Sök

Det är regeringen som bestämmer över ID-kontroller som görs av buss-, tåg- och fartygspersonal. Föreskrifter som styr de här kontrollerna bör kunna förlängas direkt när giltighetstiden för tidigare föreskrifter gått ut. Det föreslår justitieutskottet i ett utskottsinitiativ.

Regeringen får bara bestämma om ID-kontroller för sex månader i taget. Beslutet om att förlänga kan idag tas först två veckor efter att giltighetstiden för tidigare beslut gått ut. Det blir alltså en karenstid på två veckor och under den tiden finns en risk att människosmugglare anpassar sin verksamhet, enligt utskottet. Därför bör den karenstiden tas bort.

Riksdagen sa ja till lagändringar om det här. Ändringarna börjar gälla från den 1 juli 2016.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

46, 135 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-07

Debatt

2016-06-08

Beslut

2016-06-08

I en skrivelse redogör regeringen för hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2014-30 juni 2015 samt för hur den internationella terrorismen har utvecklats.

Regeringen har under perioden fattat ett beslut med stöd av lagen. Beslutet innebar att regeringen avslog ett överklagande om avvisning. Vad gäller den internationella utvecklingen bedömer regeringen att terrorhotet främst kommer från våldsbejakande islamistiska aktörer. Även hotet mot Sverige och svenska intressen kommer främst från samma grupper.

Enligt skrivelsen har hittills närmare 300 personer lämnat Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper, som Islamiska staten. Av dessa har ungefär 120 återvänt och 40 avlidit.

Antalet attentat och attentatshot med koppling till Sverige har ökat sedan 2010. Sverige omnämns allt oftare som ett legitimt attentatsmål. Den 18 september 2015 höjdes hotnivån när det gäller terroristbrott till den högsta hittills, från tre till fyra på en femgradig skala.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen vill att rättsväsendet får större möjligheter att förhindra terrorismresor. I andra länder finns möjligheten att återkalla eller tillfälligt dra in passet. Riksdagen anser att denna möjlighet bör prövas också i Sverige, till exempel genom att det blir möjligt att återkalla eller tillfälligt dra in passet för den som är misstänkt för att förbereda eller ha påbörjat en resa i terrorismsyfte. Riksdagen har därför i ett så kallat tillkännagivande gett regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Riksdagen sa också ja till förslag från regeringen om straff för den som tar emot utbildning som gäller terroristbrott, eller som reser till ett annat land än där man är medborgare för att ge eller ta emot utbildning samt begå eller förbereda terroristbrott. Regeringens förslag om straff gäller också den som finansierar en sådan resa eller som finansierar en person eller en organisation som begår terroristbrott. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 106 minuter

Justering

2016-02-04

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till rättsväsendet för 2016. Totalt går knappt 42 miljarder kronor till detta utgiftsområde. Polismyndigheten får knappt 22 miljarder kronor, Kriminalvården drygt 8 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 5 miljarder kronor.

Riksdagen gav också nio uppdrag till regeringen. Riksdagen vill se

• en uppföljning av den nya polisorganisationen
• redovisning av åtgärder för en effektivare polis
• redovisning av åtgärder för ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden
• en minimibemanning på 20 000 poliser
• en översyn av kriminalvårdens kostnader
• att polismyndigheten blir mer tillgänglig för allmänheten
• att polisen ökar sin närvaro på internet
• att brottsutredningar, uppföljningar och återkopplingar till brottsoffer förbättras
• en redovisning av åtgärder för bättre information om vittnesstöd.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

60

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

51, 130 minuter

Justering

2015-12-08

Bordläggning

2015-12-14

Debatt

2015-12-15

Beslut

2015-12-15

Riksdagen har behandlat skrivelsen Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism där regeringen redovisar en ny nationell strategi mot terrorism.

I samband med behandlingen av skrivelsen beslutade riksdagen att göra två tillkännagivanden till regeringen:

• Det bör vara brottsligt att förbereda, påbörja eller genomföra en resa till ett annat land i syfte att utföra, planera, förbereda eller delta i terroristhandlingar, eller att ge eller få terroristträning. Detsamma gäller för finansiering av terrorism. Kriminalisering av medverkan i andra stödfunktioner inom en terroristorganisation bör också övervägas. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett lagförslag om detta.
• I den nya strategin mot terrorism skriver regeringen att det förebyggande arbetet ska vara i fokus för Sveriges internationella arbete mot terrorism och att det arbetet ska bedrivas inom ramen för FN. Enligt riksdagen borde fokus i första hand vara att säkerställa ett bra och fungerande samarbete inom EU.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

26

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

19, 100 minuter

Justering

2015-12-01

Bordläggning

2015-12-04

Debatt

2015-12-07

Beslut

2015-12-09

Riksdagen godkände 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan EU:s medlemsstater, ett tilläggsprotokoll och ett relaterat avtal mellan EU och Island och Norge. Riksdagen sa också ja till nödvändiga lagändringar till följd av överenskommelserna. Lagändringarna börjar med ett undantag gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 1 minuter

Justering

2005-05-24

Debatt

2005-06-02

Beslut

2005-06-02

Polisen ska från den 1 juli 2005 kunna använda så kallad överskottsinformation från till exempel telefonavlyssning för att utreda brott eller förhindra nya brott. Vid användningen av hemliga tvångsmedel, till exempel telefonavlyssning, kan det komma fram uppgifter som inte har något som helst samband med det brott som låg till grund för beslutet om tvångsmedel. För överskottsinformation om mindre allvarliga brott införs en begränsning. Förundersökning eller motsvarande undersökning ska få inledas bara om brottet kan ge fängelse i minst ett år och polisen kan anta att brottet inte leder till bara böter eller om det finns särskilda skäl.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 1 minuter

Justering

2005-05-24

Debatt

2005-06-02

Beslut

2005-06-02

Från den 1 juli i år blir det möjligt att stänga ute kända våldsverkare från fotbollsmatcher och andra idrottsarrangemang. Beslutet om tillträdesförbud innebär att en person kan förbjudas att komma in på en idrottsarena när ett idrottsarrangemang anordnas där. Den som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Tillträdesförbudet får gälla högst ett år, men kan förlängas. Förbudet beslutas av allmän åklagare efter ansökan av idrottsorganisationerna. För att någon ska få tillträdesförbud ska det finnas risk att personen begår brott som stör ordningen eller säkerheten under arrangemanget. Vid riskbedömningen ska man ta hänsyn till om personen begått sådana brott tidigare i samband med idrottsarrangemang. Personer under 15 år kan inte få tillträdesförbud och brott som någon begått före 15 års ålder får inte vägas in.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

17, 60 minuter

Justering

2005-04-28

Debatt

2005-05-11

Beslut

2005-05-11

Riksdagen ändrar bestämmelserna för förverkande vid brott. Beslutet grundar sig bland annat på ett rambeslut från EU och syftar till att motverka ekonomisk vinning vid brott och se till att brottslingar fråntas hjälpmedel vid brott. Beslutet innebär att brottsbalkens bestämmelser om förverkande ska kunna användas på alla brott som enligt andra lagar kan ge mer än ett års fängelse. Olika hjälpmedel vid brott, till exempel dyrkar, datorer och knivar, ska i större utsträckning kunna förverkas. Dessutom ska det gå att förverka egendom som brottslingen skaffat sig med hjälp av utbytet från brottet och eventuell avkastning som brottslingen fått på utbytet, t.ex. ränta på pengar som intjänats genom brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 33 minuter

Justering

2005-04-28

Debatt

2005-05-11

Beslut

2005-05-11

Riksdagen sade nej till en motion från allmänna motionstiden 2004 om förföljelsesyndrom, så kallad stalking. Skälet är att det redan pågår arbete i den fråga som motionen tar upp.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

30, 83 minuter

Justering

2005-03-22

Debatt

2005-04-13

Beslut

2005-04-20

Riksdagen godkände ett inom EU upprättat utkast till rambeslut som innebär att principen om ömsesidigt erkännande börjar tillämpas även på beslut om förverkande. Enligt rambeslutet ska ett beslut om förverkande som har beslutats av en domstol i en medlemsstat erkännas och verkställas i en annan medlemsstat utan att något nytt beslut om förverkande behöver fattas av den staten.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 77 minuter

Justering

2005-03-10

Debatt

2005-03-23

Beslut

2005-03-23

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till budgetanslag för rättsväsendet. Anslagen uppgår till knappt 27,3 miljarder kronor. Polisen får knappt 15 miljarder kronor, domstolsväsendet drygt 4 miljarder och kriminalvården drygt 5 miljarder. Riksrevisionen har granskat uppföljningen av kriminalvårdens klienter och riksdagen utgår från att regeringen vid tillfälle rapporterar vad som kommer att göras åt de problem som kom fram i granskningen. Riksdagen godkände också ett lagförslag om att videokonferenser även i fortsättningen ska kunna användas i rättegångar.

Behandlade dokument

145

Förslagspunkter

30

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

75, 1 minuter

Justering

2004-11-25

Debatt

2004-12-07

Beslut

2004-12-08