Sök
142 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2016/17, 2005/06, 1918, Näringsutskottet, Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Svenskt deltagande i Europeiska unionens marina operation (Atalanta)
Betänkande 2016/17:UFöU5
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i Europeiska unionens marina insats, Atalanta. Insatsen arbetar med säkerheten på vattnet utanför Somalias kust.
Regeringen vill att Sverige under högst tre månader 2017 ställer en beväpnad styrka till förfogande för att delta i Atalanta. Styrkan ska bestå av högst 135 personer. Deltagandet ska gälla under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 25 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-07
- Debatt
- 2017-06-08
- Beslut
- 2017-06-14
- Dokument & lagar
Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak
Betänkande 2016/17:UFöU4
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Sverige deltar sedan tidigare med en militär utbildningsinsats inom ramen för den globala koalitionen mot terrororganisationen Daish.
Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande för att på irakisk inbjudan delta i utbildningsinsatsen i Irak. Deltagandet gäller till och med den 31 december 2017. Den svenska styrkan i Irak ska fortsätta att utbilda irakiska försvarsstyrkor för att stärka det irakiska försvarets förmåga i kampen mot Daish.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 17, 71 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-07
- Debatt
- 2017-06-08
- Beslut
- 2017-06-08
- Dokument & lagar
Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali
Betänkande 2016/17:UFöU3
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i FN:s insats i Mali, Minusma. Sverige deltar sedan tidigare i den här FN-insatsen, som ska bidra till förbättrad säkerhet i Mali, till att Malis regering återfår kontroll över hela landet och till att stödja långsiktigt hållbara lösningar på krisen i landet.
Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 470 personer till förfogande för deltagande i Mali-insatsen. Deltagandet ska gälla till den 30 juni 2018, under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut av FN:s säkerhetsråd.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 23, 70 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-07
- Debatt
- 2017-06-08
- Beslut
- 2017-06-08
- Dokument & lagar
Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak
Betänkande 2016/17:UFöU2
Sverige ska även under 2017 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i norra Irak. Det beslutade riksdagen. Den svenska styrkan ska utbilda irakiska försvarsstyrkor i norra Irak och syftet är att stärka det irakiska försvarets förmåga att stå emot Daesh. Riksdagen godkände att regeringen ställer en väpnad styrka på högst 220 personer till förfogande till den 31 december 2017.
I regeringens förslag ingick också att den svenska styrkan ska kunna skickas till andra platser i Irak då hjälpbehovet finns över hela landet. Eftersom säkerhetsläget i Irak är mycket utmanande anser riksdagen att regeringen måste specificera exakt var styrkorna ska skickas innan riksdagen kan godkänna förslaget. Riksdagens beslut innebär därför att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om hela mandatet för att det ska bli aktuellt att skicka svenska styrkor till en annan plats än norra Irak. Riksdagen sa alltså nej till att insatsens operationsområde breddas.
Riksdagen tycker dessutom att regeringen ska utvärdera hur insatsen i norra Irak hittills fungerat. Utvärderingen ska sedan rapporteras in till riksdagen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 13, 61 minuter
- Justering
- 2016-12-08
- Bordläggning
- 2016-12-12
- Debatt
- 2016-12-13
- Beslut
- 2016-12-14
- Dokument & lagar
Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan
Betänkande 2016/17:UFöU1
Sverige ska även under 2017 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan. Det har riksdagen beslutat. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.
Riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande till insatsen i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2017.
Riksdagen anser dock att regeringen bör sätta upp tydliga nationella mål för insatsen för att sedan kunna utvärdera det svenska deltagandet. Om regeringen vill förlänga insatsen efter utgången av 2017 bör därför regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om mål för och utvärdering av insatsen. Riksdagen riktade den uppmaningen till regeringen i ett tillkännagivande.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 18, 66 minuter
- Justering
- 2016-12-08
- Bordläggning
- 2016-12-12
- Debatt
- 2016-12-13
- Beslut
- 2016-12-14
- Dokument & lagar
Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet
Betänkande 2016/17:NU9
Regeringen föreslår att det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet ska vara att bidra till att uppfylla energi- och klimatmålen, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Insatserna inom energiforskningen ska också vara fokuserade på områden som har förutsättningar för ekonomisk tillväxt och för export. I förslaget redovisar regeringen även riktlinjer för insatserna för forskning och innovation inom energiområdet under perioden 2017-2020.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om energiforskning. Motionerna handlade bland annat om kärnenergiforskning, övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, samt forskning om förnybar energi.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 10, 44 minuter
- Justering
- 2017-02-16
- Bordläggning
- 2017-02-28
- Debatt
- 2017-03-01
- Beslut
- 2017-03-02
- Dokument & lagar
Anvisade elavtal
Betänkande 2016/17:NU8
Elkunder med så kallade anvisade elavtal ska få sin el levererad på skäliga villkor. Elleverantörer ska framöver dessutom vara tvungna att tydligt informera de kunder som har ett så kallat anvisat elavtal om vad det innebär. Varje kvartal ska också leverantören informera om vilka andra elavtal kunden skulle kunna välja.
Om en kund inte själv väljer ett elavtal anvisas hon eller han ett avtal hos en elleverantör av det bolag som äger elnätet i det aktuella området. Dessa anvisade avtal är oftast mycket dyrare än andra avtal. Regeringen har föreslagit en rad ändringar i ellagen för att försöka minska förekomsten av dessa avtal. Syftet är också att minska prisskillnaden mellan de anvisade avtalen och andra avtal.
Lagändringarna innebär bland annat att ett anvisat avtal inte ska få ha en längre uppsägningstid än 14 dagar. Om en kund har ett anvisat elavtal måste det finnas information om vad det innebär på varje faktura. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska också få utfärda regler för hur mycket anvisade elavtal som mest får kosta under en viss period.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-01-19
- Bordläggning
- 2017-01-24
- Debatt
- 2017-01-25
- Beslut
- 2017-01-25
- Dokument & lagar
En samlad torvprövning
Betänkande 2016/17:NU7
Framöver kommer fastighetsägare att kunna bestämma om energitorv får utvinnas på den egna fastigheten. Fastighetsägaren ska också få avgöra vem som ska utvinna torven. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Torv används bland annat som bränsle i form av energitorv och till odling i form av odlingstorv. Regeringens förslag innebär också att tillståndsprövningen kring all form av torv samlas i en och samma lagstiftning. Anledningen är att göra tillståndsprövningen mer enhetlig, rättssäker och effektiv.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2016-10-11
- Bordläggning
- 2016-10-25
- Debatt
- 2016-10-26
- Beslut
- 2016-10-26
- Dokument & lagar
Konkurrensskadelag
Betänkande 2016/17:NU6
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny lag, konkurrensskadelagen. Lagen innehåller bland annat regler om att det eller de företag som har begått brott mot konkurrensregler ska ansvara för att ersätta skadan. I den nya lagen framgår också hur denna ersättning ska bestämmas. Ersättning för en skada ska omfatta faktisk skada, utebliven vinst samt ränta. Särskilda regler ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag. Preskriptionstiden för dessa typer av brott är fem år från och med att brottet har upphört.
Den nya lagen införs för att följa ett EU-direktiv om skadestånd vid konkurrensbrott. Den nya lagen börjar att gälla den 27 december 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-10-20
- Bordläggning
- 2016-10-25
- Debatt
- 2016-10-26
- Beslut
- 2016-10-26
- Dokument & lagar
Kollektiv förvaltning av upphovsrätt
Betänkande 2016/17:NU5
Det ska införas ett regelverk för de organisationer som förvaltar upphovsrätt för till exempel musik och annat kreativt innehåll, så kallade kollektiva förvaltningsorganisationer. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.
Syftet med regelverket är bland annat att garantera att organisationernas medlemmar kan delta i beslut på ett tillfredsställande sätt och att upphovsmän och andra rättighetshavare får insyn i organisationernas verksamhet. Förändringarna bygger på ett EU-direktiv som bland annat har som avsikt att göra EU-ländernas regler mer lika. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.
Riksdagen anser dock att regeringen bör se över den del av förslaget som handlar om hur många medlemmar ett ombud får företräda när beslut tas vid organisationernas stämmor. Enligt regeringens förslag ska en medlem i en kollektiv förvaltningsorganisation ha rätt att delta och rösta vid stämman genom ombud. Medlemmen ska få anlita valfritt ombud och det finns ingen begränsning för hur många medlemmar ett ombud får företräda vid stämman.
Riksdagen anser att detta kan skapa en osäkerhet bland medlemmarna, vilket i sin tur skulle kunna leda till att medlemmar i de svenska organisationerna ansluter sig till en motsvarande organisation i ett annat EU-land. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande om detta till regeringen. I tillkännagivandet ska regeringen uppmanas att se över ombudsfrågan och sedan återkomma med ett nytt lagförslag till riksdagen.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 7 minuter
- Justering
- 2016-10-20
- Bordläggning
- 2016-10-25
- Debatt
- 2016-10-26
- Beslut
- 2016-10-26
- Dokument & lagar
Statliga företag
Betänkande 2016/17:NU4
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om verksamheten i de statliga företagen under 2015 och fram till och med 1 maj 2016.
Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse och konstaterar att det finns olika åsikter mellan partierna i utskottet när det gäller statliga företag. Utskottet betonar samtidigt vikten av att regeringen varje år lämnar den här redogörelsen så att riksdagen kan följa hur regeringen sköter de statliga företagen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 som rör den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 31, 101 minuter
- Justering
- 2016-11-17
- Bordläggning
- 2016-11-22
- Debatt
- 2016-11-23
- Beslut
- 2016-11-24
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 21 Energi
Betänkande 2016/17:NU3
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av cirka 2,9 miljarder kronor inom utgiftsområdet energi. Nästan hälften av pengarna, 1,42 miljarder kronor, går till energiforskning. 440 miljoner kronor går till att utveckla och stimulera spridningen av energitekniska lösningar. Resten av pengarna går bland annat till Statens energimyndighet och till insatser för energieffektivisering.
Riksdagen godkände även det statliga affärsverket Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2017-2020 och Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2017.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 60, 144 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-12-02
- Debatt
- 2016-12-06
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad
Betänkande 2016/17:NU25
Riksdagen har godkänt att Sverige och Norge ingår ett nytt avtal som innebär att ändringar kan göras i ett avtal kring elcertifikat. Sedan 2011 har Sverige ett avtal med Norge om en gemensam marknad för elcertifikat.
Ändringarna i avtalet om en gemensam elcertifikatsmarknad behöver göras till följd av nya svenska regler och mål kring produktion av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar till 2030. Elcertifikatssystemet, som ska öka produktionen av förnybar el, förlängs också till 2045.
För att dessa ändringar ska börja gälla krävs alltså att avtalet mellan Norge och Sverige ändras. Riksdagen har godkänt att Sverige och Norge ingår ett nytt avtal som tillåter att det ursprungliga avtalet ändras.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-14
- Debatt
- 2017-06-15
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
Statligt ägda bolag i omvandling
Betänkande 2016/17:NU24
Regeringen får rätt att sälja eller lägga ner vissa statligt ägda företag. Det handlar om Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, Metria AB, Swedish National Road Consulting AB, AB Göta kanalbolag och Swedesurvey Aktiebolag.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslagen kommer efter att regeringen beslutat om en förändrad ägarpolicy för statligt ägda bolag. Däri ingår att kontinuerligt pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att se över bolagens olika uppdrag och inriktning.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 23, 55 minuter
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-14
- Debatt
- 2017-06-15
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
Immaterialrätt
Betänkande 2016/17:NU23
Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om immaterialrätt. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att stärka immateriella rättigheter, streamning från olovlig källa och privatkopieringsersättningen. Skälen till att riksdagen sa nej är i flera fall att arbete pågår hos regering och myndigheter och att de frågor som tas upp i motionerna ses över inom EU.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 11, 41 minuter
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-14
- Debatt
- 2017-06-15
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring
Betänkande 2016/17:NU21
Riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen om elnätet. Riksdagen vill att regeringen ska utreda behovet av kompletterande samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid elnätsinvesteringar, parallellt med de bedömningar som statliga Svenska kraftnät gör. Riksdagen tycker också att Svenska kraftnät bör få ett uppdrag att analysera effektsituationen på några års sikt. Svenska kraftnät är den myndighet som förvaltar och utvecklar det svenska stamnätet för el.
Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport Förutsättningar för en säker kraftöverföring. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 12, 40 minuter
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-14
- Debatt
- 2017-06-15
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017
Betänkande 2016/17:NU20
Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som bland annat innebär ett nytt mål för produktionen av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar (TWh) till 2030. Elcertifikatsystemet förlängs också till 2045. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 16, 60 minuter
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-14
- Debatt
- 2017-06-15
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Betänkande 2016/17:NU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar till utgiftsområdet regional tillväxt ska fördelas. Sammanlagt handlar det om knappt 3,6 miljarder kronor för år 2017. Mest pengar går till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. I summan ingår även pengar från EU till regionalpolitiska satsningar.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 11, 52 minuter
- Justering
- 2016-12-01
- Bordläggning
- 2016-12-09
- Debatt
- 2016-12-12
- Beslut
- 2016-12-13
- Dokument & lagar
Fortsatt gränsöverskridande handel med ursprungsgarantier för el
Betänkande 2016/17:NU19
Energimyndigheten får ökade möjligheter att utfärda så kallade ursprungsgarantier för el. En ursprungsgaranti visar vilken typ av energikälla som elen kommer ifrån.
Energimyndighetens ökade befogenheter innebär att systemet med ursprungsgarantier för el kan utvecklas löpande och att ursprungsgarantierna kan överföras till andra EU-länder.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 6
- Justering
- 2017-04-06
- Bordläggning
- 2017-04-18
- Debatt
- 2017-04-19
- Beslut
- 2017-04-19
- Dokument & lagar
Ny lag om medling i vissa upphovsrättstvister och förenklingar i upphovsrättslagen
Betänkande 2016/17:NU18
Rättssäkerheten vid medling i vissa upphovsrättstvister ska öka. Bland annat ska det bli tydligare vem som ska kunna utses till medlare. Dessutom ska handläggningen av ärenden flyttas från regeringen till domstol. Domstolen ska också bestämma en tidsgräns för när medlingen senast ska vara avslutad. Tvisterna kan bland annat gälla upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk.
Bibliotek behöver inte heller längre få tillstånd från regeringen för att för att anpassa upphovsrättsligt skyddade verk till personer med funktionsnedsättning.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-04-06
- Bordläggning
- 2017-04-18
- Debatt
- 2017-04-19
- Beslut
- 2017-04-19