Den 1 januari 2009 ändrades inkomstskattelagen så att fler fick möjlighet att skatta för inkomst av näringsverksamhet, F-skatt, i stället för tjänst. Riksdagen vill nu att regeringen förutsättningslöst utvärderar effekterna av lagändringen.

Lagändringen innebar att reglerna blev tydligare utifrån gällande rättspraxis. För några år sedan var gränserna mellan näringsverksamhet och tjänst skarpare - vissa yrkeskategorier kategoriserades alltid som arbetstagare. Hur verksamheten faktiskt bedrivs har fått en mer avgörande betydelse efter lagändringen. Fler som arbetar självständigt i förhållande till sina uppdragsgivare kan nu välja näringverksamhet som sin verksamhetsform.

Med ändringen har antalet skattskyldiga som själva ska betala sina skatter och avgifter ökat. Det medför en risk för svartarbete och annat undandragande av skatt. Riksdagen vill därför att regeringen förutsättningslöst utvärderar reformens effekter och det skyndsamt. I utvärderingen bör regeringen undersöka konsekvenserna för skatteuppbörden och effekterna på arbetsmarknaden, arbetstagarens ställning och företagandets villkor. Bakom ställningstagandet står samtliga partier. Ställningstagandet grundar sig på ett förslag i en motion från Socialdemokraterna.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

14

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

20, 68 minuter

Justering

2012-02-28

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 inom området mervärdeskatt. Ett flertal motioner gäller sänkning av moms på olika områden såsom turism, kultur- och besöksnäring, tjänstenäring, glasögon och linser och körkortsutbildningar. Andra motioner gäller exempelvis reglerna för ideell verksamhet.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 52 minuter

Justering

2012-02-28

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

Reglerna för återbetalning av outnyttjade vägavgifter ändras. För lastbilar och andra fordon som väger minst 12 ton betalar ägaren en vägavgift på vissa vägar. Om ägaren inte använde fordonet under en del av den period som han eller hon har betalt avgift för ska den delen av avgiften återbetalas. I dag sker återbetalningen endast för hela, återstående månader. Reglerna ändras nu så att avgiften i stället återbetalas för alla de dagar som återstår. Dessutom slopas den nuvarande regeln om att endast avgifter som betalats för ett helt år i taget kan återbetalas. Återbetalning ska kunna ske även för en avgift som betalats per månad, vecka, eller dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-14

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-28

Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning och till vilka kostnader skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen. Man menar att skattebefrielsen är ett dyrt och trubbigt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. En annan slutsats är att skattebefrielsen inte har stimulerat till utveckling av nya och mer avancerade biodrivmedel.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser men betonar att skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar både till uppfyllelse av klimatmålet och målet om 50 procent förnybar energi samt målet om 10 procent förnybara bränslen inom transportsektorn till 2020.

Skatteutskottet anser att skattebefrielsen för biodrivmedel har varit en förutsättning för att öka användningen av biodrivmedel och för att skapa en marknad för höginblandad etanol (E85). Skattebefrielsen har också enligt utskottet varit en förutsättning för den teknikutveckling och introduktion av förnybara drivmedel som skett. Skattebefrielsen är viktig för att de klimat- och energipolitiska målen ska nås. Utskottet anser att redovisningen till riksdagen av kostnaderna för och effekterna av skattebefrielsen för biodrivmedel kan förbättras.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2012-01-31

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-29

Från och med den 1 januari 2012 ska alla deklarationsskyldiga kunna använda deklarationsombud när det gäller skattedeklarationer och inkomstdeklarationer. Riksdagen har nu beslutat att utvidga reglerna om deklarationsombud till att också omfatta deklarationer och andra uppgifter som ska lämnas i samband med fastighetstaxeringen. Enligt beslutet ska deklarationsombudet vara en person som är utsedd av fastighetsägaren och godkänd av Skatteverket. Den uppgiftsskyldige, och inte ombudet, ansvarar för att de lämnade uppgifterna är korrekta och att de lämnas i rätt tid. De nya reglerna bedöms leda till besparingar för Skatteverket.

Riksdagens beslut grundar sig på ett regeringsförslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-01-26

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-15

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Justering

2011-11-24

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-24

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-15

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2011-11-24

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2011-11-15

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30