Internethandeln med nya preparat som liknar narkotika men ännu inte klassats som det i Sverige, så kallade nätdroger, är ett stort och växande problem. Att ett ämne klassas som narkotika är något som i dag sker genom individuell prövning. Ett annat sätt skulle kunna vara att göra en så kallad generisk klassning eller familjeklassning av narkotika.

Riksdagen uppmanade regeringen att utan dröjsmål låta utreda problemet med nätdroger brett. Det innebär att skyndsamt se över frågan om generisk klassning/familjeklassning av narkotika men också att överväga andra åtgärder. Regeringen ska sedan återkomma till riksdagen med förslag.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Motionerna handlar bland annat om förebyggande arbete, Systembolagets verksamhet och sprututbyte. Skälet är att det redan pågår arbete i många frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

81

Förslagspunkter

26

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

19, 83 minuter

Justering

2015-03-26

Bordläggning

2015-04-07

Debatt

2015-04-08

Beslut

2015-04-08

Riksdagen har godkänt regeringens beslut från oktober 2014 om att bestämmelserna i smittskyddslagen om samhällsfarliga sjukdomar ska gälla för infektion med ebolavirus. En samhällsfarlig sjukdom är en sjukdom vars spridning i samhället kan leda till allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner och kräver därför särskilda smittskyddsåtgärder.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 30 minuter

Justering

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-02-19

Regeringen har lämnat en skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om stödet till personer som själva vårdar sina närstående. Den övergripande slutsatsen i rapporten är att staten inte har gett goda förutsättningar för ett stöd till anhöriga omsorgsgivare som motsvarar deras behov.

Regeringen ställer sig frågande inför utgångspunkten för Riksrevisionens granskning; att granska statens utformning och organisering av anhörigstödet när det är kommunerna som är huvudansvariga för den verksamheten. Regeringen håller dock med Riksrevisionen om att mer behöver göras för att anhörigas behov av stöd ska uppmärksammas mer systematiskt inom hela socialtjänsten.

Även socialutskottet, som förberett riksdagens beslut, delar den uppfattningen. Utskottet pekar också på att regeringen framför att flera av de rekommendationer Riksrevisionen kommer med är under utredning eller redan ingår i uppdrag till myndigheter. Utskottet välkomnar detta arbete och vill särskilt lyfta fram Nationellt kunskapscentrum anhörigas arbete med att samla in, strukturera och sprida kunskap samt stimulera utvecklingsarbete i kommunerna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 33 minuter

Justering

2015-02-05

Bordläggning

2015-03-04

Debatt

2015-03-05

Beslut

2015-03-05

Riksdagen behandlade motioner som handlar om vårdvalssystem i primärvården. I samband med detta riktade riksdagen en uppmaning till regeringen om att inte lämna ett nytt lagförslag om att ta bort landstingens skyldighet att ha vårdval.

I regeringens proposition från november 2014 fanns lagförslaget att landsting inte ska vara skyldiga att ha vårdval inom primärvården. Regeringen tog sedan tillbaka förslaget och förklarade att de skulle fortsätta att behandla frågan.

Riksdagen anser att regeringen ska avsluta behandlingen och inte komma med ett nytt lagförslag som innebär att landstingen har möjlighet att avstå från systemet med vårdval.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

34, 120 minuter

Justering

2015-02-05

Bordläggning

2015-03-04

Debatt

2015-03-05

Beslut

2015-03-05

Regeringen ska i budgetpropositionen för 2016 avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Där ska regeringen också ge besked om när kravet på legitimation tidigast kan börja gälla. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny läkemedelslag. I vår nuvarande läkemedelslag, som har funnits i cirka 20 år, har det under åren skett ändringar ett stort antal gånger. Detta har gjort läkemedelslagen svåröverskådlig och delvis otydlig. Därför finns ett behov av en ny läkemedelslag.

Det som gäller i nuvarande läkemedelslag ska föras över till den nya lagen. I den nya läkemedelslagen är det främst språkliga och redaktionella justeringar som har gjorts. Det har bara gjorts ett mindre antal förtydliganden och ändringar i sak. Ett exempel är att bestämmelser om avgifter förenklas och i viss mån förtydligas.

Den nya läkemedelslagen börjar att gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 47 minuter

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Reglerna som gäller svensk katastrofmedicin utomlands ändras. Bland annat ska reglerna för vilka personer som kan få katastrofmedicinska insatser ändras, från personer som bor i Sverige till personer som har anknytning till Sverige. Även personer som inte har anknytning till Sverige ska kunna få svensk katastrofmedicinsk hjälp utomlands.

Landstingen får möjlighet att bedriva hälso- och sjukvård i samband med sjöräddning i havsområden som ligger utanför Sveriges gränser, men där svenska myndigheter har ansvar för räddningstjänsten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

I mars 2015 tillsatte regeringen en utredning som ska föreslå hur offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. Bland annat ska utredningen lämna förslag om ändrade regler så att landstingen inte längre ska vara skyldiga att ha vårdvalssystem i primärvården.

Riksdagen uppmanade regeringen att den pågående utredningen inte ska ge förslag som innebär att landstingens skyldighet att ha vårdvalssystem inom primärvården tas bort. Riksdagen uppmanade också regeringen att ta fram mer kunskap om hur landstingens ersättningssystem och primärvårdsuppdrag har påverkat vården för patienterna i primärvården. Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen som gällde Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 110 minuter

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-16

Debatt

2015-06-17

Beslut

2015-06-17

Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården. Riksrevisionen bedömer att regeringen har använt överenskommelser på ett sätt så att balansen mellan stat och landsting rubbats i styrningen av vården.

Regeringen tänker vidta åtgärder i linje med flera av Riksrevisionens rekommendationer. Bland annat har regeringen som ambition att minska antalet överenskommelser med landstingen och vara mer restriktiv med användandet av prestationsbaserade ersättningar till landstingen.

Socialutskottet ser positivt på regeringens åtgärder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om folkhälsofrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om bland annat allmänna folkhälsofrågor, hälsofrämjande insatser, självmordsprevention samt sexualitet och reproduktiv hälsa. Andra frågor som tas upp är smittskydd, antibiotikaresistens och vaccinationsprogram.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2015-04-09

Bordläggning

2015-04-14

Debatt

2015-04-15

Beslut

2015-04-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om äldrefrågor, med hänvisning till att arbete redan pågår inom många av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlade om kvalitet, hälsa, boende, valfrihet, inflytande, kunskap och kompetens, äldreomsorg på det egna språket, stöd till anhöriga med utländsk bakgrund och våld mot äldre.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

7

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

24, 83 minuter

Justering

2015-04-16

Bordläggning

2015-04-22

Debatt

2015-04-23

Beslut

2015-04-23

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om socialtjänst- och barnfrågor. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om en översyn av socialtjänstlagen, legitimationskrav för socialarbetare, insatser mot hemlöshet, barnkonventionen som svensk lag, nya placeringsformer för barn och unga och en säker och tillgänglig behandling av missbrukare.

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

30

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

9, 49 minuter

Justering

2015-04-09

Bordläggning

2015-04-14

Debatt

2015-04-15

Beslut

2015-04-16

I en skrivelse berättar regeringen om fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under 2013. Allmänna arvsfonden stödjer ideell verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Under året har 546 miljoner kronor fördelats till 386 projekt. Regeringen anser att medlen har fördelats på ett bra sätt och i enlighet med de ändamål och prioriteringar som Allmänna arvsfonden har. Det kan dock finnas skäl att prioritera de lokala förebyggande och främjande insatserna för ungas fritid och organisering ytterligare.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-20

Bordläggning

2014-12-02

Debatt

2014-12-03

Beslut

2014-12-03

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelning av pengar till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2015. Samtidigt sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag. Den sammanlagda summan till området är knappt 62 miljarder kronor. Mest pengar går till statlig assistansersättning (24,4 miljarder kronor), läkemedelsförmåner (20,9 miljarder kronor) och tandvårdsförmåner (5,7 miljarder kronor).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i smittskyddslagen och lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Ändringarna innebär att ansvaret för smittskyddet på nationell nivå samlas på Folkhälsomyndigheten.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

61, 164 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17

Riksrevisionen har granskat hur sex förvaltningsrätter har hanterat beslut inom olika områden som överklagats. En förvaltningsrätt är en domstol som har hand om mål som främst rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Riksrevisionen har fokuserat på handläggningstider och information till enskilda personer. En slutsats är att handläggningstiderna är för långa och att de skiljer sig åt mycket mellan domstolarna. En annan slutsats är att informationen till den som överklagat beslutet är otillräcklig. Därför tycker Riksrevisionen att handläggningen ska effektiviseras och att information om beräknad handläggningstid ska förbättras.

Regeringen har redovisat sin syn på granskningen i en skrivelse till riksdagen. Regeringen tycker att de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat i sin rapport vad gäller förvaltningsrätternas handläggning är bra. Regeringen har sedan tidigare tillsatt en utredare som ska ta fram fler förslag på hur förvaltningsprocessen kan bli modernare och mer effektiv.

Justitieutskottet har gått igenom regeringens redovisning och delar regeringens uppfattning om Riksrevisionens rekommendationer. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning.

Utskottet håller med om att handläggningen ska bli effektivare och att domstolarna bör lämna bättre information om hur lång handläggningstiden kan bli. Dessutom bör Domstolsverket ge bättre stöd till förvaltningsrätterna i att utveckla information och ett effektivare sätt att arbeta.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

I en skrivelse till riksdagen presenterar regeringen en nationell strategi för hur penningtvätt och finansiering av terrorism ska bekämpas effektivare. Syftet med strategin är att möta hot och utmaningar som Sverige ställs inför på detta område. Myndigheterna inom brottsbekämpning, administration och andra relevanta myndigheter ska samarbeta. Dessutom ska det jobbas kontinuerligt både på nationell och internationell nivå med att identifiera och förstå de hot som finns.

Justitieutskottet håller med om regeringens uppfattning att det behövs en samlad insats för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism och välkomnar därför strategin. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Inom Polisen och Ekobrottsmyndigheten arbetar inte bara poliser och åklagare utan även civilanställda. Även dessa civilanställda ska få möjlighet att göra vissa sysslor som annars bara poliser får göra. Poliser bör i första hand arbeta med sådant där deras kompetens är en nödvändig förutsättning, till exempel fall där det kan krävas våld eller tvång.

En civilanställd utredare får nu rätt att hålla i vissa förhör, kan hantera förenklad delgivning eller besluta om förverkande.

Även bilinspektörer, som är civilanställda som arbetar med trafikövervakning inom Polisen, ska få rätt att:

• besluta om vissa avgifter,
• meddela förbud mot fortsatt färd i vissa fall,
• ta hand om ett fordons registreringsskyltar,
• få tillträde till fordon för kontroll av alkolås.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna gäller från den 2 januari 2015.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

10, 29 minuter

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Det finns i dag tre tillfälliga lagar om användningen av hemliga tvångsmedel för att utreda eller förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Bestämmelserna i de tidsbegränsade lagarna görs nu permanenta. Till hemliga tvångsmedel räknas hemlig rumsavlyssning, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och kameraövervakning som sker i hemlighet.
 
Vissa ändringar görs i förhållande till de tillfälliga lagarna, bland annat följande:

• Tillstånd till hemlig rumsavlyssning ska kunna ges även vid utredning av spioneri och så kallat statsstyrt företagsspioneri.
• Om en påtaglig risk för brottslig verksamhet av vissa slag kan knytas till en organisation eller grupp ska tvångsmedel kunna användas mot någon som tillhör eller jobbar för organisationen eller gruppen. Detta gäller om det befaras att personen medvetet främjar den brottsliga verksamheten.
• Åklagare ska i undantagsfall kunna fatta tillfälliga beslut om andra hemliga tvångsmedel än hemlig rumsavlyssning.

Regeringen föreslår också några fler lagändringar, som ska stärka rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten. Bland annat blir förbudet mot att avlyssna vissa samtal mer omfattande och domstolar får inte längre fatta beslut om hemliga tvångsmedel utan att ett offentligt ombud har varit med vid beslutet.
 
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 59 minuter

Justering

2014-11-20

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen sa ja till att drygt 40 miljarder kronor ska gå till rättsväsendet för 2015. Polismyndigheten får drygt 21,1 miljarder kronor. Sveriges Domstolar får knappt 5,4 miljarder kronor. Kriminalvården får knappt 7,9 miljarder kronor. Avgifterna till Brottsofferfonden ska också höjas.

Riksdagen ger även regeringen fyra uppdrag:

• Meddela till riksdagen vad som har gjorts för att öka antalet lokala poliser.
• Prioritera arbetet mot bostadsinbrott.
• Prioritera brott som begås av så kallade djurrättsaktivister.
• Öka rättsväsendets kompetens om brottslighet på internet.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

44

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

44, 124 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-18

Riksrevisorerna har lämnat sin årliga rapport till riksdagen, där de samlar det viktigaste i årets granskning. Finansutskottet anser att rapporten är viktig och att redovisningen blivit tydligare de senaste åren genom att den årliga rapporten i högre grad är kopplad till Riksrevisionens granskningsplan.

I årets rapport tar riksrevisorerna upp problem som kan uppstå när myndigheter delar ansvar för utbetalningar och åtaganden. Delat ansvar får inte innebära att ansvaret också blir otydligt. Utifrån granskningen av myndigheternas årsredovisningar anser Finansutskottet att det är viktigt att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande så att regeringen kan fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

Riksdagen lade riksrevisorernas rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-06

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19