Sök

Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2016. Motionerna handlade bland annat om den statliga myndighetsstrukturen, staten som arbetsgivare, samkörning av lägenhetsregistret, statens fastigheter och statlig mark.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat på grund av pågående arbete och att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

 

Under 2016 fortsatte Riksbanken att föra en historiskt sett mycket expansiv penningpolitik för att få upp inflationen mot inflationsmålet. Det konstaterar finansutskottet efter att ha granskat penningpolitiken för perioden 2014-2016.

Utskottet konstaterar också att inflationen och inflationsförväntningarna fortsatte att stiga under 2016, bland annat till följd av stigande energipriser. Inflationen låg däremot fortfarande en bra bit under inflationsmålet på 2 procent, och långt under målet för perioden 2014-2016. Riksbankens alternativ för att få upp den låga inflationen har varit starkt begränsade.

När det gäller ekonomins utveckling i stort konstaterar utskottet att tillväxttakten i den svenska ekonomin fortfarande är hög. Det är en följd av den expansiva penningpolitiken, samtidigt som arbetslösheten har gått ner ännu mer.

Utskottet välkomnar Riksbankens analys över penningpolitikens effekter. Analysen tillför viktig information om penningpolitikens genomslag i ekonomin. Enligt utskottet skulle den dock vinna på att kompletteras med en analys av penningpolitikens fördelningseffekter.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 22 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Riksdagen fastställde Riksbankens resultat- och balansräkning för 2016 och att godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska disponeras. Det innebär att Riksbanken ska leverera in 2,5 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska levereras in senaste en vecka efter riksdagens beslut.

Riksdagen sa nej till Riksbanksfullmäktiges förslag om att 60 miljoner kronor ska räknas av från det som Riksbanken ska leverera till statens budget. Riksbanksfullmäktige ville använda de 60 miljoner kronorna till extern forskning om penningpolitik och finansiell stabilitet. Riksdagen håller med om att det kan finnas behov av denna typ av forskning men anser att finansiering av extern forskning ligger utanför Riksbankens ansvarsområde. Riksdagen vill därför att regeringen i beredningen av budgeten för 2018 prövar möjligheterna att utöka resurserna för forskning och utbildning inom de områden och i den omfattning som riksdagbanksfullmäktige föreslår. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Regeringen borde regelbundet lämna en skrivelse till riksdagen som handlar om Internationella valutafondens (IMF) arbete med frågor som rör finansiell och monetär stabilitet. Skrivelsen bör också beröra andra internationella finansiella institutioners arbete med dessa frågor. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Redan i dag lämnar regeringen en skrivelse om IMF, Världsbanksgruppen och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna till riksdagen. Innehållet i den skrivelsen är dock under omgörning och därför anser riksdagen att en ny skrivelse behövs som specifikt behandlar finansiell och monetär stabilitet.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

21, 82 minuter

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2017 samt förslag på ändrad användning av anslag. Förslaget innebär att statens inkomster beräknas öka med 0,5 miljarder kronor 2017. Anvisade medel beräknas öka med 6,6 miljarder kronor.

Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ändamålet för anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområdet Försvar och samhällets beredskap ska specificeras. Det bör framgå att inköp av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan i syfte att öka tillgängligheten till JAS 39C/D-systemet. Detta mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-20

Debatt

2017-06-21

Beslut

2017-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet, som berett ärendet,  välkomnar att regeringen ansluter sig till den breda parlamentariska uppslutning i Överskottsmålskommittén om att ändra överskottsmålets nivå till en tredjedels procent av BNP, komplettera det finanspolitiska ramverket med ett skuldankare och införa ett ordnat system för en återkommande översyn av målnivån.

BNP-tillväxten i Sverige har varit hög under de senaste åren, finansutskottet delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2017 också blir relativt hög, 2,6 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker från 6,6 procent 2017 till 6,2 procent 2020.

Målet om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Politiken bör därför fortsätta att inriktas på att ytterligare förbättra kunskaperna och minska ojämlikheterna, bland annat genom att utbilda fler lärare, öka lärartätheten och attraktiviteten i läraryrket. Även vården och omsorgen ska vara jämlik och trygg och utskottet anser liksom regeringen att politiken borde inriktas på att öka resurserna till vården.

Finansutskottet håller också med regeringen om att klimatet är vår tids ödesfråga. Miljön och klimatet behöver därför fortsätta att integreras i de politikområden där drivkrafterna och lösningarna till miljöproblematiken finns.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelsen handlade om Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017. Riksrevisionen pekar där på brister kring utgiftstaket och regeringens redovisning. Med anledning av det riktade riksdagen två tillkännagivanden till regeringen:

• Regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen. Riksdagen konstaterar att regeringen inte är transparent med sin redovisning.
• Regeringen bör sätta utgiftstaket på en nivå så att det återfår sin styrande effekt. I dag är marginalerna för utgifter i statens budget mycket stora. Det kan bland annat göra att utgiftstaket inte längre fungerar som stöd för att uppnå överskottsmålet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

42, 157 minuter

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-20

Debatt

2017-06-21

Beslut

2017-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning för 2017. Cirka 15 miljarder kronor går till detta område. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner (cirka 12,6 miljarder kronor), Statistiska centralbyrån (555 miljoner kronor) och Finansinspektionen (512 miljoner).

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-15

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport "Behövs myndigheternas delårsrapporter? - Nytta och kostnader". I rapporten rekommenderar Riksrevisionen att regeringen, med undantag för affärsverken, slopar kravet på myndigheterna att lämna delårsrapporter. Behöver viss information redovisas anser Riksrevisionen att regeringen bör utforma enklare regler för hur myndigheterna ska redovisa denna.

Regeringen konstaterar att både Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket, ESV, har viss användning av delårsrapporterna. Därför har ESV fått i uppdrag att utreda konsekvenserna av att ta bort kravet på delårsrapporterna eller ändra kraven på redovisning. Uppdraget redovisades den 31 januari 2017 och bereds just nu av regeringen. Riksdagen vill inte föregripa detta beredningsarbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2017-03-02

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Riksdagen vill att regeringen ger samtliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data. Offentliga handlingar som med liten eller ingen kostnad kan bli öppna data ska också tillgängliggöras. Då kan medborgarna få effektivare och bättre service. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Öppna data kan definieras som digital information som är fri att använda, återanvända och distribuera utan någon annan motprestation än att användaren anger källa eller delar informationen på samma sätt.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om skyddet för pensionssparare. I rapporten har revisionen granskat regeringens och Finansinspektionens agerande under perioden 2006-2013.

I rapporten påpekar Riksrevisionen att Finansinspektionen bör utveckla strategier för en utökad tillsyn för pensionsbolag och banker när den löpande tillsynen inte räcker. Revisionens granskning visar vidare att en del skyddsregler för pensionssparare inte fungerade som avsett under finanskrisen. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen förbättrar sina analyser inför framtida beslut om finansiell reglering.

Regeringen kommenterar i sin skrivelse att Finansinspektionen sedan finanskrisen fått ökade befogenheter och ökade resurser. Dessutom har regleringen inom området skärpts.

Finansutskottet konstaterar att regeringen tycker att de insatser som regeringen och Finansinspektionen hittills har gjort och planerar att göra på området är tillräckliga. Utskottet noterar också att både regeringen och Finansinspektionen säger sig ha dragit stor lärdom av vad som hände på området under finanskrisen. Det är till stor nytta för det framtida arbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-01-31

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om granskningen av årsredovisning för staten 2015. Riksdagen välkomnar att regeringen avser att förtydliga redovisningen och transparensen i årsredovisningen för staten.

Riksdagen anser att det finns fördelar med en samlad behandling av ärenden med som har en anknytning till de budgetpolitiska målen och ramverket för finanspolitiken. I det sammanhanget påpekar riksdagen också att det viktigt att Riksrevisionen tydligt fokuserar på sin uppgift som revisionsmyndighet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-02-02

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya lagar och ändringar av lagar som ska motverka marknadsmissbruk. Syftet är att anpassa de svenska reglerna till ändrade EU-regler.

Ett exempel på marknadsmissbruk är insiderhandel. Det kan handla om att en person som har finansiell information om ett företag som inte är allmänt känd använder den informationen för att tjäna pengar genom att till exempel köpa eller sälja aktier i företaget.

Förändringen innebär bland annat att marknadsmissbruk som skett utan uppsåt och av oaktsamhet inte längre ska vara brottsligt. I stället införs administrativa sanktioner, inklusive sanktionsavgifter.

Dessutom förändras Finansinspektionens utredningsbefogenheter. Till exempel ska myndigheten få rätt att genomföra undersökningar i misstänkta personers verksamhetslokaler. Det införs också bestämmelser om sekretess för vissa uppgifter, bland annat om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som har lämnats frivilligt till Finansinspektionen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Ändringarna görs för att anpassa svenska regler till EU-förordningar och berör förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder, så kallade Eltif-fonder. Dessa fonder gör investeringar i till exempel fastigheter, aktier i onoterade bolag och infrastrukturprojekt.

Förändringen innebär bland annat att Finansinspektionen får rätt att ta ut avgifter för prövning av vissa ansökningar, anmälningar och underrättelser och en årlig avgift för tillsyn. Finansinspektionens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-15

För att förbättra investerarskyddet införs nya regler om tillsyn, sanktioner och rapportering i fondlagstiftningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringen går ut på att anpassa den svenska lagstiftningen till nya EU-regler. Reglerna på EU-nivå har förändrats för att minska nationella skillnader på området och för att förtydliga förvaringsinstitutets ansvar och uppgifter. Med förvaringsinstitut menas en bank eller annat kreditinstitut som sköter tillgångarna i en värdepappersfond.

Bland annat införs nu tydliga regler om förvaringsinstituts skyldighet att agera i fondandelsägarnas intresse och det införs en möjlighet att begära skadestånd direkt från ett förvaringsinstitut. De nya reglerna ska också på ett bättre sätt skydda så kallade visselblåsare som lämnar information om eventuella missförhållanden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-09-22

Bordläggning

2016-09-27

Debatt

2016-09-28

Beslut

2016-09-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2016. Förslaget innebär höjda ramar för elva utgiftsområden och sänkt ram för ett utgiftsområde. Nivåerna för 30 anslag inom olika utgiftsområden ändras också. 23 anslag ska ökas och sju anslag minskas. Anslagen ökar med 12,5 miljarder kronor och gäller bland annat en höjning av anslaget för biståndsverksamhet. Minskningarna ligger på 6,6 miljarder kronor och ska användas till att finansiera en del av anslagsökningarna.

Användningen av två anslag ändras. Dessutom förändras vissa beställningsbemyndiganden. Riksdagen sa även till regeringens förslag om bemyndiganden för att hantera regeringens avsikter när det gäller artillerisystemet Archer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-11-17

Bordläggning

2016-11-22

Debatt

2016-11-23

Beslut

2016-11-23

Den 16 december 2016 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2017. FiU10 anmäldes sedan i kammaren och riksdagen överlämnade sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen. I finansutskottets sammanställning finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag.

Justering

2016-12-16

Riksdagen godkände riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2017. Riksdagen godkände också regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2018 och 2019 samt förslag till utgiftstak för 2019.

Utgifterna i statens budget 2017 uppgår till sammanlagt 972 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 980 miljarder kronor. Statens budgetsaldo uppgår till 7,4 miljarder kronor 2017.

Riksdagen delar regeringens bedömning att den ekonomiska politiken även i fortsättningen ska vara inriktad på att genomföra viktiga och angelägna samhällsinvesteringar i stället för skattesänkningar. Som en följd av det stora antalet asylsökande under 2015 är en betydande del av utgifterna i statens budget, kopplade till migration och etablering, av tillfällig karaktär. Utgifter av tillfällig karaktär bör hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar. Därför försämras det finansiella sparandet tillfälligt 2017, jämfört med 2016. Riksdagen står bakom regeringens investeringar i välfärden, de så kallade välfärdsmiljarderna. Även regeringens satsningar på skolan och åtgärderna för kompetenshöjning och för snabbare etablering på arbetsmarknaden välkomnas. Riksdagen välkomnar också investeringarna i bostäder och infrastruktur samt ökade klimatinvesteringar.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

124, 345 minuter

Justering

2016-11-17

Bordläggning

2016-11-22

Debatt

2016-11-23

Beslut

2016-11-23

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se över möjligheten att skärpa lagstiftningen mot så kallade fordonsmålvakter.

Fordonsmålvakt kallas en person som registreras som ägare till ett fordon i stället för den verklige ägaren. Upplägget används ofta för att den verklige ägaren ska slippa att betala skatter och avgifter, eftersom det är fordonsmålvakten som är betalningsskyldig. Fordonsmålvakterna har ofta stora skulder, vilket innebär svårigheter för myndigheterna att få in skatter och avgifter från dem.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt lägga fram förslag som förbättrar fastighetsägares möjligheter att få hjälp med att avlägsna otillåtna bosättningar.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

10

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

28, 74 minuter

Justering

2017-02-21

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-02

Riksdagen sa nej till motionsförslag om ersättningsrätt. Förslagen handlade bland annat om obligatorisk hemförsäkring, handläggning av trafikskadeärenden och vårdnadshavares skadeståndsansvar.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2017-01-12

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Riksdagen anser att det är viktigt att könsfördelningen blir avsevärt jämnare än i dag när det gäller vilka som deltar i ekonomiskt beslutsfattande. Den rådande könsfördelningen i börsbolagens styrelser är inte tillfredsställande. Däremot tycker riksdagen att en jämnare könsfördelning bör främjas med andra medel än med tvingande lagstiftning. Riksdagen uppmanade därför regeringen att verka för att det även i fortsättningen ska vara ett aktiebolags ägare som bestämmer könsfördelningen i bolagets styrelse. Riksdagen uppmanade också regeringen att verka inom EU för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser.

Riksdagen riktade dessutom ytterligare två uppmaningar till regeringen:

• Regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks till 25 000 kr.
• Regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten.

Riksdagens beslut grundar sig i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Riksdagen sa nej till övriga motioner om associationsrätt.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

14

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

48, 140 minuter

Justering

2017-01-12

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18