121 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utskottens kallelser och föredragningslistor, Utskottens yttranden, 2004/05, 1918, Justitieutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter relevans
Riksdagen säger ja till regeringens förslag som handlar om ändringar i skogsvårdslagen. Ändringarna handlar bland annat om att säkerhet ska ställas vid ändrade förhållanden för fastigheten, som till exempel ägarbyte, och att beviljat förvärvstillstånd ska vara en förutsättning för avverkning av skog. Lagändringarna syftar till att motverka så kallat skogsklipperi, det vill säga att någon köper en skogsfastighet och avverkar så mycket skog det går oavsett om personen har fått förvärvstillstånd. Utskottet behandlar även ett stort antal förslag till åtgärder som framförts för att mildra effekterna av den svåra storm som drabbade södra Sverige den 8 och 9 januari 2005. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom de flesta förslagen redan är åtgärdade av regeringen.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om genteknik, avel och växtförädling. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och internationella överenskommelser men även det arbete som pågår både inom Europeiska unionen och i Sverige. Motionerna handlar bland annat om miljösäkerhet, etik, forskning och märkning.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2003 om jakt och viltvård. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om skyddsjakt på initiativ av enskild med och utan tillstånd, beslutsnivån, ersättning för rovdjursangrepp, illegal jakt, fångstredskap samt eftersök av vilt. Andra motioner tar upp frågor om jakt på säl, björn och lo samt åtgärder mot vildsvinsstammen. Även frågor om djurskyddsaspekter på jakt, älgjakt, viltvårdsområden samt småviltsjakt ovanför odlingsgränsen behandlas.
En ny lag om handel med utsläppsrätter för koldioxid börjar gälla den 1 januari 2005. En verksamhetsutövare som omfattas av handelssystemet måste ha ett tillstånd till att släppa ut koldioxid för att ha rätt att bedriva verksamhet vid anläggningar som medför utsläpp av koldioxid. Utsläppsrätterna kommer att utfärdas efter ansökan om tilldelning för de verksamheter som har tillstånd till att släppa ut koldioxid. Verksamhetsutövaren måste för varje år kunna redovisa tillräckligt antal utsläppsrätter för de utsläpp av koldioxid som gjorts från en anläggning som omfattas av systemet. (Se också 2003/04:MJU19 .)
Specifikationerna för miljöklasserna för bensin och dieselbränsle som används i motorfordon skärps. Samtidigt skrivs det in i lagen att det bränsle som används i mobila maskiner ska uppfylla de krav som ställs upp i miljöklass 3 för dieselbränsle för motorfordon. De skärpta kraven innebär främst att den tillåtna svavelhalten i bränslet minskas. Det bidrar till att EU:s luftkvalitetsnormer och därmed sammanhängande mål ska kunna uppfyllas.
Regeringen har lämnat den första revideringen av den svenska strategin för hållbar utveckling från år 2002 (se 2001/02:MJU16 ). Revideringen sker främst med utgångspunkt från resultaten av världstoppmötet i Johannesburg år 2002. Men den tar också hänsyn till andra händelser sedan den första strategin lades, bland annat inom EU:s strategi för hållbar utveckling och den så kallade Lissabonprocessen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen avslog också motioner från främst allmänna motionstiderna 2002, 2003 och 2004. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen gjorde också ett uttalande om naturvårdsavtal. En större andel av avsättningarna för levande skogar bör ske genom frivilliga åtaganden. Skyddsformen naturvårdsavtal, där staten och markägaren tar ett gemensamt ansvar för naturvården, bör därför utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag. Ställningstagandet gjordes med anledning av en reservation av de borgerliga partierna och Miljöpartiet.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till jord- och skogsbruk samt fiske för 2005. Beslutet innebär satsningar som bland annat gäller Artdatabanken, Djurskyddsmyndigheten, ekologisk produktion av livsmedel samt biotopskydd inom skogsbruket. Anslagen inom utgiftsområdet är totalt 14 655 miljoner kronor för 2005. Det är 364 miljoner kronor mer än 2004. Förändringen beror främst på att EU-bidrag för arealersättning och djurbidrag ökar med 150 miljoner kronor.
Miljöprövningen ska bli snabbare och enklare. Riksdagen beslutade om ett enklare förfarande för miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsprövningar, anmälningsplikt för mindre vattenverksamheter och ändrade regler för prövningen av täkter och regeringens tillåtlighetsprövning. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2005.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om veterinära frågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om distriktsveterinärorganisationen, verksamheten med tävlingsveterinärer och djursjukdataregistret.
Regeringen har redovisat sin syn på bevarande och hållbart nyttjande av husdjursgenetiska resurser. Riksdagen avslutade ärendet och sade nej till motioner.
Regeringen har i en skrivelse redogjort för frågan om en förlängning av 1972 års svensk-norska renbeteskonvention. Regeringen gör bedömningen att renbeteskonventionen inte bör förlängas. Det innebär att konventionen upphör att gälla från den 1 maj 2005 och att den så kallade lappkodicillen fortfarande gäller mellan Sverige och Norge och utgör grund för det gränsöverskridande renbetet när konventionen upphör och att ingen särskild lagstiftningsåtgärd behöver vidtas för att lappkodicillen ska kunna tillämpas som lag i Sverige. Sverige och Norge kommer att fortsätta diskussionerna om en ny renbeteskonvention. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Sverige ska godkänna en FN-konvention om tillgång till information i miljöfrågor, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser som rör miljön och tillgång till överprövning i miljöfrågor (Århuskonventionen). Några lagändringar behövs också för att Sverige ska leva upp till konventionen och EU-direktiv på området. En ny lag om miljöinformation hos vissa enskilda organ börjar gälla den 15 maj 2005. Lagen ska garantera allmänhetens tillgång till miljöinformation även i de fall informationen inte finns hos en myndighet. Sekretesslagen, miljöbalken, väglagen och några lagar till ändras också. Sverige anmäler, samtidigt som man godkänner Århuskonventionen, dels att landet inte har genomfört konventionens krav på tillgång till rättslig prövning av riksdagens, regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän handling, dels att reglerna om miljöorganisationers talerätt i vissa avseenden måste kompletteras.
Djurskydds- och livsmedelstillsynen ska förbättras. Livsmedelsverkets och Djurskyddsmyndighetens ansvar för att leda och samordna tillsynen tydliggörs och stärks. I myndigheternas centrala tillsynsuppgifter ska ingå att med bindande föreskrifter styra hur den operativa tillsynen ska bedrivas och att med rådgivning och utbildningsinsatser stödja samt följa upp länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för en effektiv kommunal tillsyn införs bestämmelser som underlättar samverkan mellan kommuner.När det gäller livsmedelstillsynen får kommunerna möjlighet att använda den årliga tillsynsavgiften för att finansiera andra kostnader för tillsynen än sådana som gäller provtagning och undersökning. Riksdagen sade ja till regeringens förslag samtidigt som man gjorde ett uttalande om åtgärder mot salmonella med anledning av en reservation av fem partier i miljö- och jordbruksutskottet (m, fp, kd, c, mp). Den svenska regeringen bör med kraft i EU driva kravet på att köttberedningar ska vara salmonellaundersökta innan de förs in i Sverige. Det är också viktigt att ambitionsnivån för att bekämpa problemet med salmonella höjs inom EU. Vidare bör kontrollerna av importerade djur och animaliska produkter till Sverige skärpas.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till allmän miljö- och naturvård för 2005. Anslagen inom utgiftsområdet är totalt 3 995 miljoner kronor för 2005. Regeringen har också lämnat en redovisningen av resurser och uppnådda resultat för verksamheten Sanering och återställning av förorenade områden. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
En ny lag om luftfartsskydd ersätter den 1 januari 2005 lagen om särskild kontroll på flygplats. Lagen om luftfartsskydd innehåller kompletterande bestämmelser till en EG-förordning om skyddsregler för den civila luftfarten. Den nya lagen innebär att den som driver en flygplats ska ha ansvaret, inklusive det ekonomiska ansvaret, för att det finns tillräckligt med personal, lokaler och utrustning för luftfartsskyddet på den egna flygplatsen. Säkerhetskontrollerna ska även i fortsättningen ske under en polismans ledning, och polisen ska ha det yttersta ansvaret för denna kontroll. Företag som godkänts av myndigheterna får dock själva svara för säkerhetskontrollen av den egna personalen. Det ska finnas ett särskilt avgiftssystem för att finansiera säkerhetskontrollerna av passagerarna och deras bagage.
För att minska de illegala vapnen i Sverige vill riksdagen införa en tillfällig vapenamnesti. Under månaderna juli - september 1993 gällde en vapenamnesti i Sverige. En särskild lag innebar att den person som hade ett skjutvapen utan att vara berättigad till det inte skulle dömas till ansvar för brott enligt den dåvarande vapenlagen om han frivilligt lämnade vapnet till polisen. Nu vill riksdagen införa en ny tillfällig vapenamnesti. Riksdagen uppmanar regeringen att lämna ett sådant förslag som riksdagen kan fatta beslut om.
Regeringen måste se till att det blir lättare för brottsoffer att få ersättning från Brottsoffermyndigheten när gärningsmannen är under 15 år. Det tycker riksdagen och uppmanar regeringen att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att se över hur man tillämpar reglerna. Brottsoffret har rätt till statlig ersättning om inte gärningsmannen själv kan betala skadeståndet. Men när gärningsmannen är under 15 år läggs polisutredningen ofta ned. Det gör det svårt för brottsoffret att få ersättning från Brottsoffermyndigheten. Riksdagen sa samtidigt nej till andra motioner om våldsbrott och brottsoffer.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om kriminalvårdsfrågor. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om behovet av en ny verkställighetslag, frigivningsförberedelser, behandlingsinnehåll, intagna kvinnors särskilda behov, kontroll vid permissioner och överföring av verkställighet av fängelsestraff till den dömdes hemland.
Fler gärningar kommer att bedömas som våldtäkt. Det är ett av förslagen i regeringens proposition om ny sexualbrottslagstiftning som riksdagen sade ja till. Den nya lagen ska ännu mer än tidigare förstärka varje människas rätt till absolut personlig och sexuell integritet. Den tydliggör också ännu mer kvinnor och mäns rätt till sexuellt självbestämmande. Bestämmelserna om våldtäkt ändras vilket innebär att fler gärningar kommer att bli klassade som våldtäkt. Kravet på att våld eller hot ska ha förekommit i samband med övergreppet sätts lägre i den nya lagen. Tillämpningen ska även gälla om en person befinner sig i ett så kallat hjälplöst tillstånd till exempel vid sjukdom, berusning eller sömn. De allvarligaste fallen av de som i dag räknas som sexuellt utnyttjande kommer i fortsättningen att bedömas som våldtäkt. Straffen skärps på flera områden genom den nya lagstiftningen. Det införs särskilda straffbestämmelser för våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn och ungdomar. Kravet på att tvång ska ha förekommit vid övergreppet mot barnet tas bort i den nya lagtexten. Den nya sexualbrottslagstiftningen träder i kraft den 1 april 2005.
SIS, Schengens informationssystem, är ett efterlysningsregister som är gemensamt för alla Schengenländer. Genom SIS kan polisen efterlysa till exempel brottslingar och försvunna personer inom hela Schengenområdet. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att ytterligare kategorier av egendom ska kunna registreras i SIS. De kategorier som ska läggas till är uppgifter om stulna fartyg, flygplan, containrar och kreditkort. Ytterligare en kategori ska läggas till som handlar om vilket brott en person är misstänkt för. Dessutom sade riksdagen ja till att Europol och de nationella medlemmarna i Eurojust ska få tillgång till SIS.
