Sök
379 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2016/17, 2012/13, 2005/06, 1978/79, 1918, Försvarsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Medborgarskap
Betänkande 2016/17:SfU14
Riksdagen sa nej till motionsförslag om medborgarskap. Motionerna handlade bland annat om språk- och samhällskunskapstester som villkor för svenskt medborgarskap, att alla barn som föds i Sverige ska beviljas svenskt medborgarskap från födseln och en förstärkning av medborgarskapets symbolvärde.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Justering
- 2017-04-04
- Bordläggning
- 2017-04-26
- Debatt
- 2017-04-27
- Beslut
- 2017-04-27
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2016/17:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom området ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Total är det 107 miljarder kronor som fördelas på olika poster. Mest pengar, 48,7 miljarder, går till aktivitets- och sjukersättningar. 41,7 miljarder går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får cirka 8.4 miljarder kronor.
Utöver det sa riksdagen bland annat också ja till regeringens förslag om att:
- den som fått aktivitetsersättning under minst tolv månader ska få möjlighet att behålla sin ersättning under sex månader för att studera
- hel sjukersättning ska kunna lämnas till en person från 19 års ålder
- höja bostadstillägget från 93 till 95 procent av bostadskostnaden upp till bostadskostnadstaket även till den som inte har fyllt 65 år.
Riksdagen gör även ett tillkännagivande till regeringen. Fusk och missbruk som utförs av företag och organisationer ökar och behöver stoppas. Bidragsbrottslagen bör därför inte bara gälla enskilda individer utan även företag och organisationer. Dessutom bör myndigheters skyldighet att underrätta annan myndighet vid felaktig utbetalning eller bidragsfusk utökas och även gälla socialtjänsten.
- Behandlade dokument
- 64
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 39, 133 minuter
- Justering
- 2016-12-06
- Bordläggning
- 2016-12-14
- Debatt
- 2016-12-15
- Beslut
- 2016-12-15
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om asylboenden
Betänkande 2016/17:SfU9
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om asylboenden.
Under åren 2012-2015 har det periodvis funnits brister i Migrationsverkets arbete med asylboenden. Bland annat vad gäller kontroll och uppföljning av boenden. Det slår Riksrevisionen fast i sin rapport.
Regeringen delar Riksrevisionens bedömning men pekar också på att Migrationsverket under hösten 2015 försattes i en mycket svår situation med en kraftig ökning av asylsökande. Regeringen berättar också i sin skrivelse till riksdagen att Migrationsverket påbörjat ett antal utvecklingsarbeten för att förbättra de brister som framkommit. Regeringen skriver vidare att den planerar att fortsätta ha en nära dialog med Migrationsverket om arbetet med att ordna boenden åt asylsökande.
Socialförsäkringsutskottet anser att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag för att få arbetet med asylsökande kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart. Utskottet ser positivt på de åtgärder som regeringen berättar om i sin skrivelse och tycker att det är bra att regeringen noga följer Migrationsverkets fortsatta arbete.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-02-02
- Bordläggning
- 2017-02-15
- Debatt
- 2017-02-16
- Beslut
- 2017-02-16
- Dokument & lagar
Åldersgräns för kosmetiska solarier
Betänkande 2016/17:FöU9
Det blir förbjudet att yrkesmässigt låta en person under 18 år att sola solarium för att få mörkare hud. Den som driver ett solarium måste förvissa sig om att användaren har fyllt 18 år och en tydlig skylt om åldersgränsen måste finnas uppsatt på solariet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Det finns ett bevisat samband mellan exponering för UV-strålning och risken för hudcancer. Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och barn är särskilt känsliga för strålning. Riksdagen tycker därför att förändringen är ett viktigt steg för att minska det mänskliga lidande och de samhällskostnader som hudcancer ger upphov till.
Den verksamhetsutövare som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Barn får dock fortfarande sola solarium om det är i medicinskt syfte eller om det sker privat, till exempel hemma.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 7, 18 minuter
- Justering
- 2017-02-23
- Bordläggning
- 2017-03-01
- Debatt
- 2017-03-02
- Beslut
- 2017-03-15
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter
Betänkande 2016/17:FöU8
Riksrevisionen har granskat hur nio myndigheter arbetar med sin informationssäkerhet. I rapporten framkommer att myndigheternas arbete med informationssäkerhet ligger på en för låg nivå. Följande myndigheter granskades:
- Arbetsförmedlingen
- Affärsverket svenska kraftnät
- Bolagsverket
- Försäkringskassan
- Lantmäteriet
- Migrationsverket
- Post- och telestyrelsen
- Sjöfartsverket
- Statens tjänstepensionsverk.
Myndigheterna bedriver samhällsviktig verksamhet, hanterar mycket pengar, är starkt it-beroende och hanterar skyddsvärd information. Regeringen har bedömt rapporten och redogjort för åtgärder i en skrivelse. Bland annat avser regeringen ta fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet. Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen anser att det är oroande att myndigheternas arbete med informationssäkerheten är på för låg nivå och välkomnar regeringens arbete med en nationell strategi inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om informationssäkerhetsarbete på myndigheter med flera, medborgarnas kunskap om it-säkerhet samt ett nordiskt, säkert internet.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 8, 45 minuter
- Justering
- 2017-01-26
- Bordläggning
- 2017-02-15
- Debatt
- 2017-02-16
- Beslut
- 2017-02-16
- Dokument & lagar
Samhällets krisberedskap
Betänkande 2016/17:FöU7
Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.
Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.
- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 28
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 23, 102 minuter
- Justering
- 2017-04-06
- Bordläggning
- 2017-04-19
- Debatt
- 2017-04-20
- Beslut
- 2017-04-26
- Dokument & lagar
Militära frågor
Betänkande 2016/17:FöU6
En av Försvarsmaktens uppgifter är att hjälpa det övriga samhället vid allvarliga olyckor och kriser i fredstid. Riksdagen anser att det är viktigt att arbetet med att förbättra samverkan på det regionala planet fortsätter och intensifieras. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över den regionala civil-militära samverkan.
Riksdagen uppmanade samtidigt i ett tillkännagivande regeringen att se över hur Försvarsmaktens behov av övnings- och skjutfält kan tillgodoses. Översynen bör även behandla möjligheterna att öka intensiteten i verksamheten på skjutfält och i övningsområden vid ett försämrat säkerhetsläge.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka nationellt och internationellt i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 14, 70 minuter
- Justering
- 2017-02-16
- Bordläggning
- 2017-03-01
- Debatt
- 2017-03-02
- Beslut
- 2017-03-15
- Dokument & lagar
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
Betänkande 2016/17:FöU5
Staten borde ha större möjligheter att skydda Sveriges totalförsvarsintressen och ett agerande från regeringens sida brådskar. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma med förslag.
I september förra året lämnade bolaget Nord Stream 2 in en ansökan till regeringen om att lägga en gasledning i Östersjön. Nord Stream 2 bad också samtidigt om att få tillgång till svenska hamnar i Slite och Karlshamn för att kunna lagra material. I Sverige är det kommunala självstyret skyddat i regeringsformen. I januari slog regeringen fast att det är kommunerna själva som har rätt att avgöra om Nord Stream 2 ska få använda hamnarna eller inte. Karlshamns kommun har sagt ja till att Nord Stream 2, via ett annat bolag, ska få lagra material i Karlshamns hamn. Region Gotland har sagt nej när det gäller hamnen i Slite.
Regeringen har meddelat att den har för avsikt att se över lagstiftningen när det gäller frågor som berör svensk försvarspolitik och skyddsvärda objekt. Översynen kommer att gå ut på att se över vilka lagändringar som behöver göras för att bättre tillgodose statens behov att kunna värna totalförsvarets intressen. Frågan bereds just nu i Regeringskansliet.
Riksdagen tycker att regeringen borde skynda på för att återkomma till riksdagen med förslag till sådana lösningar. Riksdagen tycker samtidigt att regeringen snarast bör redovisa för riksdagen hur regeringen tänker lösa frågan fram till dess att förslag om permanenta lösningar kan presenteras. Riksdagen riktade dessa uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande.
Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 13, 53 minuter
- Justering
- 2017-02-23
- Bordläggning
- 2017-03-01
- Debatt
- 2017-03-02
- Beslut
- 2017-03-15
- Dokument & lagar
Vissa frågor om Försvarsmaktens personal
Betänkande 2016/17:FöU4
Riksdagen sa nej till motionsförslag om försvarsmaktens personal. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om värnplikt, bemanning, personalförsörjning, subventioner, premier och veteranfrågor.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 25, 94 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-17
- Debatt
- 2017-05-18
- Beslut
- 2017-05-18
- Dokument & lagar
Försvarspolitik
Betänkande 2016/17:FöU3
Riksdagen sa nej till motioner om försvarspolitik. Motionerna handlar om försvarspolitisk inriktning, försvarets förmåga, internationella samarbeten, materielförsörjning och försvarsindustrifrågor. Andra områden är psykologiskt försvar, nordiskt samarbete, försvarslogistik och cyberförmåga.
Riksdagen håller med om att försvaret behöver förändras och förbättras i många avseenden, men menar att en del av detta redan håller på att genomföras som följd av tidigare beslut om försvarspolitisk inriktning för 2016-2020. Riksdagen påpekar att det viktigaste är att den operativa förmågan i krigsförbanden ökar och totalförsvarets förmåga säkerställs och ser inte att det i nuläget finns skäl till att förändra prioriteringarna. Riksdagen konstaterar också att försvaret har fått mer pengar samt också successivt kommer att tillskjutas mer pengar fram till 2020. Allt detta sammantaget samt det förbättringsarbete som redan pågår är anledningen till ställningstagandet.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 82, 220 minuter
- Justering
- 2016-12-15
- Bordläggning
- 2017-01-17
- Debatt
- 2017-01-18
- Beslut
- 2017-01-18
- Dokument & lagar
Ökad kärnsäkerhet
Betänkande 2016/17:FöU13
Det ska bli tydligare i lagen vilket ansvar den som bedriver kärnteknisk verksamhet har. Som kärnteknisk verksamhet räknas till exempel att driva ett kärnkraftverk och hantering av kärnavfall. Ändringarna innebär att det införs gemensamma principer för säkerhetsarbetet och krav på att det arbetet utvärderas löpande. Det ska också bli enklare för tillsynsmyndigheten att få insyn i och kunna övervaka hur säkerheten sköts. Ändringarna görs för att genomföra EU:s ändrade kärnsäkerhetsdirektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 18 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-07
- Debatt
- 2017-06-08
- Beslut
- 2017-06-14
- Dokument & lagar
Viktiga meddelanden till allmänheten via telefon
Betänkande 2016/17:FöU12
Varningsmeddelanden ska kunna skickas via sms till mobiltelefoner som använts i ett område som drabbats av en olycka eller någon annan allvarlig händelse. Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om de lagändringar som krävs för att göra detta möjligt. I dag skickas meddelanden bara till fasta telefoner och till mobilabonnenter som har en adress registrerad i området. Det görs via varnings- och informationssystemet Viktigt Meddelande till Allmänheten, som varnar allmänheten vid exempelvis gasutsläpp, stora bränder eller andra allvarliga olyckor.
Beslutet innebär att mobiloperatörer blir skyldiga att avgiftsfritt medverka till att förmedla varningsmeddelandena. För att kunna göra detta får operatörerna rätt att behandla bland annat uppgifter om mobiltelefoners position. Uppgifterna får endast behandlas i den utsträckning och under den tid som är nödvändig för ändamålet och ska därefter genast utplånas.
Reglerna börjar gälla den 1 juli 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-09
- Debatt
- 2017-05-10
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Tillsyn och kontroll på hälso- och miljöområdet inom försvaret
Betänkande 2016/17:FöU11
Generalläkaren, det vill säga den funktion som bland annat kontrollerar att Försvarsmakten följer lagar om miljö- och hälsoskydd, ska få utökat tillsynsansvar. I samband med förändringen kommer funktionens självständighet gentemot Försvarsmakten att stärkas. Den nya titeln på funktionen ska vara försvarsinspektören för hälsa och miljö. De djur som används inom Försvarsmakten ska omfattas av den offentliga kontrollen. Den som är ansvarig för tillsynen ska ha möjlighet att, med vissa undantag, ingripa mot Försvarsmakten. Dessutom ska beslut enligt djurskyddslagen som gäller Försvarsmakten få överklagas till regeringen.
Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-07
- Debatt
- 2017-06-08
- Beslut
- 2017-06-14
- Dokument & lagar
Skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor
Betänkande 2016/17:FöU10
Tillgången till explosiva varor, som handgranater, har ökat i kriminella kretsar. Därför skärps straffen för dem som hanterar explosiva varor utan tillstånd.
Exempelvis kommer minimistraffet för grovt brott mot tillståndsplikten för till exempel handgranater att höjas till fängelse i ett år i stället för sex månader, som i dag. När det gäller synnerligen grova brott skärps straffet till fängelse i lägst tre år och högst sex år.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade dessutom ett tillkännagivande till regeringen om att minimistraffet för grova brott bör skärpas ytterligare, från ett till två år. En sådan ändring skulle till exempel innebära att polisen vid misstanke om brott får avlyssna elektronisk kommunikation.
Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2017.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 7, 26 minuter
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-03-28
- Debatt
- 2017-03-29
- Beslut
- 2017-03-29
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Betänkande 2016/17:FöU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till försvaret och samhällets krisberedskap. Sammanlagt går drygt 50 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (cirka 32,5 miljarder kronor) samt materiel och anläggningar (cirka 10,4 miljarder).
Riksdagen lämnade delvis bifall till regeringens förslag om att under vissa förutsättningar få sälja och hyra ut försvarsmateriel. Riksdagen beslutade om en begränsning att regeringen endast får göra detta under 2017 och det får bara gälla JAS 39 C/D.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 60, 161 minuter
- Justering
- 2016-12-01
- Bordläggning
- 2016-12-07
- Debatt
- 2016-12-08
- Beslut
- 2016-12-13
- Dokument & lagar
Ny lag om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet
Betänkande 2016/17:SfU13
En ny lag om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet införs. De nuvarande reglerna om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet hänvisar till i stor utsträckning till försäkringsrörelselagen. Den lagen har dock ändrats till följd av ett EU-direktiv. Denna nya lag innebär att det istället blir en självständig reglering av försäkringsverksamheten i premiepensionssystemet, det vill säga att verksamheten regleras i en egen lag.
I lagen införs bland annat ett flertal investeringsregler som motsvarar dem som gäller för försäkringsföretag. Det gäller regler om aktsamhet, riskkontroll och riskspridning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få bestämma regler för användning av derivatinstrument.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ny lag. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2017. Regeringen ska också få bestämma regler för de avgifter Pensionsmyndigheten ska bidra till för att täcka kostnaderna för Finansinspektionens verksamhet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-03-16
- Bordläggning
- 2017-03-28
- Debatt
- 2017-03-29
- Beslut
- 2017-03-29
- Dokument & lagar
Socialavgifter
Betänkande 2016/17:SfU12
Riksdagen sa nej till motionsförslag om socialavgifter. Motionerna innehåller bland annat förslag om lägre socialavgifter för unga och små företag samt om undantag från kravet på att betala socialavgifter.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 13 minuter
- Justering
- 2017-01-26
- Bordläggning
- 2017-01-31
- Debatt
- 2017-02-01
- Beslut
- 2017-02-01
- Dokument & lagar
Regelverket för arbetskraftsinvandring
Betänkande 2016/17:SfU11
Regeringen borde skyndsamt besluta om att ge en pågående utredning ett bredare uppdrag. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, det vill säga en uppmaning, till regeringen.
Den pågående utredningen handlar om att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och förhindra missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Riksdagen anser nu att det också är viktigt ha fokus på att regelverket underlättar för seriösa arbetsgivare och arbetstagare.
Riksdagen tycker därför att den särskilda utredaren ska få i uppdrag att undersöka om det nuvarande regelverket har fungerat som det var tänkt. Utredaren bör också undersöka i vilken omfattning arbetskraftsinvandrare nekas arbetstillstånd eller förlängning av arbets- och uppehållstillstånd på grund av mindre misstag av seriösa arbetsgivare. Utredningen borde därutöver se över om nuvarande regler har fått alltför långtgående konsekvenser.
Utredaren bör om det behövs komma med förslag på åtgärder. Detta tillkännagav riksdagen för regeringen.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-11-10
- Bordläggning
- 2016-11-15
- Debatt
- 2016-11-16
- Beslut
- 2016-11-16
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen
Betänkande 2016/17:SfU10
Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar.
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen. I sin rapport har Riksrevisionen granskat hur arbetet mot felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen fungerar. Riksrevisionen gör bedömningen att detta arbete har prioriterats ned under den granskade perioden, 2012-2015. För att motverka felaktiga utbetalningar rekommenderar Riksrevisionen att regeringen ser till att Försäkringskassan regelbundet mäter omfattningen av felaktiga utbetalningar.
Riksdagen delar Riksrevisionens bedömning att det behövs återkommande studier av omfattningen av felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen och gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 3, 16 minuter
- Justering
- 2017-02-02
- Bordläggning
- 2017-02-15
- Debatt
- 2017-02-16
- Beslut
- 2017-02-16
- Dokument & lagar
Uppföljning av återvändandedirektivet och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning
Betänkande 2016/17:SfU8
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Det handlar bland annat om reglerna för utvisning av personer som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare och som har uppehållstillstånd i ett annat EU-land.
Sådana personer ska, med vissa undantag, uppmanas att inom en skälig tid självmant bege sig till det EU-land de har uppehållstillstånd i. Avvisning eller utvisning får beslutas först om en sådan uppmaning inte följts.
Lagändringarna innebär också att permanent uppehållstillstånd inte längre ska vara ett krav för att få status som varaktigt bosatt i Sverige. En person som har status som varaktigt bosatt i ett EU-land har vissa rättigheter som liknar dem som en EU-medborgare har.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2017.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 1, 11 minuter
- Justering
- 2017-01-26
- Bordläggning
- 2017-01-31
- Debatt
- 2017-02-01
- Beslut
- 2017-02-01