135 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2010/11, 2007/08, 1918, Justitieutskottet, sorterat efter relevans
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om processrättsliga frågor, det vill säga frågor som handlar om regler för rättegångsväsendet. Motionerna handlar bland annat om förundersökningsfrågor, straffreduktion för den som medverkar till att lösa brott och minskat nämndemannainflytande.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om straffrättsliga frågor. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om brott, straffmätning och påföljder.
Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2010. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, Tullverkets befogenheter i brottsutredningar, arbetet mot barnsexturism och samarbetet inom EU.
Reglerna om besöksförbud ändras. Ändringarna innebär bland annat följande: Uttrycket besöksförbud byts ut mot kontaktförbud. Personer som fått ett särskilt utvidgat kontaktförbud ska kunna övervakas elektroniskt med så kallad fotboja. Olaga förföljelse införs som ett nytt brott i brottsbalken. Det blir tydligare vilka omständigheter åklagaren särskilt ska ta hänsyn till när man beslutar om ett kontaktförbud. Inför varje beslut om kontaktförbud ska det göras en så kallad proportionalitetsbedömning. Då bedömer man om konsekvenserna för den person som får ett förbud är rimliga i förhållande till vad man vill uppnå med förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med två ändringar. Den ena ändringen gäller kontaktförbud i en gemensam bostad. I dag kan en person få förbud mot att vistas i en gemensam bostad om det finns en påtaglig risk för att han eller hon kommer att begå brott mot en sammanboendes liv, hälsa, frihet eller frid. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att stryka villkoret "påtaglig risk" och snarast återkomma med ett nytt lagförslag. Syftet med ändringen är att det inte ska krävas en allvarligare hotbild för ett kontaktförbud som gäller en gemensam bostad än vad som krävs för ett vanligt kontaktförbud. Beslutet betyder att riksdagen sa ja till två motionsförslag, ett från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet och ett från Moderaterna Riksdagen talade också om för regeringen att det behövs en mer omfattande utvärdering av den nya lagen än regeringen föreslagit. Beslutet betyder att riksdagen sa ja till ett förslag i en motion från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Det är viktigt att utnämningen av domare sker på ett sätt som gör att varken domstolarnas eller domarnas oberoende kan ifrågasättas. Därför har riksdagen beslutat att utnämning av ordinarie domare ska regleras i en särskild lag. Enligt den ska regeringen utnämna alla ordinarie domare. Hittills har utnämningarna skötts av antingen regeringen eller en myndighet som regeringen har sett ut. Den nya lagen innehåller också ett antal andra ändringar: Alla anställningar som ordinarie domare ska kunna sökas av den som är intresserad. Tidigare har sökande kallats till de högsta domaranställningarna. Alla ärenden om anställning av ordinarie domare ska beredas i en fristående statlig nämnd, Domarnämnden. Domarnämnden ska lämna motiverade förslag på kandidater till regeringen. Nämnden ska också arbeta aktivt och långsiktigt för att fylla rekryteringsbehovet av ordinarie domare. Regeringen ska inte vara bunden av Domarnämndens förslag på kandidater. Lagen gäller från den 1 januari 2011.
Den 2 juni 2010 beslutade riksdagen om en modernisering av fängelse- och häkteslagstiftningen som trädde i kraft den 1 april 2011. Bland annat flyttades bestämmelserna om överklagande av övervakningsnämndens beslut i vissa frågor till en annan paragraf i brottsbalken. Ändringen ledde oavsiktligt till att övervakningsnämndens beslut i vissa fall inte gäller omedelbart. Riksdagen konstaterade att det är viktigt att felaktigheten rättas till. Därför lade riksdagen till en hänvisning i brottsbalken som gör att övervakningsnämndens beslut börjar gälla omedelbart.
Riksdagen ber regeringen att snarast återkomma med ett förslag om att införa anmälningsplikt för personer som har tillträdesförbud på idrottsevenemang. Anmälningsplikten ska också omfatta personer som dömts för våldsbrott eller ordningsstörning i samband med idrottsevenemang. Beslutet innebär att personerna ska kunna beordras att anmäla sig hos polisen vid tidpunkten för arrangemangen. Riksdagen menar att den utredare som i dag löpande ska lämna förslag för att motverka idrottsrelaterad brottslighet saknar instruktioner om anmälningsplikt i sina utredningsdirektiv. Åtgärderna för anmälningsplikten får inte gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet. Anmälningsplikten ska enligt riksdagens beslut därför utformas i enlighet med de regler som gäller i fråga om grundlagsfästa rättigheter enligt regeringsformen och Europakonventionen. Sedan tidigare innebär lagen om tillträdesförbud att en person kan förbjudas att besöka ett idrottsarrangemang som anordnas på en idrottsanläggning. Förbudet är möjligt om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att personen kommer att begå brott under idrottsarrangemanget. Anmälningsplikt ska enligt beslutet kunna införas 2012.
Justitieutskottet hade i ett utskottsinitiativ förslagit att riksdagen skulle meddela regeringen att förändringarna av tingsrättsorganisationen inte får innebära nedläggning av fler domstolar. Utskottets förslag var en konsekvens av att Domstolsverket har skickat ut en promemoria på remiss där det föreslås att fyra tingsrätter slås samman med andra domstolar. Utskottet menade att Domstolsverkets förslag bland annat kan leda till sämre tillgänglighet och sämre service för medborgarna. Men riksdagen sa nej till utskottets förslag.
Riksdagen beslutade om ändringar i ett antal lagar i syfte att genomföra ministerrådets rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. Ändringarna gäller brottsbalken, miljöbalken, skattebrottslagen, jaktlagen och lagen om punktskattekontroll av transporter av alkoholvaror, tobaksvaror, energiprodukter. Ändringarna gäller också lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Vissa brott, till exempel koppleri, grov förskingring, grovt bokförningsbrott och bestickning (grov sådan) kriminaliseras redan på förberedelsestadiet. I ett par fall straffbeläggs även försök till brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.
Ungdomar som gjort sig skyldiga till allvarliga brott kan dömas till sluten ungdomsvård. Sluten ungdomsvård innebär frihetsberövande i lägst 14 dagar och högst fyra år på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Under utslussningsperioden, när den dömde lämnar ungdomshemmet, är återfallen i brott hög. Med anledning av återfallen och de brister som förekommer på ungdomshemmen har riksdagen bland annat beslutat: att det enligt lag blir nödvändigt att utforma en individuell plan, en så kallad verkställighetsplan, för alla som döms till sluten ungdomsvård. Statens institutionsstyrelse ska planlägga och genomföra utförandet efter samråd med socialtjänsten. att den dömda mot slutet av vistelsen på ungdomshemmet ska förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder. Åtgärderna kan röra olika områden, till exempel utbildning, praktik, bostad och fritidsaktiviteter. att elektroniska hjälpmedel, så kallad elektronisk fotboja, ska kunna användas för att kontrollera var den dömde befinner sig vid vistelser utanför det särskilda ungdomshemmet. att provtagningsmetoder i form av saliv- och svettprov ska kunna användas vid misstanke om att den dömde är drogpåverkad. att varje beslut om kontroll- eller tvångsåtgärd ska föregås av en proportionalitetsbedömning. Proportionalitetsprincipen går ut på att åtgärder mot en person som innebär kontroll eller tvång bara får användas om det anses stå i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2011.
Riksdagen vill renodla domstolarnas verksamhet till dömande uppgifter. Som ett led i arbetet har riksdagen beslutat att handläggningen av vissa typer av ärenden ska flyttas från tingsrätterna till andra myndigheter. Förändringen berör cirka 26 000 nya ärenden varje år. Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Rikspolisstyrelsen och länsstyrelserna tillhör de myndigheter som tar över olika ärendetyper. Skatteverket ska även överta hanteringen av äktenskapsregistret från Statistiska centralbyrån. Rätten till domstolsprövning garanteras genom möjligheten att överklaga myndighetens beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2011.
Riksdagen har beslutat om en ny lag om medling och ändringar i befintlig reglering om medling och förlikning. Syftet med beslutet är att öka möjligheterna att lösa tvister på frivillig väg och införa ett EU-direktiv. Förslagen omfattar såväl medling i domstol och hyres- och arrendenämnd som privat medling. Förändringarna innebär bland annat: att talefrister och preskriptionstider inte ska kunna löpa ut under pågående medling. att tystnadsplikt ska gälla för medlare. att en medlingsöverenskommelse ska kunna förklaras verkställbar av tingsrätt. att tingsrättens skyldighet att i pågående tvistemål verka för att parterna kommer överens genom förlikning eller särskild medling skärps. att hovrätten får nya regler om förlikning och särskild medling. Lagförslagen föreslås börja gälla den 1 augusti 2011.
Riksdagen har beslutat att maxstraffet för köp av sexuella tjänster ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Skärpningen ska skapa ytterligare utrymme för att kunna bedöma straffen på ett mer nyanserat sätt. Ett allvarligare brott ska kunna bedömas strängare än ett mindre allvarligt brott. Regeringen redovisar även sina utvecklingsinsatser på området, för att bland annat förebygga och bekämpa prostitution. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.
Riksrevisionen har granskat statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet. Ekonomisk vinning är en av de främsta drivkrafterna bakom en stor del av de brott som begås. Genom att ta ifrån gärningsmannen eventuella vinster i samband med att ett brott upptäcks vill man göra det mindre lockande att begå brott. Enligt Riksrevisionens styrelse finns det brister i myndigheternas arbete när det gäller genomförande, planering och uppföljning. Brister finns både inom myndigheterna och i samarbetet mellan myndigheter. Styrelsen anser att regeringen bland annat bör utveckla sin styrning och uppföljning av de insatser som görs. Justitieutskottet har granskat redogörelsen från Riksrevisionens styrelse. Utskottet välkomnar de åtgärder som regeringen hittills har genomfört och utgår ifrån att regeringen beaktar Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Delgivningslagen ersätts med en ny, mer lättillgänglig lag. Det blir också möjligt för privata företag att utföra delgivningsuppdrag. Delgivning är ett samlingsnamn för de olika metoder som myndigheter kan använda för att skicka eller lämna handlingar till parter och andra personer som berörs av ett ärende. Den nya lagen innehåller bland annat följande ändringar: Privata delgivningsföretag kan få samma befogenheter som den offentliga delgivningsverksamheten har idag. Företagen ansöker om auktorisering hos vissa länsstyrelser. Det blir lättare att delge beslut genom elektronisk kommunikation. De parter som är berörda av ett pågående mål eller ärende får själva större ansvar för att bevaka handlingar som domstolar och andra myndigheter skickar ut. Anställda vid bland annat polisen, åklagarmyndigheten, domstolar, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket får rätt att utföra stämningsmannadelgivning. En stämningsman är en person som kontaktar dem som berörs av ett ärende och överlämnar handlingarna till dem. Den nya lagen gäller från den 1 april 2011.
Riksrevisionen har granskat polisens brottsförebyggande arbete. Granskningen visar att polisen planerar för mycket mer resurser till det brottsförebyggande arbete än vad som används för ändamålet. Riksrevisionen konstaterar vidare att effekten av det arbete som utförts varit oklar. Riksrevisionens styrelse betonar i sin redogörelse att det är viktigt att det brottsförebyggande arbetet fungerar tillfredställande. Enligt riksdagens intentioner ska arbetet vara planlagt, proaktivt, problemorienterat och kunskapsbaserat samt göras i samverkan med andra samhällsaktörer. Riksrevisionens styrelse anser att kunskapen om det brottsförebyggande arbetet måste öka hos polisen så att regeringen får förbättrade möjligheter att övergripande styra det brottsförebyggande arbetet. Ökad kunskap kan dessutom leda till att återrapporteringen till riksdagen om effekterna av det brottsförebyggande arbetet kan förbättras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
I en skrivelse redovisar regeringen hur hemlig teleavslyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning har använts vid förundersökningar i brottsmål under 2009. Skrivelsen omfattar dock inte hur dessa hemliga tvångsmedel har använts av Säkerhetspolisen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg och sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av skrivelsen.
Skjutvapen, vapendelar och förpackningar med ammunition ska märkas vid tillverkningen. Även vapen och vapendelar som förs in i Sverige ska märkas. Den som bryter mot bestämmelserna ska kunna straffas med böter eller fängelse i högst ett år. De nya reglerna införs i samband med att Sverige genomför FN:s så kallade vapenprotokoll. Syftet med vapenprotokollet är att förstärka samarbetet mellan länder för att förebygga och bekämpa olaglig tillverkning och handel med skjutvapen. Lagen gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
EU-länderna har enats om att erkänna och genomföra varandras beslut om förverkande. Förverkande innebär att egendom eller vinst som någon fått genom brott antingen förstörs eller tillfaller staten. Det är en domstol eller en åklagare som fattar beslut om förverkande. Även egendom som använts som hjälpmedel vid brott kan förklaras förverkad. För att Sveriges ska kunna genomföra EU-beslutet har riksdagen beslutat om att införa en ny lag, "Lag om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen". Om tillgångar eller särskilda föremål finns i ett annat EU-land kan det finnas fördelar med att ett beslut om förverkande genomförs där. Kronofogdemyndigheten ska därför kunna ansöka om genomförande av svenska beslut om förverkande utomlands. Kronofogdemyndigheten ska också pröva om det finns förutsättningar att erkänna och genomföra ett utländskt beslut om förverkande i Sverige. Om så är fallet meddelar Kronofogdemyndigheten en verkställbarhetsförklaring och sköter det praktiska för att beslutet ska kunna genomföras. Kronofogdemyndighetens beslut ska kunna överklagas. Lagen börjar gälla den 1 juli 2011.
Prümrådsbeslutet är ett fördjupat EU-samarbete för att bekämpa terrorism och annan gränsöverskridande brottslighet. Under 2010 beslutade riksdagen därför att i ett första steg göra det enklare för polisen att utbyta information med andra EU-länder ( 2009/2010: JuU30 ). I ett andra steg har riksdagen nu beslutat om de lagändringar som är nödvändiga för att DNA-profiler, fingeravtryck och fordonsuppgifter ska kunna utbytas automatiskt med andra EU-länder. Redan i dag utbyts uppgifterna som i fortsättningen ska kunna hämtas direkt genom sökningar i de andra ländernas register. Den stora skillnaden blir att sökningar kan ske automatiserat. Den som behöver informationen kan då omedelbart få besked om det finns någon uppgift av intresse eller inte. DNA-profilen eller fingeravtrycket lämnas bara ut med ett slags referensnummer, en sifferbeteckning. För att identifiera personen måste Sverige eller det andra EU-landet sedan, på samma sätt som i dag, återkomma med en förfrågan om ytterligare uppgifter. DNA-profiler ska också få jämföras automatiskt efter en överenskommelse mellan berörda länder. Lagändringarna börjar gälla i stora delar den 1 augusti 2011. Vissa delar börjar gälla den 1 mars 2012.