Sök

Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens insatser för att motverka kränkande behandling i skolan. Riksrevisionen anser bland annat att regeringen bör samordna skollagen och diskrimineringslagen samt följa upp om elever som anmäler kränkande behandling eller trakasserier behandlas lika. Regeringen bör också se över Skolinspektionens, Diskrimineringsombudsmannens och Barn- och elevombudets uppdrag. Regeringen håller med och har tillsatt flera utredningar som tar upp de frågor som Riksrevisionen lyfter fram.

Utbildningsutskottet välkomnar de utredningar som har tillsatts om likabehandling, samordning av skollagen och diskrimineringslagen samt de uppdrag som myndigheterna på området har. Utskottet håller också med regeringen om att det kan vara bra att ge stödinsatser till de kommuner och skolor som har störst behov och välkomnar att regeringen funderar på att ge Skolverket detta i uppdrag.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens arbete med att sprida kunskap till skolan. Riksrevisionen anser att Skolverket sprider kunskap på ett sätt som till stor del möter behoven men att det finns saker som kan förbättras. Riksrevisionen ger regeringen rådet att styra Skolverket mer strategiskt och mindre detaljerat.

Utbildningsutskottet betonar hur viktigt det är att utbildningen i skolan bygger på aktuell kunskap. Utskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att följa upp vilken nytta Skolverkets insatser får i skolan. Utskottet välkomnar därför att Skolverket har börjat arbeta med att utveckla och förbättra effekterna av sin kunskapsspridning. Utskottet välkomnar också de initiativ som regeringen har tagit för att åtgärder inom utbildningsområdet ska kunna utvärderas bättre. Utbildningsutskottet håller med regeringen om att det pågående arbetet främjar en utbildning som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Färdighetsprov i musik ska få ligga till grund för antagning och urval till vissa musikutbildningar i förskoleklass och årskurs 1-3 i grundskolan. Skolor som kan bli aktuella för detta är sådana som erbjuder utbildning med stark musikprofil och som tidigare, innan nuvarande skollag började gälla, med framgång använt sig av färdighetsprov. Förutom detta krävs också särskilda skäl.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2014-06-12

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Regeringen har redovisat för riksdagen sin bedömning av Riksrevisionens granskning av statens tillsyn av skolan. Enligt Riksrevisionens bör Skolinspektionen utveckla sin tillsyn av skolundervisningen.

Utbildningsutskottet har gått igenom regeringens redovisning, och kan konstatera att Skolinspektionen har inlett ett arbete med att förbättra tillsynen inom en rad områden. Utskottet vill understryka betydelsen av att tillsynen och kvalitetsgranskningen bidrar till bättre kunskapsresultat och ser därför positivt på det arbete Skolinspektionen inlett.

Utskottet instämmer också i regeringens och Riksrevisionens uppfattning om att tillsynen fortsättningsvis bör omfatta undervisningen i en högre grad.

I övrigt vill utskottet framhålla den växelverkan som finns - regelbunden tillsyn ger underlag för att välja var kvalitetsgranskningar ska göras, och brister vid en kvalitetsgranskning kan leda till tillsynsbeslut.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-06-12

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Det ska göras flera ändringar i skollagen, bland annat om friskolor och tillsyn.

Innan en friskola etablerar sig i en kommun ska den som ska driva skolan samråda med kommunen. Om Skolinspektionen har godkänt den som ska driva skolan ska Skolinspektionen göra en kontroll av verksamheten innan utbildningen startar. Myndigheten kan ta tillbaka sitt godkännande om den som ska driva skolan inte kan visa att den gjort tillräckligt för att ett samråd med kommunen ska kunna äga rum.

En kommun har rätt till insyn i verksamheten hos de friskolor som ligger i kommunen. Kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och se till att allmänhetens behov av insyn uppfylls.

Om en skola inte åtgärdar brister som allvarligt försvårar för eleverna att nå målen med utbildningen ska Skolinspektionen kunna besluta om vite, det vill säga dela ut ett straffbelopp.

Kommuner måste informera elever och deras föräldrar om utbildningar som erbjuds i eller av kommunen och om utbildningar som tar in elever från hela landet. För att tillgodose allmänhetens behov av insyn ska den som driver en skola lämna uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomi till Skolverket.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 97 minuter

Justering

2014-06-05

Debatt

2014-06-17

Beslut

2014-06-18

Socialutskottet har granskat en så kallad grönbok från EU-kommissionen som handlar om mobil hälsa, m-hälsa. Begreppet m-hälsa står för mobil hälsovård och omfattar medicinska och allmänna hälso- och sjukvårdsmetoder där mobilutrustning används. Det kan till exempel vara mobiltelefoner och utrustning för patientövervakning.

Syftet med grönboken är att inleda ett samråd för att berörda parter inom EU ska börja diskutera hinder och problem för utbyggnaden av m-hälsovård. Det ska ge ett underlag för att m-hälsovårdens möjligheter ska kunna utnyttjas på ett bra sätt.

Socialutskottet välkomnar samrådet och anser att det är positivt med samarbete på EU-nivå inom hälso- och sjukvårdsområdet. Detta under förutsättning att det tas hänsyn till subsidiaritetsprincipen och det nationella ansvaret för hälso- och sjukvård. Initiativ på EU-nivå bör endast tas i gränsöverskridande frågor och där det bidrar till ett positivt utbyte av erfarenheter, tycker utskottet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Riksdagen uppmanade regeringen att se över om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Om ett brott har en preskriptionstid så innebär det att ingen längre kan åtalas för brottet när den tiden har gått ut. Socialutskottet, som förberett riksdagens beslut, gör bedömningen att det sammantaget kan finnas starka skäl för att ändra reglerna om preskription av sexualbrott mot barn. Många barn utsätts för grova övergrepp som skadar dem för resten av livet. Det kan dröja långt in i vuxen ålder innan man orkar, vågar eller får möjlighet att bearbeta händelserna och vill anmäla dem. Det är viktigt att det finns en möjlighet att få upprättelse även om det har gått lång tid, menar utskottet. Den som har begått grova övergrepp mot ett barn bör kunna straffas för detta - även efter lång tid.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 96 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

En ny lag ska motverka olaglig tillverkning av sprängämnen. Allmänhetens tillgång till vissa kemiska ämnen som tillsammans med andra ämnen kan användas för tillverkning av sprängämnen ska begränsas. Dessa kemiska ämnen kallas sprängämnesprekursorer.

Reglerna börjar gälla den 2 september 2014 och ska komplettera EU:s regler om sprängämnesprekursorer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Samtidigt med sitt förslag redovisar regeringen också hur krisberedskapens utveckling i stort har sett ut. I samband med detta har försvarsutskottet också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om samhällets krisberedskap. Motionerna handlar bland annat om skydd mot farliga ämnen, nordiskt samarbete, informations- och cybersäkerhet, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, den enskildes roll, civilförsvar, skydd mot olyckor, reservkraft och lagring av olja. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

28

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Beredning

2014-05-06

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-10

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-12

Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens satsningar på de nationella kvalitetsregistren. Riksrevisionen anser bland annat att staten bör analysera och prioritera vilka områden som är viktigast för att utveckla vården och göra statens ansvar för kvalitetsregistren tydligare.

Regeringen anser att satsningen på utvärdering och kvalitetsuppföljning i vården tar tid och att en positiv utveckling har påbörjats. Därför finns ingen anledning att avbryta satsningen. Regeringen ser just nu ingen anledning att vidta ytterligare åtgärder.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

En ny lag, patientlagen, införs. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

Den nya lagen innebär bland annat följande:

• Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas.
• Det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke.
• Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas.
• Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet.

I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Även bestämmelser om barns inflytande över sin vård införs i lagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 58 minuter

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

Ändringar genomförs i patientdatalagen som omfattar personer med nedsatt beslutsförmåga. Syftet är att förbättra vården, omhändertagandet och livskvaliteten för dessa personer.

Beslutet innebär följande:

• När en patient är i behov av vård ska vårdgivaren kunna ta del av annan vårddokumentation i system för sammanhållen journalföring, även om patientens oförmåga att lämna samtycke inte endast är tillfällig. Patientens inställning måste dock ha klarlagts så långt som möjligt och det får inte finnas anledning att anta att han eller hon skulle ha motsatt sig uppgiftsbehandlingen.
• Det blir också tillåtet att behandla personuppgifterna i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister om patientens inställning till behandlingen har klarlagts i möjligaste mån. Det får heller inte finnas anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig denna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 oktober 2014.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

Riksrevisionen har i en rapport granskat Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser. Riksrevisionen har kommit fram till att försvaret inte kommer att kunna nå upp till de krav som ställs - varken i dag eller de närmaste åren. Det saknas både tillräckligt med personal och materiel.

Regeringen har redovisat för riksdagen hur den ser på granskningen. Regeringen anser att det är svårt att ta ställning till Riksrevisionens långtgående slutsatser. Antagandena och utgångspunkterna är för begränsade. Försvarsutskottet, som har gått igenom regeringens redovisning, håller med regeringen.

Utskottet vill också framhålla följande:

• Regeringen har kunnat redovisa att Försvarsmakten har löst sina uppgifter när det gäller de nationella och internationella insatserna för perioden 2010-2013.
• Regeringen har vidtagit åtgärder som motsvarar Riksrevisionens rekommendationer och kommer att överväga fler inför arbetet med nästa försvarspolitiska inriktningsproposition.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

35, 108 minuter

Beredning

2014-05-06

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-16

Debatt

2014-06-17

Beslut

2014-06-17

Det ska bli tydligare i skollagen att kommuner, rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det ska även förtydligas att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven ska få stöd som så långt som möjligt ska motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen.

Lärare och förskollärare som saknar legitimation och behörighet för undervisningen ska trots det få undervisa i fritidshem respektive förskolor med särskild pedagogisk inriktning. Det ska gälla om verksamheten bedrivs i enskild regi.

När det gäller modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk ska kravet på att elevens vårdnadshavare har språket som modersmål tas bort för elever som tillhör en nationell minoritet. Elever som går i grundskola, grundsärskola, sameskola eller specialskola behöver heller inte längre ha grundläggande kunskaper i språket för att få modersmålsundervisning.

Ändringarna om modersmålsundervisning börjar gälla den 1 juli 2015 och de andra ändringarna börjar gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Justering

2014-05-27

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04