Sök
13 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2016/17, 1918, Riazat, Daniel (V), Arbetsmarknadsutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor
Betänkande 2016/17:UbU23
En så kallad stadieindelad timplan ska införas i grundskolan. Dessutom ska regeringen reglera undervisningstiden mellan låg-, mellan- och högstadiet i stället för nuvarande ordning där skolorna relativt fritt kan bestämma hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan årskurserna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Med nuvarande regler kan det skilja sig mellan skolor hur mycket undervisningstid elever får under en årskurs. Dessutom kan skolorna välja i vilken årskurs exempelvis språkval ska starta. Syftet med regeringens förslag är att öka likvärdigheten mellan skolorna. Bland annat underlättar det för elever att byta skola utan att riskera att de missar undervisningstimmar, eller ett helt ämne om skolan de byter till har påbörjat ämnet i en tidigare årskurs. En ökad styrning av fördelningen av undervisningstiden innebär också att skolorna enklare kan följa upp att eleverna får de timmar de har rätt till.
Regeringens förslag innebär bland annat också att undervisningstiden för språkval i sameskolan ska utökas med 48 timmar.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 18, 57 minuter
- Justering
- 2017-06-13
- Bordläggning
- 2017-06-16
- Debatt
- 2017-06-19
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd
Betänkande 2016/17:UbU20
Ett nytt så kallat studiestartsstöd ska införas. Stödet ska underlätta för arbetslösa personer med kort utbildning att studera för att öka deras möjligheter att få arbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Studiestartsstödet är ett verktyg som kommunerna ska kunna använda för att se till att vuxna med utbildningsbehov deltar i utbildning. Det är också kommunerna som prövar och beslutar vem som uppfyller villkoren för att få stödet. Det nya stödet är ett bidrag utan lån och det kommer att vara ett komplement till det vanliga studiemedelssystemet.
Förslaget innebär också att den nuvarande möjligheten för studenter att skriva av studielån om de fortsätter med högskolestudier kommer att avskaffas.
Lagändringarna ska börja gälla den 2 juli 2017. Reglerna om avskrivning av studielån kommer dock att fortsätta gälla för studiemedel som har lämnats före den 1 januari 2018.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 11, 45 minuter
- Justering
- 2017-05-18
- Bordläggning
- 2017-05-30
- Debatt
- 2017-05-31
- Beslut
- 2017-05-31
- Dokument & lagar
Skolväsendet - lärare och elever
Betänkande 2016/17:UbU18
En väl fungerande studie- och yrkesvägledning minskar risken för att elever väljer fel utbildning och sedan hoppar av. En professionell vägledning ger också bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden.
Därför behöver studie- och yrkesvägledarna få mer tid till att ha kvalitativa samtal med eleverna anser utbildningsutskottet. I dag går mycket tid till att reda ut till exempel behörighetsfrågor. Den typen av information skulle kunna erbjudas på en digital plattform för att på så vis frigöra tid till samtal. Studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste också stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet.
I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att jobba för detta. Riksdagen säger nej till övriga motioner i ärendet.
- Behandlade dokument
- 70
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 25
- Anföranden och repliker
- 30, 128 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Vuxenutbildningen
Betänkande 2016/17:UbU16
Riksdagen konstaterar att universitet, högskola och yrkeshögskola i dagsläget inte erbjuder utbildningar som är anpassade efter de personer som har gått i gymnasiesärskolan utom i undantagsfall. Utbildningarna är i huvudsak utformade efter studenter som har gått den vanliga gymnasieskolan. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att särskilt se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området vuxenutbildningen. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 18, 74 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-04
- Dokument & lagar
Skolväsendet - övergripande skolfrågor
Betänkande 2016/17:UbU19
Riksdagen sa nej till motionsförslag om övergripande skolfrågor. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten i de svenska skolorna, om skolvalet, friskolor och tillsyn. Skälet är främst att det redan pågår arbete inom området.
- Behandlade dokument
- 48
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 30, 128 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Skolväsendet - grundläggande om utbildningen
Betänkande 2016/17:UbU17
Riksdagen vill att skollagen ska ses över och skärpas så att det inte råder några tvivel om att huvudregeln är att undervisningen inte ska vara könsuppdelad. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.
Riksdagen vill också säkerställa att digitala och centralt rättade nationella prov införs för att lätta på lärares arbetsbelastning. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Riksdagen sa nej till övriga motioner i ärendet.
- Behandlade dokument
- 74
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 30, 128 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2016/17:UbU15
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om gymnasieskolan. Skälen är huvudsakligen att riksdagen anser att gällande regler är tillräckliga, att åtgärder har vidtagits och arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om behörighetskrav till gymnasieskolan, introduktionsprogram, nya inslag på de nationella programmen, ämnesbetyg, rektorns befogenheter när det gäller avstängning av elever och kommunernas uppföljningsansvar.
- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 15, 68 minuter
- Justering
- 2017-03-02
- Bordläggning
- 2017-03-15
- Debatt
- 2017-03-16
- Beslut
- 2017-03-22
- Dokument & lagar
En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4
Betänkande 2016/17:UbU10
Betyg införs på försök från årskurs 4. Regeringen får rätt att starta upp en sådan försöksverksamhet och sätta upp lämpliga regler. Som mest ska 100 skolor kunna delta i försöksverksamheten.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag, vilket innebär att skollagen ändras.
En förutsättning för att en försöksverksamhet ska kunna starta är dock att det finns ett intresse av att delta hos berörd skolas rektor och lärare. Innan en försöksverksamhet startas upp ska också berörda föräldrar och elever ha fått information om det och ha haft möjlighet att framföra sina åsikter.
Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2017. Det innebär att en del skolor redan i höst kan välja att vara med i försöksverksamheten.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 25, 77 minuter
- Justering
- 2017-02-23
- Bordläggning
- 2017-02-28
- Debatt
- 2017-03-01
- Beslut
- 2017-03-01
- Dokument & lagar
Förskolan
Betänkande 2016/17:UbU14
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om förskolan. Skälen var främst att arbete redan pågår inom området och att riksdagen anser att nuvarande regler är tillräckliga. Motionerna handlade bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, organisatoriska frågor och erbjudande av förskola.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 25, 97 minuter
- Justering
- 2017-02-14
- Bordläggning
- 2017-02-21
- Debatt
- 2017-02-22
- Beslut
- 2017-02-22
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Betänkande 2016/17:UbU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Sammanlagt går cirka 72,4 miljarder kronor till det här området för 2017. Mest pengar går till barn- och ungdomsutbildning, utbildning vid universitet och högskolor samt forskning.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 121, 319 minuter
- Justering
- 2016-12-06
- Bordläggning
- 2016-12-12
- Debatt
- 2016-12-13
- Beslut
- 2016-12-13
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Betänkande 2016/17:UbU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområdet 15 Studiestöd. Sammanlagt går 22,4 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till studiemedel (15,3 miljarder) och studiehjälp (3,4 miljarder).
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden, bland annat när det gäller bidrag till studiesociala ändamål.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 11, 34 minuter
- Justering
- 2016-12-01
- Bordläggning
- 2016-12-12
- Debatt
- 2016-12-13
- Beslut
- 2016-12-14
- Dokument & lagar
Ny kompetensagenda för Europa
Utlåtande 2016/17:UbU7
EU-kommissionen har kommit med ett meddelande om en ny kompetensagenda för Europa. Utbildningsutskottet har granskat meddelandet och redovisar sin syn på kompetensagendan i ett utlåtande.
Agendan innehåller sammanlagt tio initiativ för att stärka kompetensbasen inom Europa. Några initiativ är planerade för 2016 och andra för 2017. Utbildningsutskottet anser att samarbetet mellan EU-länderna är viktigt och att det är angeläget med erfarenhets- och informationsutbyten på utbildningsområdet. Samtidigt betonar utskottet att utbildning är en nationell kompetens och att kommissionens roll här är att främja samarbete och vid behov stödja och komplettera EU-ländernas arbete. De insatser som föreslås i agendan måste vara frivilliga för medlemsländerna.
Utskottet lämnar också synpunkter på agendans innehåll. Den bör ha ett mer tydligt fokus på frågor där EU kan ge ett mervärde. Hit hör frågor som rör en ökad personrörlighet mellan länder, till exempel jämförbara kvalifikationer och kompetenser. EU bör ha ett tydligt fokus på att komplettera, och inte dubblera, medlemsländernas arbete. Finansieringen är också fortfarande oklar i flera delar, vilket oroar utskottet.
Utbildningsutskottet kommer att följa det fortsatta arbetet med åtgärderna som föreslås i meddelandet. Riksdagen lade utskottets utlåtande till handlingarna.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 40 minuter
- Justering
- 2016-10-18
- Bordläggning
- 2016-10-25
- Debatt
- 2016-10-26
- Beslut
- 2016-10-26
- Dokument & lagar
Fler elever i fler skolor
Betänkande 2016/17:UbU3
Friskolor ska kunna göra undantag från sina urvalsregler. Det gäller de skolor som har ett kösystem där de elever som stått längst tid i kö får börja på skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär att skolorna kan erbjuda ett begränsat antal nyanlända elever som inte har tillräckligt med kötid plats på skolan.
Den särskilda kvoten bör avse elever som varit bosatta i landet kortare tid än två år före skolstarten det aktuella läsåret. Lagändringen börjar gälla den 1 november 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 43 minuter
- Justering
- 2016-09-20
- Bordläggning
- 2016-09-27
- Debatt
- 2016-09-28
- Beslut
- 2016-09-28