Sök

Polismyndighetens och Säkerhetspolisens symboler, så kallade heraldiska vapen, ska bara få användas på Polismyndighetens och Säkerhetspolisens motorfordon. Detsamma gäller ordet polis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Undantag ska kunna göras för konstnärlig verksamhet och musei- och samlarverksamhet och det är Polismyndigheten som ska besluta om sådana undantag. Lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Riksdagen anser dock att regeringens lagförslag är alltför begränsat och att det finns en risk att det inte får önskat resultat. Riksdagen uppmanar därför regeringen, i fyra tillkännagivanden, att återkomma med kompletterande förslag som går i linje med riksdagens synpunkter.

• Riksdagen anser att det bör bli kriminellt att köra ett fordon som kan förväxlas med polisens fordon.
• Riksdagen vill att polisen ska ges tillstånd att stoppa fordon som har polisens kännetecken. Polismyndigheten bör ges möjlighet att förhindra fortsatt färd och se till att kännetecken på ett fordon tas bort på ägarens bekostnad.
• Riksdagen anser att den nya lagen ska gälla alla typer av fordon, såsom till exempel båtar.
• Riksdagen anser slutligen att samma lagstiftning bör gälla alla myndigheter som har rätt att använda sig av tvångsmedel, exempelvis Kustbevakningen och Tullverket.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2016-11-10

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Det ska bli möjligt för företag och privatpersoner att använda drönare (obemannad luftfarkost) med övervakningskamera utan tillstånd. Tekniken med att använda kamerautrustade drönare användas inom bland annat räddningsarbete, skogs- och jordbruk samt journalistisk verksamhet. Kameratekniken kan användas i svårtillgängliga miljöer eller på platser som är farliga för människor. Utövaren ska inför varje användning göra en bedömning om en kameraövervakning är kränkande eller inte. Det är till exempel olagligt att övervaka människor utan att de har möjlighet att upptäcka det. Den personliga integriteten kommer att skyddas av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Datainspektionen är tillsynsmyndighet över personuppgiftslagen och det är dit utövaren kan vända sig för vägledning och information.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Den svenska polisen ska på ett djupare sätt kunna samarbeta med utländska myndigheter när det gäller bekämpande av terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Beslutet innebär att de två EU-besluten, Prümrådsbeslutet och Atlasrådsbeslutet, införlivas i svensk lag på ett mer heltäckande sätt.

Förändringen innebär att den svenska polisen ska kunna hjälpa andra stater vid en förfrågan eller själva be om hjälp från andra stater. Polisen ska bara få begära hjälp om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Utländska tjänstemän ska då tillfälligt kunna få polisiära befogenheter i Sverige och ledas av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.

Lagen och lagändringarna ska börja gälla den 2 juli 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 19 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-12

Debatt

2017-05-16

Beslut

2017-05-17

En brottsmisstänkt som är frihetsberövad och företräds av en offentlig försvarare, eller av en privat försvarare som uppfyller motsvarande krav, får en oinskränkt rätt att träffa och samtala i enrum med sin försvarare. Detsamma ska gälla för andra former av kontakt mellan frihetsberövad och försvarare, till exempel via telefonsamtal eller brev. Med frihetsberövad menas en person som blivit gripen, häktad eller anhållen.

Det ska också stå tydligt i reglerna att ett barn som har frihetsberövats ska ha rätt att omedelbart få en närstående underrättad om varför detta har skett.

Beslutet innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. Lagändringarna ska börja gälla den 27 november 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 31 minuter

Justering

2016-10-20

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

I dag får en polis sällan skadeståndsersättning vid kränkning eller våld som denne utsätts för vid ingripanden. Det här tycker riksdagen är otillfredsställande. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att det bör utredas hur lagstiftningen kan ändras för att polisers rätt till ersättning vid allvarlig kränkning ska kunna utökas.

Regeringen bör också se över smugglingslagstiftningen så att den skärpning av straff för vapenbrott som gjordes 2014 även får genomslag när det gäller vapensmuggling. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner som rör området polisfrågor. En av anledningarna är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

112

Förslagspunkter

68

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

11, 70 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-19

Debatt

2017-04-20

Beslut

2017-04-20

Riksdagen riktade åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Livstidsstraff bör bli normalstraffet för mord och därför användas i betydligt större utsträckning än i dag. Den lagändring som gjordes 2014 i detta syfte har inte fått avsedd effekt. Riksdagen anser att det är viktigt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som säkerställer detta.
• Riksdagen vill också att regeringen ser över lagstiftningen om kränkande fotografering. Riksdagen framhåller att det via media har kommit indikationer på att lagen inte omfattar alla situationer som den borde.
• Riksdagen anser att det krävs en bredare sexualbrottslagstiftning än i dag. Lagstiftningen bör tydligt markera var och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte. Riksdagen anser också att det bör införas ett oaktsamhetsbrott för våldtäkt, vilket i praktiken innebär att ett brott blir lättare att bevisa.
• Regeringen bör överväga att införa en ny brottsrubricering, grovt sexuellt ofredande. Straffskalan bör vara fängelse i minst nio månader och högst tre år.
• Straffen bör i högre grad än i dag grunda sig på den brottsliga handlingens straffvärde och mindre på gärningspersonens ålder eller andra omständigheter som är knutna till gärningspersonen.
• Poliser, personal inom räddningstjänsten, hälso- och sjukvården bör få ett bättre straffrättsligt skydd.
• Möjligheterna att införa ett tillträdesförbud till butiker för personer som upprepade gånger stjäl eller beter sig illa bör utredas.
• Regeringen bör utreda om personer som misskött sig i en simhall kan få tillträdesförbud dit. Det kan till exempel röra sig om en person som tidigare begått brott av sexuell karaktär i simhallen.

 

Behandlade dokument

111

Förslagspunkter

46

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

29, 94 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten inom utgiftsområdet Rättsväsendet. Sammanlagt går 42,5 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till Polismyndigheten (21,9 miljarder), Kriminalvården (8,3 miljarder) och Sveriges domstolar (5,5 miljarder).

Riksdagen riktade även sammanlagt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om

• en lokalt förankrad polis
• fler områdespoliser och kommunpoliser
• vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden
• mer praktik i polisutbildningen
• brott mot äldre
• statistik om brott mot äldre
• kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet
• åtgärder mot bedrägeribrott

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

67

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

87, 206 minuter

Justering

2016-12-01

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-07

Det ska bli förbjudet att maskera sig vid idrottsarrangemang. Den som befinner sig på en idrottsanläggning vid till exempel en fotbollsmatch och helt eller delvis täcker ansiktet på ett sätt som gör det svårare att bli identifierad kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det finns en del undantag från förbudet. Det gäller till exempel inte den som täcker ansiktet av religiösa skäl eller personer som i tjänsten bär utrustning som täcker ansiktet, som brandmän och poliser.

Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2017.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

10, 49 minuter

Justering

2017-01-19

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Fråga 2016/17:520 Reglers efterlevnad inom polisen av Krister Hammarbergh M till Statsrådet Anders Ygeman S Datainspektionen har nyligen genomfört en granskning av hur polisen gallrar uppgifter i sina fingeravtrycksregister. Granskningen har påvisat flera brister. Konsekvensen är, för det första, att fingeravtryck från

Inlämnad

2016-12-14

Besvarare

Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fråga 2016/17:371 Budapestkonventionen av Krister Hammarbergh M till Statsrådet Anders Ygeman S Europarådets it-brottskonvention CETS no. 185 Budapestkonventionen syftar huvudsakligen till att harmonisera lagstiftning och förenkla internationellt samarbete gällande cyberbrottslighet. Konventionen avser att fastlägga riktlinjer

Inlämnad

2016-11-23

Besvarare

Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fråga 2016/17:348 Genomsökning av båtar av Krister Hammarbergh M till Statsrådet Anders Ygeman S Enligt 20 a polislagen 1984:387 får en polis genomsöka ett fordon i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn

Inlämnad

2016-11-17

Besvarare

Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fråga 2016/17:347 Inrättandet av en brottsofferportal av Krister Hammarbergh M till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S Riksdagen har i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att inrätta en brottsofferportal för personer som utsätts för id-kapningar eller bedrägerier. Förutom att få samlad information

Inlämnad

2016-11-17

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2016/17:307 Främlingspass och resedokument av Krister Hammarbergh M till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S Jag har tidigare frågat ministern när regeringen tänker presentera ett lagförslag där även utfärdandet av främlingspass och resedokument begränsas. I sitt svar till mig hänvisar ministern

Inlämnad

2016-11-10

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2016/17:176 Deltidspoliser av Krister Hammarbergh M till Statsrådet Anders Ygeman S Vi ser en alltmer påfrestad Polismyndighet med stora utmaningar. När många medborgare saknar en närvarande och synlig polis, en avsaknad som är särskilt påtaglig i lands- och glesbygd, då har svensk polis problem. För Moderaterna

Inlämnad

2016-10-20

Besvarare

Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fråga 2016/17:1160 Polisens tillgång till information om vissa it-incidenter av Krister Hammarbergh M till Statsrådet Anders Ygeman S Sedan den 1 april 2016 är statliga myndigheter skyldiga att rapportera in allvarliga it-incidenter till MSB samt anmäla incidenter kopplade till rikets säkerhet till Säkerhetspolisen alternativt

Inlämnad

2017-03-30

Besvarare

Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fråga 2016/17:927 Religionsfrihet och upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet av Krister Hammarbergh M till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S Religionsfriheten är en av de viktigaste rättigheterna i en demokrati. I Sverige är den reglerad såväl i grundlag som i internationella konventioner som

Inlämnad

2017-02-23

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2016/17:140 Missbruk av resedokument, främlingspass och uppehållstillståndskort av Krister Hammarbergh M till Statsrådet Anders Ygeman S Tidigare i år infördes skärpta regler för att minska missbruket av svenska pass. Begränsningen av antalet utgivna vanliga pass till tre stycken under en femårsperiod var en välbehövlig

Inlämnad

2016-10-18

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2016/17:1270 Utbetalningar från Kriminalvården av Krister Hammarbergh M till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S Vid akut hjälpbehov kan intagna vid Kriminalvårdens anstalter vid frigivning beviljas bidrag för hemresa, uppehälle samt under vissa omständigheter kläder och skor i enlighet med Kriminalvårdens

Inlämnad

2017-04-21

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om bland annat innovationer och nyföretagande, kapitalförsörjning, insatser för att främja företagande bland olika grupper, forskning och utveckling samt social ekonomi. Andra motioner tar sikte på olika näringar såsom turism, skogs- och träindustrin, sten-, betong- och cementindustrin, gruvnäringen samt läkemedels- och medicinteknisk industri.

Behandlade dokument

97

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

29, 162 minuter

Justering

2006-03-14

Debatt

2006-03-30

Beslut

2006-03-30

De största bensinstationerna måste sälja förnybart bränsle som till exempel etanol eller biogas från och med den 1 april 2006. Riksdagen har med vissa ändringar godkänt regeringens lagförslag om skyldighet att tillhandahålla förnybara bränslen. Syftet med beslutet är att minska koldioxidutsläppen genom att förbättra tillgången på förnybara bränslen. I ett första steg berörs bensinstationer som säljer mer än 3000 kubikmeter bensin eller diesel per år. Kraven kommer sedan att skärpas successivt fram till 2010 så att allt fler bensinstationer omfattas av de nya reglerna. Småföretag som säljer mindre än 1000 kubikmeter fossila bränslen per år kommer att undantas reglerna. Jämfört med regeringens förslag har riksdagen senarelagt ikraftträdandet och de senare etapperna av lagens genomförande. Riksdagen kräver att regeringen noga följer utvecklingen. Om det visar sig att något förnybart bränsle gynnas framför de andra måste regeringen återkomma till riksdagen med förslag på hur man ska komma till rätta med problemet. Om ett sådant förslag blir aktuellt bör det läggas fram i budgetpropositionen för 2008 anser riksdagen. Riksdagen ger också regeringen i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för att stimulera tillgången och efterfrågan på flera förnybara bränslen.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

40, 150 minuter

Beredning

2005-11-08

Justering

2005-12-01

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16