Sök

Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s strategi för Östersjöregionen. EU har gjort en översyn som avslutades i februari 2013, och regeringen redogör för den nya inriktning som strategin därmed har fått. De tre nya övergripande målen är att rädda havsmiljön, att sammanlänka regionen och att öka välståndet.

Utrikesutskottet konstaterar att översynen innebär en förskjutning från en tidigare problemorienterad ansats till en tydligare mål- och resultatinriktning. Utskottet ser positivt på detta. Sverige deltar brett och på i princip alla områden i att genomföra EU:s strategi. Bland EU:s Östersjöländer har Sverige kommit längst med att skapa något som kan liknas vid ett nationellt avrapporteringssystem genom Tillväxtverkets årliga rapport.

Utskottet konstaterar att EU:s strategi för Östersjöregionen främst riktar sig till EU-länderna och EU:s institutioner. Men för att nå konkreta resultat krävs ett gott samarbete också med andra länder som Ryssland, Norge och Vitryssland.

Sjöfartsnäringen i Östersjöregionen kommer inom den närmaste tiden att omfattas av flera nya bestämmelser. Det ställer enligt utskottet höga krav på koordinerade åtgärder mellan Östersjöländerna för tillämpning, infrastruktur och tillsyn.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Beredning

2013-11-14

Justering

2014-01-16

Debatt

2014-02-05

Beslut

2014-02-05

I en skrivelse redogör regeringen för Sveriges politik för global utveckling. Framför allt tas migrationens möjligheter att skapa utveckling upp. Regeringen belyser möjliga mål- och intressekonflikter inom områdena migration, remitteringar och skydd samt långsiktiga lösningar för flyktingar.

Utrikesutskottet betonar att arbetet med att prioritera och ha mätbara mål i utvecklingsarbetet måste fortsätta. Utskottet välkomnar också att regeringen gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera regeringens styrning och arbetsformer för det globala utvecklingsarbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

25, 115 minuter

Beredning

2014-04-10

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-06-04

Regeringen har lämnat in en skrivelse till riksdagen om den svenska politiken för exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2013. Produkter med dubbla användningsområden är sådant som tillverkas för civilt bruk men som kan användas militärt för exempelvis tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Skrivelsen innehåller också en redovisning av exporten av krigsmateriel under 2013.

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet vill ännu en gång påminna om att riksdagen i maj 2011 uppmanade regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning för att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-27

Debatt

2014-06-10

Beslut

2014-06-10

Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s verksamhet under 2013. Skrivelsen tar upp EU:s utveckling och förbindelser med andra länder, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens olika institutioner. I sin behandling av skrivelsen har utrikesutskottet valt att särskilt uppmärksamma nio teman: utvidgningsprocessen, EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomiska och finansiella frågor, rättsliga och inrikes frågor, sysselsättning och socialpolitik, jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och energifrågor, EU:s institutioner samt utbildning, kultur och idrott.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen som rör den svenska kollektivavtalsmodellen. Löneförhållanden i Sverige bör inte regleras genom beslut på EU-nivå. Reglerna som omger de svenska kollektivavtalen måste bli starkare, anser riksdagen. Därmed sa riksdagen delvis ja till en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om samarbetet inom EU.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

21

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

88, 315 minuter

Beredning

2014-04-03

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-09

Beslut

2014-05-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt två miljarder kronor i anslag till internationell samverkan för 2014. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, 1,4 miljarder kronor. Andra områden är bland annat samarbete inom Östersjöregionen och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 58 minuter

Beredning

2013-11-07

Justering

2013-11-28

Debatt

2013-12-05

Beslut

2013-12-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska utöka sitt deltagande i den pågående FN-insatsen som ska stabilisera situationen i Mali. Den svenska väpnade styrkan kan delta från den 1 juli 2014 och vara på plats i tolv månader. Styrkan ska uppgå till högst 400 personer. Riksdagens ställningstagande gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Planen är att Sverige ska bidra med ett underrättelsekompani och en nationell stödenhet. Huvuduppgiften är att förse FN-insatsens underrättelseenhet med information och att på så sätt hjälpa till att uppfylla mandatet för insatsen. Insatsen ska bland annat stabilisera större tätbefolkade områden, skydda civila och FN-personal och hjälpa till att skapa förutsättningar för humanitärt bistånd.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 105 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-28

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

Sverige ska ställa en väpnad styrka om högst 600 personer till förfogande för den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan, ISAF, till slutet av 2014. Detta under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det svenska bidraget kommer att vara cirka 300 personer på plats i Afghanistan fram till och med maj 2014. Utöver detta tillkommer det svenska helikopterbidraget för medicinsk evakuering (cirka 40 personer till och med maj 2014) och personal som ska hjälpa till med avveckling av infrastruktur och hemtransport av utrustning och materiel (högst 170 personer längst till och med december 2014).

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet stödjer Sveriges planerade bidrag till den kommande utbildnings- och rådgivningsinsatsen Resolute Support Mission, RSM. Syftet är att åstadkomma en effektiv insats med förmåga att stödja, utbilda och genomföra rådgivning till de afghanska säkerhetsstyrkorna. Det svenska bidraget ska vara högst 50 personer på plats i Afghanistan.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

17, 96 minuter

Beredning

2013-11-26

Justering

2013-12-05

Debatt

2013-12-16

Beslut

2013-12-17

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna åren 2012 och 2013.

Utrikesskottet understryker vikten av att regeringen fortsätter att arbeta för att öka institutionernas öppenhet och tydlighet. Utskottet välkomnar också att institutionerna allt mer tar upp frågor om demokrati och mänskliga rättigheter i sitt arbete.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat reformer av institutionernas öppenhet och röstfördelning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 76 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska tillträda FN:s vapenhandelsfördrag.

Fördraget ställer krav på de länder som ansluter sig att ha en nationell kontroll över den internationella handeln med försvarsmateriel, och att länderna sätter upp normer för sin kontroll.

Riksdagen anser att det kommer att kunna bidra till att motverka oansvarig och okontrollerad internationell handel med konventionella vapen.

Konventionen är bindande och börjar gälla när minst femtio länder har anslutit sig. Det bedöms kunna ske i slutet av 2014 eller början av 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 68 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-06-10

Beslut

2014-06-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om kvinnor, fred och säkerhet. Utrikesutskottet konstaterar i sitt beslutsunderlag att frågan om kvinnors roll när det gäller fred och säkerhet är central. Frågan bör vara en integrerad del av regeringens arbete inom den freds- och säkerhetsbyggande verksamheten, inklusive inom utvecklingssamarbetet.

Utskottet betonar att Sverige som medlem i FN ska bidra till genomförandet av olika resolutioner på området genom aktiviteter nationellt, regionalt och globalt. Det är också i linje med Sveriges nationella handlingsplan.

Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att med hjälp av indikatorer varje år redovisa hur de har genomfört handlingsplanen. Det gäller Folke Bernadotteakademin, Försvarsmakten, Kriminalvården, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Rikspolisstyrelsen och Sida. Utskottet är positivt till detta. Utskottet välkomnar också att regeringen under hösten 2013 ska börja se över handlingsplanen.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

33, 91 minuter

Beredning

2013-10-24

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-11-21

Beslut

2013-11-21

Riksdagen godkänner ett nytt samarbetsavtal, så kallat ramavtal, mellan EU och Vietnam. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Vietnam. Genom avtalet inrättas ett ramverk för relationerna mellan parterna. Grunden för samarbetsavtalet är respekten för de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen.

Avtalet innehåller ett rättsligt bindande åtagande från båda parter om att motverka spridning av massförstörelsevapen samt om respekt för mänskliga rättigheter. Parterna ska också samarbeta för att uppnå internationellt överenskomna utvecklingsmål. I avtalet ingår även samarbete inom många andra områden, till exempel hållbar utveckling och klimatförändringar, rättvisa och säkerhet, kultur och utbildning, migration samt handel och investeringar. Avtalet ska också sätta ramarna för förhandlingar om ett frihandelsavtal med Vietnam.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-26

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Riksdagen godkänner ett nytt samarbetsavtal, så kallat ramavtal, mellan EU och Filippinerna. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Filippinerna. Genom avtalet inrättas ett ramverk för relationerna mellan parterna. Grunden för samarbetsavtalet är respekten för de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. EU och Filippinerna är också överens om att främja hållbar utveckling och att samarbeta för att lösa problemen som är kopplade till klimatförändringarna.

Andra exempel på områden som berörs av avtalet är bekämpning av terrorism och motverkande av spridning av massförstörelsevapen. Avtalet ska också lägga grunden för ett samarbete inom området rättvisa och säkerhet som omfattar bekämpning av narkotika, organiserad brottslighet och korruption. Även områdena migration och arbete till sjöss omfattas av avtalet, liksom samarbete i fråga om handel och investeringar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-26

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för sin verksamhet under 2013. Regeringen har lämnat en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2013, med huvudfokus på arbetet inom Nordiska ministerrådet.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen. Riksdagen sa också nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om det nordiska samarbetet, gränshindersarbetet, försvarssamarbetet och samarbetet inom närområdet i övrigt.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-05

Debatt

2014-06-09

Beslut

2014-06-10

Regeringen anser att det finns behov av att inrätta en ny symbol, den röda kristallen, som kännetecken för sjukvård och själavård under väpnade konflikter. Det ska vara ett komplement till bland annat det röda korset. Den röda kristallen kan användas tillfälligt exempelvis om det röda korset är ifrågasatt av politiska eller religiösa skäl. Utrikesutskottet har förberett riksdagens beslut och delar regeringens bedömning. Riksdagen godkände det tillägg till Genèvekonventionerna som rör den röda kristallen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 50 minuter

Beredning

2014-04-29

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-10

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-12

Riksdagen godkände det så kallade associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsländer samt de centralamerikanska republikerna Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua och Panama.

Avtalet mellan EU och Centralamerika är unikt genom att vara det första avtalet som EU har ingått med en annan region. Det övergripande syftet är att stärka EU:s och Centralamerikas förbindelser genom samarbete, frihandel och politisk dialog. Avtalet bygger på demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Det ska främja hållbar utveckling, god samhällsstyrning, nedrustning och icke-spridning av vapen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 45 minuter

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-06-04

Riksdagen godkände det så kallade ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen, dess medlemsländer och Mongoliet.

Avtalet ska öka utbytet, det ekonomiska samarbetet och det politiska samarbetet mellan EU, Sverige och Mongoliet. Samarbete kommer att ske inom bland annat råvarusektorn, näringspolitiken, miljö, turism, migration samt bekämpning av korruption och organiserad brottslighet. Avtalet bygger på mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer samt nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-06-04

Riksdagen har godkänt ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Irak. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Irak. Genom avtalet skapas ett ramverk för den politiska dialogen mellan parterna. Syftet med avtalet är att främja handel och investeringar för en hållbar ekonomisk utveckling samt att lägga grunden för ett lagstiftningsmässigt, ekonomiskt, socialt, finansiellt och kulturellt samarbete. Grundvalarna för avtalet är de demokratiska principerna, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-06-04

Riksdagen har godkänt ett nytt frihandelsavtal mellan EU och Colombia och Peru. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Colombia och Peru.

Syftet med frihandelsavtalet är att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och utveckling. De grundläggande principerna för avtalet är mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer samt nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen. Avtalet ska stärka det ekonomiska samarbetet inom en rad olika områden med koppling till handel, teknologiöverföring och finansiering. Det gäller till exempel miljö, energi, vetenskap och teknik, turism, kultur och kampen mot korruption. Inom dessa områden är avtalet ett komplement till det bredare politiska samarbetet mellan länderna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-06-04

Regeringen har lämnat en skrivelse om sin biståndspolitiska plattform. Regeringen redovisar där sin övergripande biståndspolitiska inriktning, prioriteringar och de principer och värderingar som ska gälla för svenskt bistånd. Regeringen redogör även för resultat som biståndet ska bidra till att uppnå. Sex delmål för biståndspolitiken slås också fast.

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse. I anslutning till det har utskottet också behandlat motioner som handlar om biståndets uppgift och inriktning, biståndspolitiska mål samt frågor om effektivitet och resultat för biståndet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen samt till en motion från allmänna motionstiden 2013.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

17

Reservationer

22 

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-27

Debatt

2014-06-09

Beslut

2014-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att biståndsramen för 2014 ska vara 38,4 miljarder. Det motsvarar 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI. Utgiftsområdet Internationellt bistånd får 31,8 miljarder kronor. Mest pengar går till biståndsverksamhet, 30,7 miljarder kronor.

Riksdagen godkände också regeringens förslag om målet för utgiftsområdet Internationellt bistånd med den ändringen att målet ska vara: "Att skapa förutsättningar för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck".

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

25

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

69, 240 minuter

Beredning

2013-11-07

Justering

2013-11-28

Debatt

2013-12-16

Beslut

2013-12-17