126 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2004/05, 1918, Justitieutskottet, Näringsutskottet, sorterat efter relevans
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om nya företagsformer, kapitalförsörjning, social ekonomi samt kvinnors, invandrares och ungas företagande. I andra motioner lämnas förslag som handlar om industriella utvecklingscentrum, oseriösa företag, företagsnedläggningar, design samt auktorisation och certifiering. Ytterligare andra motioner innehåller förslag med kopplingar till olika industrisektorer, till exempel skogsindustri, betong- och cementindustri, fordonsindustri, försvarsindustri och audiovisuell industri.
Minerallagen ändras den 1 maj 2005 efter flera års utredningar. Ändringarna går markägarna till mötes när det gäller inflytande på mineralverksamheten och i ekonomiska termer. En av de större ändringarna är att markägarna och andra sakägare som exempelvis arrendatorer får rätt att framföra sina synpunkter i samband med att gruvföretaget redovisar en arbetsplan för undersökningsarbete. Om gruvföretaget och sakägaren inte kommer överens om undersökningsarbetet blir det bergmästaren som beslutar. De områden där undersökningsarbete inte får genomföras, till exempel i närheten av bostäder, utökas. Bergmästaren får möjlighet att ställa villkor, till exempel för att skydda natur- eller kulturmiljöer, i alla typer av undersökningstillstånd. En generell skyldighet införs att utföra undersökningsarbeten så att minsta skada vållas på natur- och kulturmiljön. En principiell förändring är att gruvföretaget vid nya bearbetningskoncessioner ska betala en särskild ersättning (mineralersättning) till ägare av de fastigheter som ligger inom koncessionsområdet och till staten. Ett syfte är att stimulera markägarnas intresse för mineralverksamheten. Vidare innebär ändringarna bättre möjligheter till inlösen av fastigheter när bearbetningskoncession meddelats menkoncessionen blivit outnyttjad.
Industriföretag får möjlighet att delta i femåriga program för att bli effektivare elanvändare. I utbyte slipper de energiskatt på el. Programmet är frivilligt. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2005. Men företag ska kunna tillgodoräkna sig programtid från den 1 juli 2004. Då infördes en skatt på 0,5 öre per kilowattimme på den tidigare skattebefriade elen inom tillverkningsindustrin.
Riksdagen gav regeringen möjlighet att ta emot pengar från stiftelsen Svensk-Norsk Industrifond. Regeringen ska använda pengarna enligt ett avtal mellan Sveriges och Norges regeringar om näringslivssamarbete.
Ett elnät ska kunna ställas under särskild förvaltning om den som innehar nätkoncessionen, det vill säga tillstånd att använda en elektrisk starkströmsledning, i väsentlig mån inte fullgör sina skyldigheter enligt ellagstiftningen. Det är följden av en ny lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar som börjar gälla den 1 januari 2005. Det ska finnas två former av särskild förvaltning. Den första är förvaltningsföreläggande, som är mindre ingripande mot koncessionshavaren. Den andra formen är tvångsförvaltning, som är mer ingripande. Syftet är i båda fallen att se till att elnätet sköts på ett tillfredsställande sätt. Om en sådan förvaltning sannolikt inte kan åstadkommas eller bli bestående får staten lösa in elnätet.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de statliga företagen. Riksdagen föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna. Riksdagen säger nej till ett antal motioner som handlar om synen på statligt ägande av företag och försäljning av statliga företag, statens ägarutövning och bolagsledningarnas löner och ersättningar.
Riksdagen säger ja till regeringens förslag inom utgiftsområdet energi. Riksdagen godkänner regeringens förslag om fortsatt stöd till solvärme under åren 2005-2007. Vidare säger riksdagen ja till regeringens förslag till investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät för perioden 2005-2007, inklusive investering i en planerad likströmskabel mellan Sverige och Finland. Riksdagen godkänner ett vägledande mål för användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel. Förslaget innebär att användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel i Sverige från och med 2005 ska utgöra minst tre procent av den totala användningen. Riksdagen stöder även regeringens förslag om mål för de långsiktiga energipolitiska insatserna kring forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 3,5 miljarder kronor i anslag till regional utveckling för 2005. De största anslagen går till Europeiska regionala utvecklingsfonden (1,6 miljarder kronor), allmänna regionalpolitiska åtgärder (1,5 miljarder kronor), och till transportbidrag (356 miljoner kronor). Riksdagen godkände även att två anslag också ska kunna användas för att finansiera särskilda riskkapitalinsatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.
Konsumenter som missgynnats när ett företag brutit mot konkurrensreglerna ska kunna få skadestånd i större utsträckning än tidigare. I dag är ett företag som överträder konkurrenslagen skyldigt att betala skadestånd endast till ett annat företag eller en avtalspart. För att öka möjligheterna för dem som drabbas att utnyttja sin rätt till skadestånd förlängs preskriptionstiden från fem till tio år. Konkurrensverket ska få rätt att göra undersökningar i bostäder och andra utrymmen som används av styrelseledamöter och anställda i det företag som myndigheten utreder. För detta krävs att den misstänkta överträdelsen är allvarlig och att Stockholms tingrätt har gett sitt godkännande. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2005.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på hur man ska komma till rätta med konkurrensproblemen mellan offentlig och privat sektor. Regeringen bör lämna sina förslag i tid för att riksdagen ska kunna behandla dem under riksmötet 2005/06. Regeringen bör också ta hänsyn till Konkurrensverkets förslag på området. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att genomföra EU:s transparensdirektiv i svensk lag. Direktivets syfte är att underlätta EG-kommissionens granskning av att företag inte får sådana stöd från det allmänna eller andra fördelar av ett medlemsland som strider mot EG:s konkurrensregler för företag och stater. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2005.
Det införs allmänna riktlinjer för myndigheters marknadskontroll av produkter i Sverige. Syftet med riktlinjerna är att åstadkomma en tydligare styrning av marknadskontrollen. Med marknadskontroll menas stickprovskontroll av produkter efter att dessa släppts på marknaden för att säkerställa att produkterna uppfyller ställda krav. Tullverket ska på begäran och utan föregående sekretessprövning tillhandahålla ett antal marknadskontrollmyndigheter uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör import eller export av varor. Den nuvarande bestämmelsens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta ytterligare myndigheter. Lagen om teknisk kontroll ändras för att tydliggöra att Swedac har hand om ackreditering av certifieringsorgan för certifiering av alla typer av ledningssystem.
Riksdagen sade ja till regeringens och näringsutskottets förslag till ny naturgaslag och till ändringar i ellagen. Ändringarna krävs för att genomföra EU:s nya el- och gasmarknadsdirektiv. Beslutet innebär bland annat följande. Ett krav ställs på elleverantörerna att ange elens ursprung. En ny regel införs som innebär att i ett företag som bedriver nätverksamhet och som ingår i en koncern vars elnät har minst 100 000 kunder får inte en styrelseledamot, vd eller firmatecknare samtidigt vara styrelseledamot, vd eller firmatecknare i ett företag som ägnar sig åt produktion av och handel med el. Här har riksdagen gjort en ändring i förhållande till regeringens förslag. En sänkt gräns för timvis mätning av elförbrukning och särredovisning av fjärrverksamhet införs. Den nya naturgaslagen innebär bland annat en öppning av marknaden och att bestämmelser om systemansvar införs. Riksdagen sade nej till motioner om leveranssäkerhet, som har lämnats in med anledning av stormen i januari 2005, och till motioner om reformerad elmarknad, elcertifikat, byte av leverantör, mellanstatlig samverkan, Euratom och kärnkraftsavvecklingen.
Riksdagen godkände följande mål för turistpolitiken: att Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. Riksdagen godkände också inriktningen av turistpolitiken. Två grundperspektiv, ett näringsfrämjande och ett Sverigefrämjande, är utgångspunkt för inriktningen. Riksdagen godkände vidare att Turistdelegationen avvecklas.
Riksrevisionens styrelse har lämnat förslag till riksdagen om Vattenfall AB och statens ägarförvaltning av bolaget. Riksdagen sade nej till styrelsens förslag och en motion. När det gäller Vattenfalls uppdrag anser riksdagen att den i dagarna föreslagna ändringen av företagets bolagsordning tillgodoser de förslag som lagts fram. Även förslagen om formerna för ägarstyrning avslås eftersom regeringen ska redovisa vilka åtgärder den vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. När det gäller frågan om insyn i och kontroll av utländska dotterbolag konstaterar riksdagen att det är ett mycket begränsat antal dotterbolag till statligt ägda bolag där sådana problem som Riksrevisionen beskrivit kan uppstå. I motionen föreslås också att riksdagen ska höras vid väsentliga förändringar av statliga bolags verksamhetsinriktning. Riksdagen tycker att det fungerar bra som det är.
Regeringen har presenterat ett handlingsprogram för minskad administration för företagen. Handlingsprogrammet innehåller åtgärder som ska genomföras under innevarande mandatperiod. Riksrevisionen har granskat regeringens arbete med regelförenklingar för företag. Med anledning av granskningen har Riksrevisionens styrelse lämnat en redogörelse till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade också nej till motionsförslag. Riksdagen påminner om sitt tillkännagivande hösten 2002 om en intensifiering av arbetet med att förenkla reglerna för företagen (se 2002/03:NU1 ) och anser att det verkar finnas goda utsikter att dessa mål ska kunna uppnås. Samtidigt understryker riksdagen att regelförenklingsarbetet är ett pågående arbete som inte är slutfört.
Riksdagen säger ja till regeringens förslag inom utgiftsområdet Näringsliv. Förslagen från regeringen rör ett stort antal ämnen. Regeringen får vidta de åtgärder som behövs för att bilda ett holdingsbolag som ska stödja företag och personer som sysslar med uppfinningar. Riksdagen godkänner att regeringen får rätt att fatta beslut i frågor om låneramar till järnvägsrelaterade bolag. Regeringen föreslås också få rätt att avyttra hela eller delar av aktieinnehavet eller att köpa ytterligare aktier i det börsregistrerade företaget OMHEX AB, som bland annat driver värdepappersmarknader i Stockholm, Helsingfors, Tallinn, Riga och Vilnius. Det statliga bolaget Sveaskog AB får nya riktlinjer som innebär att bolaget ska kunna driva mer verksamhet inom områdena naturturism, rekreation och upplevelser.
En ny lag om luftfartsskydd ersätter den 1 januari 2005 lagen om särskild kontroll på flygplats. Lagen om luftfartsskydd innehåller kompletterande bestämmelser till en EG-förordning om skyddsregler för den civila luftfarten. Den nya lagen innebär att den som driver en flygplats ska ha ansvaret, inklusive det ekonomiska ansvaret, för att det finns tillräckligt med personal, lokaler och utrustning för luftfartsskyddet på den egna flygplatsen. Säkerhetskontrollerna ska även i fortsättningen ske under en polismans ledning, och polisen ska ha det yttersta ansvaret för denna kontroll. Företag som godkänts av myndigheterna får dock själva svara för säkerhetskontrollen av den egna personalen. Det ska finnas ett särskilt avgiftssystem för att finansiera säkerhetskontrollerna av passagerarna och deras bagage.
För att minska de illegala vapnen i Sverige vill riksdagen införa en tillfällig vapenamnesti. Under månaderna juli - september 1993 gällde en vapenamnesti i Sverige. En särskild lag innebar att den person som hade ett skjutvapen utan att vara berättigad till det inte skulle dömas till ansvar för brott enligt den dåvarande vapenlagen om han frivilligt lämnade vapnet till polisen. Nu vill riksdagen införa en ny tillfällig vapenamnesti. Riksdagen uppmanar regeringen att lämna ett sådant förslag som riksdagen kan fatta beslut om.
Regeringen måste se till att det blir lättare för brottsoffer att få ersättning från Brottsoffermyndigheten när gärningsmannen är under 15 år. Det tycker riksdagen och uppmanar regeringen att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att se över hur man tillämpar reglerna. Brottsoffret har rätt till statlig ersättning om inte gärningsmannen själv kan betala skadeståndet. Men när gärningsmannen är under 15 år läggs polisutredningen ofta ned. Det gör det svårt för brottsoffret att få ersättning från Brottsoffermyndigheten. Riksdagen sa samtidigt nej till andra motioner om våldsbrott och brottsoffer.
