Sök

Riksdagen ställde sig bakom ett motionsförslag om att folkhögskolor ska kunna undervisa i svenska för invandrare, sfi. Riksdagen upprepar därmed sin uppmaning till regeringen att ta fram nya regler som gör detta möjligt (se 2005/06:UbU8 ). Riksdagen sade även ja till regeringens lagförslag om vuxnas lärende: Vuxna utvecklingsstörda ska ha rätt att delta i grundläggande särvux. Inom svenskundervisning för invandrare ska det finnas en minimigräns för genomsnittligt antal undervisningstimmar per vecka under en fyraveckorsperiod. Utbildningen ska i vissa fall kunna kombineras med sjukskrivning och med vissa aktiviteter. Sfi ska också kunna kombineras med förvärvsarbete. Reglerna förtydligas när det gäller lärares myndighetsutövning vid entreprenad och bemyndigandet i skollagen om betygsrätt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006, med undantag för vissa bestämmelser om särvux som börjar gälla den 1 januari 2007. Riksdagen godkände också regeringens förslag till bedömningar vad gäller ämnesbetyg, gymnasieexamen för vuxna och betygsbenämningar i det offentliga skolväsendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

22, 88 minuter

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-05-30

Beslut

2006-05-31

Riksdagen har beslutat att skolorna ska få en möjlighet att införa flexibel skolstart. Beslutet innebär att skolstarten ska kunna anpassas efter elevens mognad. En elev ska kunna börja i första klass det år eleven fyller sex eller sju år. Det är föräldrarna som avgör och de ska erbjudas ett skolmognadsprov som underlag för sitt beslut. Riksdagen beslutade också att Skolverket ska kunna bötfälla skolor som missköter sig. Enligt gällande regler finns det inga sanktionsmöjligheter för kommunala skolor. När det gäller friskolor så kan Skolverket tvinga en friskola som missköter sig att lägga ner. Besluten bygger på reservationer från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Riksdagen sade nej till övriga motionsförslag om grundskolan som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2006.

Behandlade dokument

129

Förslagspunkter

107

Reservationer

113 

Anföranden och repliker

35, 106 minuter

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-05

Beslut

2006-05-10

Skollagen ändras så att fristående gymnasieskolor kan inrätta individuella program. En elev som lämnar grundskolan utan att ha uppnått gymnasiebehörighet kan komplettera sin utbildning på gymnasieskolans individuella program. Eleven ska läsa in vad han eller hon har har missat i grundskolan för att sedan kunna börja på ett vanligt nationellt program. I dag är det bara kommunala gymnasieskolor som får ha individuella program. Denna regel begränsar valmöjligheterna för elever som inte har uppnått gymnasiebehörighet. Riksdagen ändrade därför skollagen från den 1 juli 2006. Riksdagen beslutade också om lagändringar från den 1 juli 2006 som ger etableringsfrihet för förskolor och fritidshem. Kommunerna ska vara skyldiga att lämna tillstånd för förskolor och fritidshem som uppfyller vissa kvalitetskrav. Kommunerna ska också, om tillstånd finns och verksamheten är öppen för alla barn, lämna bidrag till verksamheten. Riksdagen gjorde dessutom tre uttalanden: Lika villkor ska gälla för skolor oavsett driftsform. Möjligheten för kommunerna att använda plan- och byggregler samt lokalfrågor för att hindra etableringar av fristående skolor ska tas bort. Regeringen bör snarast lägga fram förslag om hur kommunala beslut om bidrag till fristående skolor ska kunna överklagas genom så kallade förvaltningsbesvär av huvudmannen för den fristående skolan. Besluten om etableringsfrihet för förskolor och fritidshem och om de tre uttalandena innebar att reservationer av fem partier i utbildningsutskottet (m, fp, kd, c, mp) fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

24

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

55, 157 minuter

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-05

Beslut

2006-05-10

Riksrevisionen har granskat de insatser som staten genomför för att undervisningen i skolan ska bedrivas av lärare med rätt utbildning. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade också nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2005 om lärarutbildning och lärare. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat tillgången på vissa lärarkategorier, lärarutbildningens struktur, utbildning i specialpedagogik, karriärmöjligheter och kompetensutveckling för lärare, lärarauktorisation och utbildningsvetenskaplig forskning.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

40

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

22, 88 minuter

Justering

2006-04-06

Debatt

2006-04-21

Beslut

2006-04-26

Riksdagen sa nej till motionsförslag om särskolan och specialskolan från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

15

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

22, 63 minuter

Justering

2006-01-26

Debatt

2006-02-08

Beslut

2006-02-08

En ny lag ska förbjuda diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i förskolan och skolan, till exempel mobbning. Den som ansvarar för en verksamhet som regleras i skollagen - staten, kommunen, landstinget eller en enskild - ska aktivt arbeta för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Bland annat ska en plan för likabehandling upprättas. Rektor eller motsvarande funktion ska utreda trakasserier och annan kränkande behandling och göra allt som rimligen kan krävas för att förebygga sådana handlingar. Rektor eller motsvarande kan bli skadeståndsskyldig om lärare eller personal inte följer lagens bestämmelser. Skolverket, Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen ska se till att lagen följs inom sina områden. Inom Skolverket kommer det att inrättas ett barn- och elevombud för likabehandling. Ombudet ska tillvarata barnens och elevernas rätt i frågor som inte faller på ombudsmännen. Ombudsmännen och Skolverket får rätt att föra barn och elevers talan om skadestånd i domstol. Lagen börjar gälla den 1 april.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

55

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

40, 131 minuter

Justering

2006-01-26

Debatt

2006-02-08

Beslut

2006-02-08

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till utbildning och universitetsforskning för 2006. Statsbidraget till personalförstärkningar höjs till 2 miljarder kronor. Målet med stödet är att öka personaltätheten samt ge förutsättningar för att minska barngruppernas storlek och öka kvaliteten i förskolan. Bidraget till den kvalificerade yrkesutbildningen förstärks med ytterligare 120 miljoner kronor och utbildningen kommer att kunna byggas ut med 1 000 platser. Bidraget till utveckling av påbyggnadsutbildningar ökas med 175 miljoner kronor. År 2006 sker en permanent utökning av högskolan med 15 820 platser. För detta tillförs grundutbildningsanslagen sammanlagt 1 125 miljoner kronor. Några universitet och högskolor får tillbaka medel som drogs in i budgetpropositionen för 2002 på grund av svårigheter med att rekrytera tillräckligt många studenter. Anslaget till Vetenskapsrådet ökar med 208 miljoner kronor. De nya resurserna ska bland annat användas för medicinsk forskning, teknikvetenskaplig forskning samt starka forskningsmiljöer. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att Högskoleverket ska få 10 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

130

Förslagspunkter

40

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

116, 482 minuter

Justering

2005-11-22

Debatt

2005-12-08

Beslut

2005-12-14