängelsestraff till den dömdes hemland.
- Behandlade dokument
- 39
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 15
- Justering
- 2005-02-17
- Debatt
- 2005-03-10
- Beslut
- 2005-03-10
Betänkande 2004/05:JUU16
Fler gärningar kommer att bedömas som våldtäkt. Det är ett av förslagen i regeringens proposition om ny sexualbrottslagstiftning som riksdagen sade ja till. Den nya lagen ska ännu mer än tidigare förstärka varje människas rätt till absolut personlig och sexuell integritet. Den tydliggör också ännu mer kvinnor och mäns rätt till sexuellt självbestämmande. Bestämmelserna om våldtäkt ändras vilket innebär att fler gärningar kommer att bli klassade som våldtäkt. Kravet på att våld eller hot ska ha förekommit i samband med övergreppet sätts lägre i den nya lagen. Tillämpningen ska även gälla om en person befinner sig i ett så kallat hjälplöst tillstånd till exempel vid sjukdom, berusning eller sömn. De allvarligaste fallen av de som i dag räknas som sexuellt utnyttjande kommer i fortsättningen att bedömas som våldtäkt. Straffen skärps på flera områden genom den nya lagstiftningen. Det införs särskilda straffbestämmelser för våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn och ungdomar. Kravet på att tvång ska ha förekommit vid övergreppet mot barnet tas bort i den nya lagtexten. Den nya sexualbrottslagstiftningen träder i kraft den 1 april 2005.
- Behandlade dokument
- 45
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 64, 1 minuter
- Justering
- 2005-02-15
- Debatt
- 2005-03-02
- Beslut
- 2005-03-02