149 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2005/06, Justitieutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter datum
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:36
Föredragningslista
Miljö- Och Jordbruksutskottet 2005/06:36
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:36
Datum och tid: 08:30
Plats: RÖ 7-26
Föredragningslista
1. Jordbruksministern informerar om det kommande landsbygdsprogrammet
2. Övriga frågor
Bilagor
Återrapport från informellt jordbruksministermöte 28-30
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:40
Föredragningslista
Justitieutskottet 2005/06:40
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:40
Datum och tid: 08:45
Plats: RÖ 7-44
Föredragningslista
1. Dagens protokoll
Uppdrag åt presidiet att justera dagens protokoll
2. Hemlig rumsavlyssning, ändringar i sekretesslagen föredragning och justering a Mottagande
Behandlingen av regeringens förslag till ändringar i sekretesslagen i proposition 2005/06:178 Hemlig rumsavlyssning skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Lagförslagen avgörs tillsammans med de övriga lagförslagen i propositionen, som riksdagen tidigare beslutat har beslutat ska vila i minst tolv månader (se 2005/06:JuU26 ).
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:35
Föredragningslista
Miljö- Och Jordbruksutskottet 2005/06:35
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:35
Datum och tid: 08:00
Plats: RÖ 7-26
Föredragningslista
1. Justering av protokoll 2005/06:34
2. Justering av förslag till betänkande 2005/06:MJU14 Nationell klimatpolitik i global samverkan
föredragande
Riksdagen godkände att behandlingen av några förslag skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Det gäller Riksrevisionens styrelses redogörelse 2005/06:RRS23 om regeringens styrning av Naturvårdsverket, Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS25 om den statliga kemikalietillsynen och några motioner. Det gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till utskottet under resten av riksmötet 2005/06.
Riksdagen gjorde ett antal uttalanden till regeringen om kommunernas roll i avfallshanteringen. Regeringen ska snabbt återkomma till riksdagen med förslag som skapar förutsättningar för en samlad bedömning av kommunernas roll på avfallsmarknaden. Materialåtervinningen bör prioriteras högre, källsorteringen bör öka och Naturvårdsverket bör få i uppdrag att analysera avfallsförbränningens konsekvenser för miljö och hälsa. Regeringen ska vidare utreda förutsättningarna för att ändra det förpackningsbaserade producentansvaret till ett system för återvinning som utgår ifrån materialströmmar. Regeringen ska också utreda förutsättningarna att ge kommunerna möjligheter att ålägga ägare till befintliga flerbostadshus att tillhandahålla platser för återvinningsbehållare.
Riksdagen beslutade att återremittera miljö- och jordbruksutskottets betänkande om skärpta djurskyddskrav för minkuppfödning till miljö- och jordbruksutskottet.
Miljöbalkens sanktionssystem ändras den 1 januari 2007. Ändringarna berör både straffbestämmelserna och bestämmelserna om miljösanktionsavgifter. Syftet med ändringarna av straffbestämmelserna är att göra dem tydligare och effektivare. En annan strävan är att renodla sanktionssystemet och att undvika dubbla sanktioner i form av straff och miljösanktionsavgift. Ändringarna i bestämmelserna om miljösanktionsavgift innebär att även andra än näringsidkare ska kunna vara tvungna att betala en sådan avgift, att utrymmet att inte påföra avgift vidgas något samt att ett beslut om miljösanktionsavgift inte ska kunna verkställas förrän den som ska betala avgiften har informerats om beslutet om avgift. Vidare utvidgas miljöorganisationers rätt att överklaga beslut och domar enligt miljöbalken när det gäller vilka typer av avgöranden som får överklagas. Riksdagen gjorde några lagtekniska justeringar i regeringens förslag.
Klimatmålet från 2002 ligger fast, vilket innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser för perioden 2008-2012 ska vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om den nationella klimatpolitiken. Riksdagen delar regeringens bedömning att utsläppen för år 2020 bör ha minskat med 25 % jämfört med 1990. Riksdagen tycker liksom regeringen att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan bör kompletteras med ett mål om en global temperaturhöjning på max två grader Celsius jämfört med nivån före industrialiseringen. I dag tar miljökvalitetsmålet fasta på halten växthusgaser i atmosfären. Regeringen avser att återkomma i frågan 2008. Regeringen fick också i uppdrag av riksdagen att arbeta för att ett förbud mot subventioner (statsstöd) av fossila bränslen införs inom EU. Bakom uppmaningen låg ett förslag från Kristdemokraterna. Förbränning av fossila bränslen, som till exempel kol, olja och naturgas, orsakar utsläpp av växthusgaser. Riksdagen gjorde dessutom ett tillkännagivande till regeringen om att fastighetsskatten måste reformeras så att energibesparande investeringar inte leder till höjd fastighetsskatt. Tillkännagivandet grundade sig på en reservation från de borgerliga partierna.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:34
Föredragningslista
Miljö- Och Jordbruksutskottet 2005/06:34
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:34
Datum och tid: 08:00
Plats: RÖ 7-26
Föredragningslista
1. Justering av protokollen 2005/06:32 och 2005/06:33
2. Justering av förslag till betänkande 2005/06:MJU14 Nationell klimatpolitik i global samverkan
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:39
Föredragningslista
Justitieutskottet 2005/06:39
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:39
Datum och tid: 08:00
Plats: RÖ 7-44
Föredragningslista
1. Information från regeringen
Statssekreterare Dan Eliasson informerar inför
ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor
den 1-2 juni 2006. Material bifogas.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en vidareutveckling av den svenska strategin för hållbar utveckling som presenterades år 2004. Strategin omfattar alla dimensioner av hållbar utveckling - den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Utmaningar och möjligheter synliggörs. Mål och åtgärder presenteras i ett 99-punktsprogram. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om resultatet av den reformering av EU:s gemensamma fiskeripolitik som genomfördes år 2002 och hur genomförandet och tillämpningen därefter har framskridit. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:33
Föredragningslista
Miljö- Och Jordbruksutskottet 2005/06:33
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:33
Datum och tid: 10:00
Plats: RÖ 7-26
Föredragningslista
1. Justering av protokoll 2005/06:31
2. Justering av förslag till betänkande 2005/06:MJU15 Utvecklad utsläppshandel för minskad klimatpåverkan
föredragande
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:38
Föredragningslista
Justitieutskottet 2005/06:38
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:38
Datum och tid: 09:30
Plats: RÖ 7-44
Föredragningslista
1. Specialdomstolen för Sierra Leone justering Fortsatt behandling av proposition 2005/06:93 Samarbete med Specialdomstolen för Sierra Leone. LF- Utkast till utskottets
Svensk lagstiftning anpassas till åtta EU-förordningar om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. Dessutom ändras svensk lagstiftning med anledning av ett EU-direktiv om skydd mot växtskadegörare. Vissa av förslagen innebär att riksdagen överlåter beslutanderätt till EU.
Riksdagen beslutade om lagändringar som behövs inför nästa period av handel med utsläppsrätter inom EU 2008−2012. Perioden är den första åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet. Handeln med utsläppsrätter kommer under den perioden i stor utsträckning att följa de regler som gäller under perioden 2005−2007.
Poliser, andra tjänstemän inom Säkerhetspolisen och tjänstemän inom Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det innebär att personen får andra personuppgifter än de verkliga, och att dessa uppgifter ska kunna tas in i körkort, pass eller andra identitetshandlingar. I vissa fall ska uppgifterna kunna registreras i folkbokföringen. En kvalificerad skyddsidentitet ska kunna tilldelas en tjänsteman om det behövs för att inte röja åtgärder inom verksamheten och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. Sekretess ska gälla uppgifter kring ett ärende om kvalificerad skyddsidentitet. Vissa sekretessbelagda uppgifter får inte efterfrågas vid vittnesmål eller förhör. Det ska också vara möjligt för tjänstemannen att i rättegång höras i det namn som ingår i den kvalificerade skyddsidentiteten. Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2006.
Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om att tillåta så kallade hemliga tvångsmedel för att hindra vissa grova brott ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran väckas om att ett lagförslag ska vila ett år om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget innebär följande. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel för att förebygga eller förhindra vissa grova brott. Tvångsmedlen som ska få användas är hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning och postkontroll. I dag får dessa metoder användas endast vid brottsutredningar. De brott som omfattas av förslaget är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott - med andra ord brott som Säkerhetspolisen, Säpo, ska bekämpa. Även vissa mycket allvarliga brott som den öppna polisen bekämpar omfattas om syftet med brottet är att påverka till exempel domare och åklagare eller nyhetsförmedlare och journalister. Det kan handla om brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande. Det kommer att krävas att en domstol ger sitt tillstånd och tillståndet får beviljas för endast en månad åt gången. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006.
Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om buggning ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila ett år väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget om hemlig rumsavlyssning (buggning) innebär följande. Polisen ska i hemlighet kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är "av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade". Domstol måste alltid ge sitt tillstånd. Buggningen får dessutom bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.
