Sök

Delar av den logistikverksamhet som Försvarsmakten i dag ansvarar för förs över till Försvarets materielverk. Syftet är att frigöra resurser som kan användas till försvarets förbandsverksamhet och till att bygga upp insatsorganisationen. Regeringen bedömer att kostnaderna för försvarslogistikens på detta sätt kan minskas med cirka 760 miljoner kronor per år från den 1 januari 2015. Sammanlagt berörs cirka 1 500 personer av omorganisationen. Flytten av logistikverksamheten ska enligt planen ske den 1 januari 2013.

Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen om förändringar i logistikorganisationen i de närmaste årens budgetpropositioner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 63 minuter

Beredning

2012-05-08

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-20

Riksdagen sa ja till att Sverige leder den nordiska stridsgruppen under det första halvåret 2015. Riksdagen menar att Sverige ska ta ansvar för fred och säkerhet genom att leda en EU-stridsgrupp. De stridsgrupper som Sverige medverkar i bör vid behov även ställas till Förenta nationernas förfogande om FN begär det.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 66 minuter

Beredning

2012-04-26

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-14

Aktörer på elområdet ska enligt elberedskapslagen vidta vissa elberedskapsåtgärder. Från den 1 juli 2012 ska dessa åtgärder syfta till att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. I dag ska åtgärderna enligt lagen syfta till att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap.

Elproducenter, elhandelsföretag och nätföretag är de tre viktigaste aktörerna på elområdet. De ska upprätta en risk- och sårbarhetsanalys för säkerheten i den egna verksamheten. De ska också lämna de uppgifter som behövs för att elberedskapsmyndigheten ska kunna upprätta en nationell risk- och sårbarhetsanalys inom elsektorn. Lagändringarna innebär ett utökat ansvar och fler befogenheter för Svenska kraftnät.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-04-24

Justering

2012-05-08

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Försvarsutskottet har granskat regeringens skrivelse om integritetsskyddet vid signalspaning inom försvarsunderrättelseverksamheten. I samband med att riksdagen 2008 sa ja till lagen om signalspaning beslutade man att regeringen under 2011 skulle återkomma med en mer omfattande utvärdering av hur lagen har fungerat med tanke på integritetsskyddet. De utvärderingar som har gjorts ger enligt regeringen en samstämmig bild av att Försvarets radioanstalt, FRA, bedriver signalspaning på det sätt som är avsett i lagstiftningen och med respekt för enskilda personers integritet. Samtidigt konstaterar regeringen att det är nödvändigt att fortsätta att följa verksamheten, inte minst med tanke på att inhämtningen via tråd fortfarande är under uppbyggnad.

Försvarsutskottet anser att granskningen av den signalspaning som FRA gör fungerar väl. Justitieutskottet har lämnat ett yttrande där man gör samma bedömning. Försvarsutskottet utgår ifrån att uppföljningen fortsätter. Som komplement till den löpande uppföljningen har regeringen för avsikt att inom några år låta Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, genomföra en fördjupad uppföljning. Utskottet välkomnar detta och påpekar att uppföljningen bör redovisas för riksdagen. Utskottet har tidigare framhållit att olika myndigheter, till exempel polisen, har framfört behov av att få tillgång till information från signalspaning. Utskottet har nu fått information om att regeringen och Socialdemokraterna i december 2011 har gjort en överenskommelse om att Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska få möjlighet till signalspaning. Regeringen arbetar med frågan och förväntas återkomma till riksdagen under 2012. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 27 minuter

Beredning

2012-02-21

Justering

2012-03-15

Debatt

2012-03-29

Beslut

2012-03-29

Gruppbefäl, soldater och sjömän i Försvarsmakten ska kunna anställas på längre tidsbegränsade anställningar. De ska anställas för kontinuerlig eller tidvis (periodvis) tjänstgöring. Anställningstiden ska som utgångspunkt vara 6 till 8 år. Anställningstiden ska kunna förlängas en gång. Den totala anställningstiden får vara högst 16 år, varav högst 12 år som kontinuerligt tjänstgörande. Den minsta uppsägningstiden är 3 månader. Arbetstagaren ska ha rätt till ledighet från sin civila arbetsgivare för tidvis tjänstgöring i Försvarsmakten. Ledighet för att tidvis tjänstgöra i Försvarsmakten ska få tas ut under som längst 12 månader i en följd. Föregås tjänstgöringen av en provanställning får dock ledigheten omfatta högst 18 månader i en följd. Det ska vara möjligt att genom kollektivavtal avvika från vissa av lagens bestämmelser. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

35, 124 minuter

Beredning

2012-04-24

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-24

Kustbevakningens behandling av personuppgifter regleras i en ny, teknikneutral lag. De nya reglerna ska göra det lättare för Kustbevakningen att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt använda it i sin verksamhet, vilket i sin tur ska leda till en effektivare brottsbekämpning, kontroll och tillsyn. Samtidigt ska skyddet för människors personliga integritet upprätthållas, inte minst vid informationsutbyte mellan olika myndigheter. Vissa av kraven i den nya lagen gäller all behandling av de uppgifter som omfattas av lagen. Dessutom ställs särskilda villkor för sådan verksamhet som är särskilt känslig ur integritetssynpunkt, som behandlingen av uppgifter för brottsbekämpande ändamål. De nya reglerna gäller från den 1 maj 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2012-02-14

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-15

Inom Försvarsmaktens internationella materielsamarbeten förekommer ofta förseningar, enligt en granskning som Riksrevisionen har gjort. Materiel är vapen och annan utrustning avsedd för militärt bruk. Regeringen behandlar Riksrevisionens granskning i en rapport som försvarsutskottet har granskat. Enligt regeringen har man de senaste åren i allt högre grad gått mot att anskaffa färdig, standardiserad och beprövad materiel, i stället för att som tidigare låta utveckla materielen på egen hand. Regeringen menar att flera av de förseningar som uppstått vid internationella samarbeten handlar om utveckling av materiel. Sverige ska i fortsättningen vara restriktivt med att delta i den typen av samarbeten. Om möjligt ska man också uppgradera befintlig materiel i stället för att göra nyanskaffningar. Regeringens redovisning till riksdagen i materielförsörjningsfrågor ska bli bättre.

Försvarsutskottet förutsätter att regeringen definierar de nationella säkerhetsintressena och inleder ett utvecklingsarbete. Utskottet har i tidigare sammanhang understrukit betydelsen av att regeringen säkerställer det svenska säkerhetsintresset. Utskottet framhåller att Sverige alltid kommer att ha särskilda nationella säkerhetsintressen, precis som andra länder. Inom Försvarsmakten pågår ett arbete som utgår från en nationell analys av intressen, mål och behov i fråga om svenska militära förmågor och som definierar dessa intressen. Riksdagen och regeringen har tidigare beslutat om riktlinjer för arbetet. Utskottet förutsätter att ett långsiktigt utvecklingsarbete inleds för att säkerställa Sveriges säkerhetsintressen och understryker regeringens ansvar på denna punkt. Regeringen ska löpande informera och redovisa arbetet för riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 128 minuter

Beredning

2012-01-24

Justering

2012-02-16

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-15

Försvarsmakten är en viktig stödresurs för samhällets beredskap vid kriser, till exempel vid allvarliga stormar och olyckor. Enligt regeringen ska myndigheten ge stöd till samhället utifrån "befintlig förmåga och befintliga resurser". Riksdagen konstaterar dock att regeringen inte har preciserat i sin styrning vad denna uppgift innebär. Otydligheten gör det dessutom svårt att följa upp Försvarsmaktens planering och förberedelser för uppgiften. Riksdagen ger därför regeringen i uppdrag att förtydliga Försvarsmaktens roll och att tydligare följer upp Försvarsmaktens planering.

Samhällets krisberedskap bygger på en omfattande samverkan mellan aktörer på alla nivåer och inom alla samhällssektorer. Myndigheter, landsting, kommuner och andra civila aktörer måste samverka aktivt. Riksdagen konstaterar dock att samverkansformerna har vissa brister och vill därför att regeringen får i uppdrag att säkerställa att samverkan sker mellan Försvarsmakten och det övriga samhället.

Riksdagen uppmanar regeringen att återkomma med en redovisning av vilka åtgärder den vidtagit.

Riksdagens beslut grundar sig på en motion från Miljöpartiet. Motionen är en så kallad följdmotion på en skrivelse från regeringen, där regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning av Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser. Förslagen i Miljöpartiets motion är identiska med Riksrevisionens rekommendationer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Beredning

2011-11-15

Justering

2011-11-29

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Riksdagen beslutade att Sverige ska få leda den nordiska stridsgruppen, som står till EU:s förfogande, tidigast under 2015. Ett villkor för Sveriges ledarskap är att EU:s stridsgrupper, åtminstone de som Sverige deltar i, ska kunna ställas till FN:s förfogande. Regeringen ska ta initiativ till en översyn av hur stridsgrupperna ska användas. En förutsättning är också att regeringen tillsätter den parlamentariska luftförsvarsutredning som riksdagen begärde våren 2011. Utredningen ska fokusera på tiden efter 2040 och analysera helheten inom luftförsvaret. När det gäller uppgradering av JAS 39 Gripen kan regeringen föreslå en sådan i en proposition till riksdagen. Detta blir sedan i så fall en förutsättning för utredningens arbete. För att Sverige slutgiltigt ska ta på sig ledaransvaret för den nordiska stridsgruppen krävs ytterligare ett riksdagsbeslut.

Riksdagen sa i övrigt ja till regeringens förslag till budgetanslag 2012 för försvaret och samhällets krisberedskap. Anslagen kommer att uppgå till 45,5 miljarder kronor. Stora budgetposter är Försvarsmaktens förbandsverksamhet och Försvarsmaktens materielanslag. Stora satsningar ska göras på beställningar av försvarsmateriel nästa år.

Försvarsmaktens logistikverksamhet - som bland annat omfattar inköp, service och förråd - ska rationaliseras. Resurserna som frigörs ska användas till Försvarsmaktens nya organisation. Riksdagen beslutade på förslag från försvarsutskottet att regeringen ska återkomma med ett förslag på hur rationaliseringen av logistikorganisationen ska gå till.

Riksdagen sa också ja till försvarsutskottets förslag om att budgetanslagen till de frivilliga försvarsorgansiationerna ska återinföras i budgetpropositionen.

Utöver detta fick en reservation om objektsramar från S,V och MP stöd från riksdagen. Beslutet innebär att regeringen ska redovisa materielprojekt mer utförligt för riksdagen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

91, 276 minuter

Beredning

2011-10-27

Justering

2011-12-01

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-19

Reglerna för återbetalning av outnyttjade vägavgifter ändras. För lastbilar och andra fordon som väger minst 12 ton betalar ägaren en vägavgift på vissa vägar. Om ägaren inte använde fordonet under en del av den period som han eller hon har betalt avgift för ska den delen av avgiften återbetalas. I dag sker återbetalningen endast för hela, återstående månader. Reglerna ändras nu så att avgiften i stället återbetalas för alla de dagar som återstår. Dessutom slopas den nuvarande regeln om att endast avgifter som betalats för ett helt år i taget kan återbetalas. Återbetalning ska kunna ske även för en avgift som betalats per månad, vecka, eller dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-14

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-28

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Justering

2011-11-24

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-24

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning och till vilka kostnader skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen. Man menar att skattebefrielsen är ett dyrt och trubbigt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. En annan slutsats är att skattebefrielsen inte har stimulerat till utveckling av nya och mer avancerade biodrivmedel.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser men betonar att skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar både till uppfyllelse av klimatmålet och målet om 50 procent förnybar energi samt målet om 10 procent förnybara bränslen inom transportsektorn till 2020.

Skatteutskottet anser att skattebefrielsen för biodrivmedel har varit en förutsättning för att öka användningen av biodrivmedel och för att skapa en marknad för höginblandad etanol (E85). Skattebefrielsen har också enligt utskottet varit en förutsättning för den teknikutveckling och introduktion av förnybara drivmedel som skett. Skattebefrielsen är viktig för att de klimat- och energipolitiska målen ska nås. Utskottet anser att redovisningen till riksdagen av kostnaderna för och effekterna av skattebefrielsen för biodrivmedel kan förbättras.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2012-01-31

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-29

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 75 minuter

Justering

2011-11-08

Debatt

2011-11-17

Beslut

2011-11-17

• Möjligheterna att använda deklarationsombud blir större. Alla deklarationsskyldiga ska kunna göra det i fortsättningen.
• Juridiska personer ska inte längre deklarera den 2 maj. Denna tidpunkt ersätts nu med fyra tidpunkter. Deklarationstidpunkten beror på vilket beskattningsår den juridiska personen har. Fysiska personer och dödsbon ska fortfarande lämna deklaration senast den 2 maj.
• Preliminär skatt ska alltid betalas för beskattningsår. Debiterad preliminär skatt ska betalas från och med beskattningsårets andra månad till och med månaden efter beskattningsårets utgång.
• Möjligheten att redovisa moms för beskattningsår behålls, men momsen ska alltid redovisas i en skattedeklaration. Fler får möjlighet att redovisa för beskattningsår.
• Enhetligare ränteregler i skattekontosystemet införs.
• Reglerna om anstånd med att betala skatt eller avgift blir generösare.
• Skattenämnderna avskaffas utom när det gäller fastighetstaxering.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2011-11-08

Debatt

2011-11-17

Beslut

2011-11-17

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Samtidigt är redovisningen av skatteutgifterna den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet ser positivt på regeringens arbete med att utveckla redovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när man beslutar om skatteregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-20

Beslut

2012-06-20

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-09-27

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Den som inte följer ett myndighetsbeslut kan bli skyldig att betala vite. Regeringen föreslår att beslut om vite inom fastighetstaxeringsområdet ska gå att överklaga. Den som anlitat ett deklarationsombud har redan i dag har möjlighet att överklaga ett beslut om vite. En skatteskyldig som inte har ett deklarationsombud saknar däremot den möjligheten. Syftet med lagändringen är att samma regler ska gälla för alla skatteskyldiga.

Vissa ändringar görs också i inkomstskattelagen och kupongskattelagen med anledning av två EU-direktiv.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-04-19

Debatt

2012-05-09

Beslut

2012-05-09

Reglerna för fakturering av mervärdesskatt vid handel med företag i andra EU-länder förenklas. Ändringarna innebär bland annat följande:

• Det blir tydligare i vilka fall de svenska faktureringsreglerna ska tillämpas vid handel med ett annat EU-land.
• Huvudreglerna om hur en faktura ska utformas blir enklare och tydligare.
• Det blir tydligt hur man ska räkna ut den slutsumma som skatten dras från då uppgifterna är angivna i en annan valuta.
• Tidpunkten för när mervärdesskatten för handel med varor inom EU ska redovisas förtydligas.
• En tidsfrist införs för när fakturor för handel med andra EU-länder senast ska utfärdas.
• En behörig myndighet i ett annat EU-land ska ha rätt att kontrollera e-fakturor om mervärdesskatten ska betalas i detta land.
• Den som utfärdar och tar emot fakturor är skyldig att säkerställa att fakturan är äkta, oförändrad och läsbar från tiden för utfärdandet och under hela lagringstiden.

Bakgrunden till ändringarna är ett EU-direktiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-04-19

Debatt

2012-05-09

Beslut

2012-05-09

Den 1 januari 2009 ändrades inkomstskattelagen så att fler fick möjlighet att skatta för inkomst av näringsverksamhet, F-skatt, i stället för tjänst. Riksdagen vill nu att regeringen förutsättningslöst utvärderar effekterna av lagändringen.

Lagändringen innebar att reglerna blev tydligare utifrån gällande rättspraxis. För några år sedan var gränserna mellan näringsverksamhet och tjänst skarpare - vissa yrkeskategorier kategoriserades alltid som arbetstagare. Hur verksamheten faktiskt bedrivs har fått en mer avgörande betydelse efter lagändringen. Fler som arbetar självständigt i förhållande till sina uppdragsgivare kan nu välja näringverksamhet som sin verksamhetsform.

Med ändringen har antalet skattskyldiga som själva ska betala sina skatter och avgifter ökat. Det medför en risk för svartarbete och annat undandragande av skatt. Riksdagen vill därför att regeringen förutsättningslöst utvärderar reformens effekter och det skyndsamt. I utvärderingen bör regeringen undersöka konsekvenserna för skatteuppbörden och effekterna på arbetsmarknaden, arbetstagarens ställning och företagandets villkor. Bakom ställningstagandet står samtliga partier. Ställningstagandet grundar sig på ett förslag i en motion från Socialdemokraterna.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

14

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

20, 68 minuter

Justering

2012-02-28

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21