Sök

Fem nya domstolar bildas den 2 maj 2011. Domstolarna ska kallas mark- och miljödomstolar och ha hand om De mål som nu handläggs i miljödomstolarna. Huvuddelen av de mål enligt plan- och bygglagen som nu handläggs i förvaltningsrätterna och hos regeringen. Huvuddelen av de mål som nu handläggs i fastighetsdomstolarna. Bakgrunden är att miljömålen, målen enligt plan- och bygglagen och fastighetsmålen har många likheter. Syftet är att förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och domstolsprövningen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

5, 20 minuter

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-21

Polisen ska utreda fler brott där den misstänkte är under 15 år. Det ska också bli tillåtet med drogtester under tvång. Det har riksdagen beslutat. I dag kan polisen göra en utredning som ligger till grund för socialtjänstens insatser. Men det är inte nödvändigt om den misstänkte är under 15 år. Nu ska lagen ändras. Polisen ska i framtiden som regel alltid inleda en utredning om straffet för det aktuella brottet är minst ett års fängelse. Då ska det också vara möjligt att ta blod- eller salivprov på den misstänkte för att därefter göra en DNA-analys. Det ska även bli tillåtet för polisen att med tvång drogtesta barn under 15 år. Den som misstänks vara narkotikapåverkad ska lämna till exempel blod- eller urinprov. Målet är att så tidigt som möjligt upptäcka missbruk. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

31, 119 minuter

Justering

2010-05-27

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

Riksdagen har beslutat om en modernisering av fängelse- och häkteslagstiftning. Beslutet innebär i huvudsak att: Alla intagna ska få en plan för hur fängelsevistelsen bäst anpassas till deras behov. Kraven för att få permission förtydligas. Kriminalvården få nya kontrollmöjligheter, besökaren och intagna ska exempelvis kunna hållas åtskilda av glasrutor. Speciella restriktioner för häktade ska kunna överklagas. Kriminalvårdsnämnden avskaffas. Den nya fängelse- och häkteslagstiftningen börjar gälla den 1 april 2011. Dessutom har Riksrevisionen granskat kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott. Riksdagen menar att lagförslaget även täcker detta ärende och att det därför kan avslutas.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

29

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

18, 81 minuter

Justering

2010-05-20

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

Lagreglerna om människohandelsbrott skrivs om så att de blir tydligare och mer ändamålsenliga. Syftet är att förstärka det straffrättsliga skyddet mot människohandel. Då kan brottsbekämpningen bli mer effektiv. I dag krävs att gärningsmannen har tagit kontroll över offret för att kunna dömas. Det kravet försvinner. I dag finns också ett krav på så kallad dubbel straffbarhet för att en svensk domstol ska kunna döma över människohandel som har begåtts utomlands. Även detta krav försvinner. Det blir därmed lättare att i Sverige döma personer som har begått människohandelsbrott utomlands. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 63 minuter

Beredning

2010-04-15

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-19

Beslut

2010-05-19

Straffen höjs för allvarliga våldsbrott och för grovt vållande till annans död. Skillnaden ökar mellan straffen för brott i allmänhet. Straffen skärps för den som återfaller i brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010. Straffen höjs generellt för allvarliga våldsbrott. När domstolen bedömer hur långt straffet ska bli ska den ta särskild hänsyn till om brottet har inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Straffskalan för grov misshandel är fängelse i lägst ett och högst tio år. Skalan delas nu upp. Ett misshandelsbrott som är synnerligen grovt ska ge fängelse i lägst fyra och högst tio år. Annan grov misshandel ska ge fängelse i lägst ett och högst sex år. Det lägsta straffet för utpressning, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Det lägsta straffet för vållande till annans död, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Försvårande och förmildrande omständigheter ska få större betydelse när domstolen bedömer hur långt straffet ska bli för brott i allmänhet. Domstolen ska till exempel se det som försvårande om brottet är ett led i en organiserad eller systematiserad brottslighet eller om brottet har planerats särskilt. Det blir tydligare att domstolen ska kunna besluta om hårdare straff för den som återfaller i brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

25, 102 minuter

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-19

Beslut

2010-05-19

Särskilt utsedda trafiknykterhetskontrollanter ska få rätt att stoppa fordon och kontrollera förarna vid hamnar. Nykterhetskontrollerna ska utföras vid färjornas ankomst genom utandningsprov. Arbetet ska ske under polisens ledning. Endast ordningsvakter eller väktare som genomgått en särskild kompletterande utbildning ska kunna bli trafiknykterhetskontrollanter. I dag är det bara poliser, bilinspektörer, tulltjänstemän och kustbevakare som får kontrollera nykterheten vid färjelägen. De nya reglerna gäller på försök under tre år - från den 1 juli 2010 till den 30 juni 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 41 minuter

Justering

2010-04-27

Debatt

2010-05-05

Beslut

2010-05-05

Det finns en lag om hemlig rumsavlyssning, buggning, och en lag om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Lagarna gäller till den 31 december 2010. Riksdagen har nu beslutat att lagarna ska fortsätta att gälla till den 31 december 2012. På så sätt får regeringen mer tid på sig att analysera och utvärdera lagarna och effekten av dem. Lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ger möjlighet till hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll för att förhindra brott. Lagen får nu en ny regel. Det blir därmed förbjudet att avlyssna telefonsamtal eller andra meddelanden mellan privatpersoner och bland annat sjukvårdspersonal, präster och journalister. Bestämmelserna i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska i fortsättning gälla även för brott enligt en annan lag. Det gäller grovt brott enligt 6 § i lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terrorristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet (se bet. 2009/10:JuU22 ). Lagändringarna börjar att gälla den 1 december 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 4 minuter

Justering

2010-04-20

Debatt

2010-05-05

Beslut

2010-05-05

Riksdagen godkände Europarådets konvention om förebyggande av terrorism. För att Sverige ska följa konventionen började en ny lag att gälla den 1 december 2010: lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 49 minuter

Justering

2010-04-08

Debatt

2010-04-21

Beslut

2010-04-21

Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor från de allmänna motionstiderna 2007, 2008 och 2009. Skälet är bland annat att det redan pågår arbetet i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om allmänna frågor om polisen, arbetet mot barnsexturism och lagring av trafikdata.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

13

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 105 minuter

Justering

2010-02-11

Debatt

2010-02-18

Beslut

2010-02-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om våldsbrott och brottsoffer. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om brottsskadeersättning samt hjälp och stöd i olika former till brottsoffer.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

11

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Justering

2010-01-19

Debatt

2010-02-03

Beslut

2010-02-03

Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak allmänna motionstiden 2009 om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

28

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

20, 99 minuter

Justering

2010-01-19

Debatt

2010-02-03

Beslut

2010-02-03

Det ska inte gå att smita undan bötesstraff inom EU. Ett rambeslut säger att samma principer ska gälla i alla medlemsländer. Därför införs en ny lag i Sverige. Den ska reglera svenska beslut om bötesstraff som sänds till ett annat land för verkställande. Lagen ska också innehålla bestämmelser kring det omvända förhållandet, när ett annat land ber Sverige om att verkställa ett bötesstraff. Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 24 minuter

Justering

2009-11-05

Debatt

2009-11-12

Beslut

2009-11-12

Reglerna för svenska pass ändras den 1 oktober 2005, främst för att höja säkerheten i passen. Bland annat ska passen förses med en så kallad biometrisk information. Den som ansöker om pass ska vara skyldig att låta passmyndigheten ta en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte. Bilden sparas sedan på ett lagringsmedium i passet. Det ska bli svårare för personer som dömts till frihetsberövande påföljder att lämna landet under verkställigheten. Till exempel ska pass som förvaras av en kriminalvårdsanstalt inte annat än i undantagsfall få disponeras av den intagne.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

22, 68 minuter

Justering

2005-06-02

Debatt

2005-06-13

Beslut

2005-06-15

Riksdagen godkände 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan EU:s medlemsstater, ett tilläggsprotokoll och ett relaterat avtal mellan EU och Island och Norge. Riksdagen sa också ja till nödvändiga lagändringar till följd av överenskommelserna. Lagändringarna börjar med ett undantag gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 1 minuter

Justering

2005-05-24

Debatt

2005-06-02

Beslut

2005-06-02

Polisen ska från den 1 juli 2005 kunna använda så kallad överskottsinformation från till exempel telefonavlyssning för att utreda brott eller förhindra nya brott. Vid användningen av hemliga tvångsmedel, till exempel telefonavlyssning, kan det komma fram uppgifter som inte har något som helst samband med det brott som låg till grund för beslutet om tvångsmedel. För överskottsinformation om mindre allvarliga brott införs en begränsning. Förundersökning eller motsvarande undersökning ska få inledas bara om brottet kan ge fängelse i minst ett år och polisen kan anta att brottet inte leder till bara böter eller om det finns särskilda skäl.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 1 minuter

Justering

2005-05-24

Debatt

2005-06-02

Beslut

2005-06-02

Från den 1 juli i år blir det möjligt att stänga ute kända våldsverkare från fotbollsmatcher och andra idrottsarrangemang. Beslutet om tillträdesförbud innebär att en person kan förbjudas att komma in på en idrottsarena när ett idrottsarrangemang anordnas där. Den som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Tillträdesförbudet får gälla högst ett år, men kan förlängas. Förbudet beslutas av allmän åklagare efter ansökan av idrottsorganisationerna. För att någon ska få tillträdesförbud ska det finnas risk att personen begår brott som stör ordningen eller säkerheten under arrangemanget. Vid riskbedömningen ska man ta hänsyn till om personen begått sådana brott tidigare i samband med idrottsarrangemang. Personer under 15 år kan inte få tillträdesförbud och brott som någon begått före 15 års ålder får inte vägas in.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

17, 60 minuter

Justering

2005-04-28

Debatt

2005-05-11

Beslut

2005-05-11

Riksdagen ändrar bestämmelserna för förverkande vid brott. Beslutet grundar sig bland annat på ett rambeslut från EU och syftar till att motverka ekonomisk vinning vid brott och se till att brottslingar fråntas hjälpmedel vid brott. Beslutet innebär att brottsbalkens bestämmelser om förverkande ska kunna användas på alla brott som enligt andra lagar kan ge mer än ett års fängelse. Olika hjälpmedel vid brott, till exempel dyrkar, datorer och knivar, ska i större utsträckning kunna förverkas. Dessutom ska det gå att förverka egendom som brottslingen skaffat sig med hjälp av utbytet från brottet och eventuell avkastning som brottslingen fått på utbytet, t.ex. ränta på pengar som intjänats genom brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 33 minuter

Justering

2005-04-28

Debatt

2005-05-11

Beslut

2005-05-11

Det ska bli lättare att utreda och lagföra bokföringsbrott och andra brott mot borgenärer. Därför har riksdagen beslutat bland annat följande: Grovt bokföringsbrott får en egen rubricering i brottsbalken, och maximistraffet höjs från fyra till sex år. Även maximistraffet för ringa bokföringsbrott höjs, från böter till fängelse i högst sex månader. Uppsåtlig underlåtenhet av en gäldenär att medverka till att utländska tillgångar som ingår i en konkurs tillförs ett svenskt konkursbo kriminaliseras. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 1 minuter

Justering

2005-04-12

Debatt

2005-04-20

Beslut

2005-04-20

Regeringen har i en skrivelse redovisat användningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2003. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 39 minuter

Justering

2005-03-22

Debatt

2005-04-13

Beslut

2005-04-20

Riksdagen sade nej till en motion från allmänna motionstiden 2004 om förföljelsesyndrom, så kallad stalking. Skälet är att det redan pågår arbete i den fråga som motionen tar upp.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

30, 83 minuter

Justering

2005-03-22

Debatt

2005-04-13

Beslut

2005-04-20